Anslag

Hasselblad Science är Hasselbladstiftelsens naturvetenskapliga gren.

Stiftelsens ändamål är att främja såväl fotografi som naturvetenskap. Inom det naturvetenskapliga området delar vi ut forskningsanslag, donationer och stipendier. Inriktningen för den naturvetenskapliga delen är satsning på större projekt av långsiktig strategisk betydelse och fokusområde är Västsverige.

 

2016/2017

 

Chalmers & Alfons Åbergs Kulturhus 2016/2017

 

Under 2015/16 gav Hasselbladstiftelsen anslag till ett samverkansprojekt mellan Alfons Åbergs Kulturhus och Chalmers för att väcka små barns intresse för kemi. Över 1 500 skolbarn och pedagoger från alla tio stadsdelar i Göteborg deltog i avgiftsfria lektioner. Det blev en omedelbar succé och därför görs en ny satsning även 2016/2017.

-Kemi ses många gånger som svårt och krångligt både för elever och pedagoger, säger projektledaren Per Thorén, Chalmers. Genom att tidigt väcka nyfikenhet för ämnet genom lek och lärande skapar vi goda förutsättningar att ta till sig kunskaper. Här får 6-7 åringar och pedagoger träffa forskare och studenter från Chalmers samt skådespelare och pedagoger från Alfons Åbergs Kulturhus. Intresset stimuleras och de kemiska fenomenen blir begripliga.

 

Nytt i höst är att varje pedagog får med sig en omfattande lärarhandledning för att kunna fortsätta utveckla arbetet tillsammans med barnen på hemmaplan. Den ger exempel på lektioner för att kunna fördjupa sig i ämnet och inspirera barnen att fortsätta till nästa nivå.

På lång sikt kan projektet bidra till att öka antalet ungdomar som söker sig till kemistudier. Av de naturvetenskapliga ämnena är det kemin som har störst problem, både i skolundervisningen och när det gäller allmänhetens uppfattning om och kunskaper i ämnet.

 

Per Thorén är projektledare från Chalmers och operativ chef för Molecular Frontiers, ett internationellt nätverk av forskare och pedagoger världen över, med syfte att popularisera naturvetenskap hos allmänheten, särskilt bland unga människor.

 

Bakom Alfons Åbergs Kulturhus står en icke vinstdrivande stiftelse som sedan 2012 välkomnar barn och deras vuxna till den gamla fröhandeln i Trädgårdsföreningen. Varje år besöks Alfons Åbergs Kulturhus av nära 64 000 personer. Alfons Åbergs Kulturhus riktar sig till alla barn och deras vuxna som ska kunna träffas i lek och lärande.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer kemiprojektet på Alfons Åbergs Kulturhus och Chalmers med 1,5 miljoner kronor under perioden 2016/2017.

 

 

Chalmers, Filmer för kemiundervisning

 

Chalmers, genom sitt outreachorgan Molecular Frontiers, och filmbolaget Untamed Science får anslag av Hasselbladstiftelsen för att producera filmer för att stärka kemiundervisning i årskurs 7-9.

 

Projektet går ut på att skapa en serie kortfilmer om kemi, med starka kopplingar till kursplan och existerande skolböcker, som stöd för kemilärare, primärt i Sverige.

Filmproduktionen är tänkt att pågå under 2016, med kontinuerligt släpp av filmer allt eftersom de blir färdiga. Filmerna görs tillgängliga kostnadsfritt via YouTube.

 

Många lärare använder idag film i sin undervisning på olika sätt. Eleverna kan lätt få tillgång till YouTube och andra videokanaler via datorer, läsplattor och mobiltelefoner, så möjlighet finns att både använda film direkt i klassrummet och att uppmuntra elever att se filmer som hemmaarbete. För elever som tycker att kemi är svårt att ta till sig är just film ett utmärkt medium, där förklaringar och animeringar kan underlätta förståelse och inlärning. För många ungdomar kan det dessutom underlätta att höra budskapet, inte bara vara hänvisad till att läsa.

 

För att ytterligare inspirera eleverna att ta till sig innehållet, och för att bidra till att filmerna får spridning lanseras en tävling där eleverna kommer att kunna svara på frågor och ha chans att vinna enklare priser kopplade till varje filmsläpp.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer projektet med 300 000 kr

 

 

Forskning & Framsteg

 

Tidskriften Forskning & Framsteg är en av Sveriges främsta populärvetenskapliga tidskrifter. Den grundades 1966 och ges sedan 1979 ut av en stiftelse utan vinstsyfte. Stiftelsen stöds av ett stort antal forskningsfinansierade organisationer. Innehållet i Forskning & Framsteg ska inte enbart styras av efterfrågan, utan också av stiftelsens ändamål att brett förmedla resultat från svensk forskning.

 

Hasselbladstiftelsen har stöttat Forskning och Framsteg under många år och under 2017 får de ett anslag på 44 800 kr.

 

 

Göteborgs universitet marina vetenskaper

 

Projekt om försurning av svenska kustvatten i en tid av förändrad miljö

 

I augusti 2016 samlades nio inbjudna forskare till en workshop för att skriva en forsknings- och genomförandeplan om försurning och relaterade antropogena stressfaktorer i svenska kustvatten ur brett tvärvetenskapligt perspektiv. Projektet genomfördes med ekonomiskt stöd från Hasselbladstiftelsen. Jon Havenhand, professor vid Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, ansvarar för att driva projektet. Arbetet är en uppföljning av aktiviteter inom Kungliga Vetenskapsakademiens kommitté för miljöfrågor.

 

Havsförsurning är ett miljöproblem som fått stor uppmärksamhet under senaste årtiondena. I de öppna oceanerna är kopplingen till den ökande halten koldioxid i atmosfären tydlig. I kustnära vatten som de kring Sverige är problematiken betydligt mer komplicerad.

 

Den maritima sektorn längs den svenska kusten sysselsätter mer än 200 000 personer. Alltså är de svenska kusthaven viktiga ur ett samhällsperspektiv. Verksamheten omfattar allt från sjöfart och fiske till turism och är en viktig inkomstkälla inte bara för våra stora hamnar och städer, utan särskilt för de små kustsamhällena, av vilka många är beroende av inkomster från havet. Samtidigt utsätts dessa kusthav för stora miljöpåfrestningar orsakade av människans aktivitet.

 

För industri, kustsamhällen och berörda medborgare finns två övergripande frågor rörande detta problem: vad vi kan göra för att minska stressfaktorerna och på vilket sätt kommer störningar av ekosystemet att leda till samhälleliga, ekonomiska och sociala förändringar? De många okända sambanden i kombination med den potentiellt betydande påverkan på människors liv och välbefinnande som försurningsproblematiken har, motiverar att frågan tas på allvar inom ett koordinerat tvärvetenskapligt forskningsprogram. Genom workshopen i Göteborg läggs nu grunden för ett sådant program. Representanter för statsvetenskap, juridik, ekonomi, och naturvetenskap har arbetat fram en konstruktiv forskningsplan för det fortsatta arbetet. Forskningsplanen omfattar tre delar: orsak, konsekvenser samt åtgärder. I de två första delarna sammanfattas kunskapsläget och bristerna identifieras, medan i den tredje den forskning beskrivs som behövs för att täcka bristerna. Målsättningen är att dokumentet skall vara klart vid årsskiftet och då bli ett underlag för ett eventuellt svenskt tvärvetenskapligt marint försurningsprojekt.

 

Marina vetenskaper får 300 000 kronor från Hasselbladstiftelsen

 

 

 

Havsmiljöinstitutet

 

I projektet Havsmiljö bygger Havsmiljöinstitutet en webbaserad informationsplattform, där en aktuell bild av miljötillståndet i Sveriges hav presenteras. Syftet med projektet är att på ett pedagogiskt och lättförståeligt sätt tillhandahålla en vetenskapligt baserad bedömning av tillståndet i havet.

 

Informationen på webbsidan bygger till stor del på data från den svenska miljöövervakningen. Men för att kunna se mönster och samband i miljötillståndet i havet behöver man höja blicken från enskilda mätdata och utföra samlade analyser. Havsmiljö ska kunna fungera som en plattform för analys och syntes och därmed vara ett verktyg för både miljötjänstemän och forskare, bland annat inom Havsmiljöinstitutet.

Foto: Havet 2015/2016 / Havsmiljöinstitutet

Foto: Havet 2015/2016 / Havsmiljöinstitutet

 

Förutom miljötjänstemän inom havsförvaltningen vänder sig sidan till beslutsfattare, studenter och en intresserad allmänhet. Den breda målgruppen gör att webbsidan innehåller information på olika nivåer. Som besökare ska man både kunna få en översiktlig bild av miljötillståndet och vad som påverkar det, men man ska också kunna gå djupare, få mer detaljerad information och se vilka data som ligger till grund för de olika tillståndsbedömningarna. En av styrkorna med webbsidan är att besökaren lätt kan navigera mellan en översiktlig bild av tillståndet i miljön till mer detaljerad och fördjupad information, till exempel för ett visst geografiskt område. Filtreringsmöjligheter finns både på geografisk nivå och för olika miljöproblem. Detta gör det också lätt att hitta relaterad information.

 

Sammanfattningsvis erbjuder Havsmiljö tre huvudingångar: översiktliga beskrivningar (Så mår havet), geografiska presentationer för enskilda mätvariabler (Tillståndet i havet, karta/ beskrivning) och ”magasinsläsning” med fördjupande artiklar om havsmiljön (Artiklar). En samlad digital sammanställning av tillståndet i havet har fram till nu saknats helt, varför Havsmiljö fyller en viktig funktion.

 

Havsmiljöinstitutet får 300 00 kronor från Hasselbladstiftelsen

 

 

 

Kvinnliga forskares vidaremeritering 2016

 

För sjätte året i rad delar Hasselbladstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. I år går anslaget på en miljon kronor vardera, till chalmersforskaren Merima Hasani och Ulrika Islander vid Göteborgs universitet

 

Miljoner till forskning om framtidens biomaterial och östrogens påverkan på immunsystemet

 

Byggstenar från träd som kan minska beroendet av fossila resurser och behandling med östrogen som kan ge skyddande effekt vid ledgångsreumatism och benskörhet. Det är visionen för de två kvinnligare naturvetare som får Hasselbladstiftelsens årliga forskningsanslag.

 

För sjätte året i rad delar Hasselbladstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare.

I år går anslaget på en miljon kronor vardera till Merima Hasani, forskarassistent vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, samt Ulrika Islander, forskare vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Göteborgs universitet.

– Jag skrek rakt ut, det var så fantastiskt kul. Det är ett prestigefyllt pris och även ett erkännande av mig som forskare. Det är också ett anslag med stor frihet, säger Ulrika Islander.

 

_MG_0034-2

Östrogens skyddande effekt
Hennes forskning befinner sig i gränslandet mellan endokrinologi och immunologi. Hon är framförallt intresserad av en specifik celltyp som kallas Th17. Det är en typ av immunceller som producerar ett protein (IL17) som är viktigt i försvaret mot vissa bakterier och svampinfektioner. Men cellerna driver även på utvecklingen av vissa sjukdomar som ledgångsreumatism och benskörhet.

Ulrika Islanders forskning handlar nu närmast om att studera hur östrogen påverkar immunsystemet och olika immunceller som Th17.

Om allt går som Ulrika Islander hoppas, är visionen att hennes forskning ska kunna bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder, där de immunologiska mekanismerna som är inblandade i östrogens skyddande effekt vid ledgångsreumatism och benskörhet kan användas som måltavlor för nya behandlingar.

– I nuläget handlar det om grundforskning och att förstå vilka positiva effekter östrogen har på immunsystemet och vilka mekanismer som är inblandade. När vi väl vet det kan vi gå vidare och angripa specifika proteiner och på sikt utveckla behandlingsmetoder som hjälper patienter, säger Ulrika Islander.

 

Mot framtidens byggstenar_MG_0021-1

Omställningen till ett biobaserat och hållbart samhälle brådskar. Forskaren Merima Hasani menar att vi skulle kunna bli mycket bättre på att använda den rikligt förekommande biomassan från skog i denna omställningsprocess.

– Om vi tar cellulosafibrer till exempel, så finns det långt fler användningsområden än att enbart framställa pappersprodukter och textilier. Det finns en uppsjö av strukturer och byggstenar i träd som vi skulle kunna få användning av för utveckling av framtidens biomaterial.

Några exempel på hur trädens byggstenar (små molekyler, polymerer, nanostrukturer och fibrer) kan komma att användas i framtiden, är i framställningen av bioplaster, kompositer, kolfibermaterial, bindmedel, kosmetika och läkemedel.

– Redan idag används strukturer från cellulosa i läkemedelsutveckling. Här finns ett stort och spännande utvecklingsområde, säger Merima Hasani.

Målet med hennes forskning är att utveckla kemiska verktyg som kan koppla isär byggstenarna och möjliggöra en bättre och bredare användning av skogens biomassa.

– Det övergripande målet är att utveckla nya material från träd och som delmål att utveckla nya metoder som kan hjälpa oss på vägen. Det är en lång, men spännande resa.

 

 

Molekylverkstan

 

Molekylverkstan är en nationell aktör, ett av Sveriges 19 Science Centers, med stark lokal förankring. Uppdraget är att inspirera barn och ungdomar i naturvetenskap, teknik och matematik. Molekylverkstan är ett komplement till skolan och arbetar med Skolverkets målformuleringar i fokus för att åstadkomma mätbar effekt hos elever i deras kunskapande inom naturvetenskap.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer spetsprojektet Prosa som är Molekylverkstans initiativ för att ta ett första och viktigt steg för att lära ungdomar ännu mer om hur man inom naturvetenskap använder datorer. Med fokus på att själv kunna skapa och kunna påverka genom att behärska datorns möjligheter. Spetsprojektet riktas till elever som går sista terminen i årskurs 6 fram till att dessa elever gör sitt gymnasieval i årskurs 9. Projektet ger lärare en möjlighet att få in programmering som en naturlig del i NO-undervisningen. Förhoppningen är att väcka ett intresse hos eleverna som får dem att välja Naturvetenskaps – eller Teknikprogram på gymnasiet. Vi behöver, det här jordklotet behöver fler och fler naturvetare och tekniker.

 

Målet är att Prosa ska väcka och öka elevers intresse och nyfikenhet för naturvetenskapens och programmeringens betydelse för samhällsutvecklingen.

 

Tanken är att lyfta fram betydelsen av att förena naturvetenskapliga ämnen med programmering och förståelsen av IT.

 

Molekylverkstan ägs av en ideell förening, bildad 2012 av fem världsledande kemiföretag i Stenungsund, AGA Gas, Akzo Nobel, Borealis, Inovyn och Perstorp Oxo, och drivs i samverkan med Stenungsunds kommun. Molekylverkstan hade 51 300 besökare 2015 varav 12 300 var elever.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer Molekylverkstan med 400 000 kr

 

 

 

Vetenskapsfestivalen 2017

 

För sextonde året stödjer Hasselbladstiftelsen Vetenskapsfestivalen.

Varje år skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg en mötesplats för kunskap, inspiration och nya perspektiv. Vetenskapsfestivalen har omkring 70 000 besök årligen vilket gör dem till ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang.

Photo: Niclas Bernstone

Photo: Niclas Bernstone

Festivalen blandar vetenskap och kultur på spännande sätt. Det finns tre separata program: ett program för allmänheten, ett skolprogram och ett program för branschen – Forum för forskningskommunikation.

 

Vetenskapsfestivalen får stöd på 300 000 kr från Hasselbladstiftelsen.