Anslag

Hasselblad Science är Hasselbladstiftelsens naturvetenskapliga gren. Stiftelsens ändamål är att främja såväl fotografi som naturvetenskap. Inom det naturvetenskapliga området delar vi ut forskningsanslag, donationer och stipendier. Inriktningen för den naturvetenskapliga delen är satsning på större projekt av långsiktig strategisk betydelse och fokusområde är Västsverige.

Anslag 2018

För åttonde året i rad delar Hasselbladstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare.

 

Kvinnliga forskares vidaremeritering 2018

Hasselbladstiftelsens anslag till stöd för kvinnliga forskares vidaremeritering inom naturvetenskap. Anslaget kan utvidgas till angränsande teknikområden och s.k. life science och gäller för forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet

 

Allmänna förutsättningar

 

För 2018 beviljar Hasselbladstiftelsen 1 miljon kronor var för två kvinnliga forskares vidaremeritering.

 

Anslag som beviljas är projektbidrag för respektive forskares vidaremeritering och betalas ut till forskarens forskningskonto vid respektive universitet under en period av högst tre år och med avstämningar under tiden.

 

Kriterier

 

För att kunna söka ska forskaren vara anställd vid Chalmers eller Göteborgs universitet och efter disputation ha genomfört en post-doktorsperiod och befinna sig i början av en akademisk karriär. Mellan disputationen till dagen för ansökan ska max sex år gått, med undantag av föräldraledighet.

 

Stiftelsens bidrag ska användas till stöd för forskarens verksamhet. Till exempel för nätverkande inom forskningsområdet, genomförande av gästforskarperioder utomlands eller utökning av forskargrupp och utbetalning av lön till assistent eller doktorand. Anslaget ska däremot inte användas till inköp av utrustning eller egen lön.

Stiftelsen ställer krav på rapportering av anslagens användning samt även presentation på ett populärvetenskapligt sätt av sitt område.

 

Stiftelsen förutsätter att universiteten kostnadsfritt hanterar anslaget så att det oavkortat går till mottagarnas nyttjande.

 

Regelsystem

 

Stiftelsen meddelar rektorerna varje år anslaget är aktuellt.

Varje rektor vidarebefordrar information om anslaget, sista ansökningsdag och villkoren inom sitt universitet.

 

Särskild ansökningsblankett finns inte, För att bedöma vetenskapligt innehåll och realism i genomförande, ska varje ansökan innehålla:

 

  • en övergripande presentation (max 2 sidor) av sökandens forskningsområde och vetenskapliga problemställningar
  • en allmän långsiktig utvecklingsplan inkluderande plan för egen vetenskaplig meritering och fortsatt vetenskaplig inriktning, vidareutbildning, deltagande i kurser avseende pedagogisk kompetens, handledning, ledarskap etc.
  • en arbetsplan för tänkt användning av sökt bidrag inklusive uppgifter om planerat samarbete, vistelse i miljöer (gärna utomlands), kostnader, betalningstillfällen och förslag till kontrollstationer
  • CV med publikationslista
  • rekommendationsbrev med sökandens nuvarande situation och framtida utvecklingsmöjligheter
  • ansökan kan skrivas på svenska eller engelska

 

Varje rektor ombesörjer kritisk granskning av inkomna ansökningar och vidarebefordrar till stiftelsen högst tre ansökningar, varje ansökan i tre exemplar.

 

Ansökningarna ska vara stiftelsen tillhanda den 16 augusti 2018. Rektors rekommendation med motivering och förslag till kontrollstationer ska bifogas.

 

Hos Hasselbladstiftelsen överlämnas ansökningarna till stiftelsens naturvetenskapligt inriktade styrelseledamöter för överväganden och förslag till beslut i stiftelsens styrelse. Tillkännagivande av beslutet samt första utbetalning sker enligt fastställd betalningsordning.

 

Mottagaren stämmer av med stiftelsens administration hur rapportering och betalning ska följas upp.

 

 

Vetenskapsfestivalen

För sjuttonde året stödjer Hasselbladstiftelsen Vetenskapsfestivalen.

Varje år skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg en mötesplats för kunskap, inspiration och nya perspektiv. Vetenskapsfestivalen har omkring 70 000 besök årligen vilket gör dem till ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang.

 

Photo: Niclas Bernstone

Photo: Niclas Bernstone

Festivalen blandar vetenskap och kultur på spännande sätt. Det finns tre separata program: ett program för allmänheten, ett skolprogram och ett program för branschen – Forum för forskningskommunikation.

 

Vetenskapsfestivalen får stöd på 300 000 kr från Hasselbladstiftelsen.

Inför 50-årsjubileet av månlandningen 2019 stödjer Hasselbladstiftelsen Chalmers satsningen på gästprofessorer för att driva forskningsprojekt kring rymden. Hitintills har tre gästprofessorer utsetts. Gästprofessurerna kommer att vara placerade vid Onsala rymdobservatorium.

 

Kopplingen mellan Hasselbladstiftelsen och observatoriet går tillbaka ända till 1975 då Erna och Victor Hasselblad, stiftelsens grundare, donerade marken till Chalmers för att kunna bygga det radominneslutna teleskopet för mottagning av cm- och mm-vågor. Paret Hasselblad bodde i närheten och ägde marken runtomkring. Den 21 maj 1976 invigde Carl XVI Gustaf det nya teleskopet vid rymdobservatoriet på Råö.

Bild från observatoriet, 1976. Erna och Victor Hasselblads hus i vänsterkant.

 

James L. Davis, Research Professor vid Lamont-Doherty Earth Observatory, Columbia University, New York, USA. Davis har ett förflutet som samarbetspartner med forskargruppen Rymdgeodesi vid Chalmers, placerad på Onsala rymdobservatorium. Under 80-talet genomfördes flera studier inom geodetisk långbasinterferomtri (VLBI = Very Long Baseline Interferometry) för att förbättra metodens noggrannhet, och speciellt då observationer av atmosfärens inverkan. Därefter, under 90-talet och några år efter millennieskiftet, deltog Davis i gemensamma projekt som inkluderade GPS-observationer och studier av landhöjningen i norra Europa. Davis har i dag en bred profil som sträcker sig över flera forskningsområden som t.ex. klimatrelaterad forskning rörande havsnivå, istäcken och glaciärers dynamik. I detta nya samarbete knyts det an till tidigare arbeten inom atmosfärsmätningar och jordskorpans dynamik i norra Europa där det fortfarande finns förbättringar att göra gällande noggrannheten hos de geodetiska mätningarna, som förhoppningsvis öppnar för att nya geodynamiska frågeställningar kan adresseras.

 

Bild från observatoriet 2018

 

Matt King är professor i polar geodesi vid School of Land and Food, University of Tasmania, Australien. Hans kompetensområde är geodetiska observationer av den globala vattnencykeln, inklusive isars massbalans och förändring av havsnivå, speciellt med användning av ”Global Positioning System” (GPS) och ”Gravity Recovery and Climate Experiment” (GRACE). Han arbetar också med att reducera systematiska och slumpmässiga fel behäftade med dessa tekniker för att maximera informationsinnehållet i data och förbättra de uttolkade resultatens tillförlitlighet. Hans forskning omfattar för närvarande följande breda områden: i) mätning och modellering av landhöjning i Antarktis för att förstå tidigare och nuvarande ismassförändringar; ii) förbättrade observationer av havsnivåförändring relaterat till isavsmältning vid polerna; iii) använda geodetiska tekniker för att förstå förändringar hos istäcken och glaciärer; och iv) sondera jordens inre struktur baserat på observationer av landhöjning och jordbävningar.

 

Onsala rymdobservatorium 2018

 

Prof. Paola Caselli fick sin doktorsexamen i Astronomi vid universitetet i Bologna 1994. Sedan 2014 är hon en av föreståndarna för ”Max-Planck Institute for Extraterrestrial Physics” i Garching, Tyskland, där hon leder ”Centrum för astrokemiska studier”. Hon är en av de mest framstående astronomerna i Europa. Hennes forskning sträcker sig över ämnen från studien av unga, planetformande skivor till galaxers kemi i det unga universum. Några av hennes viktigaste bidrag gäller förståelsen av de grundläggande fysikaliska och kemiska processer som reglerar och kontrollerar de tidigaste faserna vid stjärnors födelse.

 

Professurerna, som stöds av Hasselbladstiftelsen, kommer att vara under perioden 2019-2021.