Anslag

Hasselblad Science är Hasselbladstiftelsens naturvetenskapliga gren.

Stiftelsens ändamål är att främja såväl fotografi som naturvetenskap. Inom det naturvetenskapliga området delar vi ut forskningsanslag, donationer och stipendier. Inriktningen för den naturvetenskapliga delen är satsning på större projekt av långsiktig strategisk betydelse och fokusområde är Västsverige.

 

2016/2017

 

Chalmers & Alfons Åbergs Kulturhus 2016/2017

 

Under 2015/16 gav Hasselbladstiftelsen anslag till ett samverkansprojekt mellan Alfons Åbergs Kulturhus och Chalmers för att väcka små barns intresse för kemi. Över 1 500 skolbarn och pedagoger från alla tio stadsdelar i Göteborg deltog i avgiftsfria lektioner. Det blev en omedelbar succé och därför görs en ny satsning även 2016/2017.

-Kemi ses många gånger som svårt och krångligt både för elever och pedagoger, säger projektledaren Per Thorén, Chalmers. Genom att tidigt väcka nyfikenhet för ämnet genom lek och lärande skapar vi goda förutsättningar att ta till sig kunskaper. Här får 6-7 åringar och pedagoger träffa forskare och studenter från Chalmers samt skådespelare och pedagoger från Alfons Åbergs Kulturhus. Intresset stimuleras och de kemiska fenomenen blir begripliga.

 

Fotograf: Bobbo Lauhage

Fotograf: Bobbo Lauhage

 

Nytt i höst är att varje pedagog får med sig en omfattande lärarhandledning för att kunna fortsätta utveckla arbetet tillsammans med barnen på hemmaplan. Den ger exempel på lektioner för att kunna fördjupa sig i ämnet och inspirera barnen att fortsätta till nästa nivå.

På lång sikt kan projektet bidra till att öka antalet ungdomar som söker sig till kemistudier. Av de naturvetenskapliga ämnena är det kemin som har störst problem, både i skolundervisningen och när det gäller allmänhetens uppfattning om och kunskaper i ämnet.

 

Per Thorén är projektledare från Chalmers och operativ chef för Molecular Frontiers, ett internationellt nätverk av forskare och pedagoger världen över, med syfte att popularisera naturvetenskap hos allmänheten, särskilt bland unga människor.

 

Bakom Alfons Åbergs Kulturhus står en icke vinstdrivande stiftelse som sedan 2012 välkomnar barn och deras vuxna till den gamla fröhandeln i Trädgårdsföreningen. Varje år besöks Alfons Åbergs Kulturhus av nära 64 000 personer. Alfons Åbergs Kulturhus riktar sig till alla barn och deras vuxna som ska kunna träffas i lek och lärande.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer kemiprojektet på Alfons Åbergs Kulturhus och Chalmers med 1,5 miljoner kronor under perioden 2016/2017.

 

 

Chalmers, Filmer för kemiundervisning

 

Chalmers, genom sitt outreachorgan Molecular Frontiers, och filmbolaget Untamed Science får anslag av Hasselbladstiftelsen för att producera filmer för att stärka kemiundervisning i årskurs 7-9.

 

Projektet går ut på att skapa en serie kortfilmer om kemi, med starka kopplingar till kursplan och existerande skolböcker, som stöd för kemilärare, primärt i Sverige.

Filmproduktionen är tänkt att pågå under 2016, med kontinuerligt släpp av filmer allt eftersom de blir färdiga. Filmerna görs tillgängliga kostnadsfritt via YouTube.

 

Många lärare använder idag film i sin undervisning på olika sätt. Eleverna kan lätt få tillgång till YouTube och andra videokanaler via datorer, läsplattor och mobiltelefoner, så möjlighet finns att både använda film direkt i klassrummet och att uppmuntra elever att se filmer som hemmaarbete. För elever som tycker att kemi är svårt att ta till sig är just film ett utmärkt medium, där förklaringar och animeringar kan underlätta förståelse och inlärning. För många ungdomar kan det dessutom underlätta att höra budskapet, inte bara vara hänvisad till att läsa.

 

För att ytterligare inspirera eleverna att ta till sig innehållet, och för att bidra till att filmerna får spridning lanseras en tävling där eleverna kommer att kunna svara på frågor och ha chans att vinna enklare priser kopplade till varje filmsläpp.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer projektet med 300 000 kr

 

 

Forskning & Framsteg

 

Tidskriften Forskning & Framsteg är en av Sveriges främsta populärvetenskapliga tidskrifter. Den grundades 1966 och ges sedan 1979 ut av en stiftelse utan vinstsyfte. Stiftelsen stöds av ett stort antal forskningsfinansierade organisationer. Innehållet i Forskning & Framsteg ska inte enbart styras av efterfrågan, utan också av stiftelsens ändamål att brett förmedla resultat från svensk forskning.

 

Hasselbladstiftelsen har stöttat Forskning och Framsteg under många år och under 2017 får de ett anslag på 44 800 kr.

 

 

Göteborgs universitet marina vetenskaper

 

Projekt om försurning av svenska kustvatten i en tid av förändrad miljö

 

I augusti 2016 samlades nio inbjudna forskare till en workshop för att skriva en forsknings- och genomförandeplan om försurning och relaterade antropogena stressfaktorer i svenska kustvatten ur brett tvärvetenskapligt perspektiv. Projektet genomfördes med ekonomiskt stöd från Hasselbladstiftelsen. Jon Havenhand, professor vid Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, ansvarar för att driva projektet. Arbetet är en uppföljning av aktiviteter inom Kungliga Vetenskapsakademiens kommitté för miljöfrågor.

 

Havsförsurning är ett miljöproblem som fått stor uppmärksamhet under senaste årtiondena. I de öppna oceanerna är kopplingen till den ökande halten koldioxid i atmosfären tydlig. I kustnära vatten som de kring Sverige är problematiken betydligt mer komplicerad.

 

Den maritima sektorn längs den svenska kusten sysselsätter mer än 200 000 personer. Alltså är de svenska kusthaven viktiga ur ett samhällsperspektiv. Verksamheten omfattar allt från sjöfart och fiske till turism och är en viktig inkomstkälla inte bara för våra stora hamnar och städer, utan särskilt för de små kustsamhällena, av vilka många är beroende av inkomster från havet. Samtidigt utsätts dessa kusthav för stora miljöpåfrestningar orsakade av människans aktivitet.

 

Photo: Leif Anderson

För industri, kustsamhällen och berörda medborgare finns två övergripande frågor rörande detta problem: vad vi kan göra för att minska stressfaktorerna och på vilket sätt kommer störningar av ekosystemet att leda till samhälleliga, ekonomiska och sociala förändringar? De många okända sambanden i kombination med den potentiellt betydande påverkan på människors liv och välbefinnande som försurningsproblematiken har, motiverar att frågan tas på allvar inom ett koordinerat tvärvetenskapligt forskningsprogram. Genom workshopen i Göteborg läggs nu grunden för ett sådant program. Representanter för statsvetenskap, juridik, ekonomi, och naturvetenskap har arbetat fram en konstruktiv forskningsplan för det fortsatta arbetet. Forskningsplanen omfattar tre delar: orsak, konsekvenser samt åtgärder. I de två första delarna sammanfattas kunskapsläget och bristerna identifieras, medan i den tredje den forskning beskrivs som behövs för att täcka bristerna. Målsättningen är att dokumentet skall vara klart vid årsskiftet och då bli ett underlag för ett eventuellt svenskt tvärvetenskapligt marint försurningsprojekt.

 

Marina vetenskaper får 300 000 kronor från Hasselbladstiftelsen

 

 

 

Havsmiljöinstitutet

 

I projektet Havsmiljö bygger Havsmiljöinstitutet en webbaserad informationsplattform, där en aktuell bild av miljötillståndet i Sveriges hav presenteras. Syftet med projektet är att på ett pedagogiskt och lättförståeligt sätt tillhandahålla en vetenskapligt baserad bedömning av tillståndet i havet.

 

Informationen på webbsidan bygger till stor del på data från den svenska miljöövervakningen. Men för att kunna se mönster och samband i miljötillståndet i havet behöver man höja blicken från enskilda mätdata och utföra samlade analyser. Havsmiljö ska kunna fungera som en plattform för analys och syntes och därmed vara ett verktyg för både miljötjänstemän och forskare, bland annat inom Havsmiljöinstitutet.

Foto: Havet 2015/2016 / Havsmiljöinstitutet

Foto: Havet 2015/2016 / Havsmiljöinstitutet

 

Förutom miljötjänstemän inom havsförvaltningen vänder sig sidan till beslutsfattare, studenter och en intresserad allmänhet. Den breda målgruppen gör att webbsidan innehåller information på olika nivåer. Som besökare ska man både kunna få en översiktlig bild av miljötillståndet och vad som påverkar det, men man ska också kunna gå djupare, få mer detaljerad information och se vilka data som ligger till grund för de olika tillståndsbedömningarna. En av styrkorna med webbsidan är att besökaren lätt kan navigera mellan en översiktlig bild av tillståndet i miljön till mer detaljerad och fördjupad information, till exempel för ett visst geografiskt område. Filtreringsmöjligheter finns både på geografisk nivå och för olika miljöproblem. Detta gör det också lätt att hitta relaterad information.

 

Sammanfattningsvis erbjuder Havsmiljö tre huvudingångar: översiktliga beskrivningar (Så mår havet), geografiska presentationer för enskilda mätvariabler (Tillståndet i havet, karta/ beskrivning) och ”magasinsläsning” med fördjupande artiklar om havsmiljön (Artiklar). En samlad digital sammanställning av tillståndet i havet har fram till nu saknats helt, varför Havsmiljö fyller en viktig funktion.

 

Havsmiljöinstitutet får 300 00 kronor från Hasselbladstiftelsen

 

 

 

Kvinnliga forskares vidaremeritering 2016

 

För sjätte året i rad delar Hasselbladsstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. I år går anslaget på en miljon kronor vardera, till chalmersforskaren Merima Hasani och Ulrika Islander vid Göteborgs universitet

 

Ulrika Islander är forskare vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning. Anslaget ger Ulrika Islander möjligheten att genomföra en forskningsvistelse utomlands. I början av sommaren nästa år ska hon ta med sig sin familj och flytta till St Gallen i Schweiz, där hon ska fördjupa och vidareutveckla sitt samarbete med en forskargrupp. Hon kommer gästa gruppen under ett års tid.

 

Ulrika Islander– Att flytta utomlands för att arbeta en period som gästforskare är något som jag länge drömt om, men som av familjeskäl inte varit möjligt för mig tidigare, säger Ulrika Islander, som nu förbereder sig för att forskningsvistelsen i Schweiz ska bli så produktiv som möjligt:
– Just nu står jag i begrepp att rekrytera en postdok till mitt labb här i Göteborg så att min pågående verksamhet vid Göteborgs universitet ska löpa på smidigt under året jag är borta. Naturligtvis är det även många privata detaljer att ordna med innan vi flyttar som bostad och barnens skolgång i Schweiz.

 

Hennes forskning handlar om att identifiera de mekanismer som är inblandade i östrogens skyddande effekt vid ledgångsreumatism. Förra året kunde Ulrika Islanders grupp visa att behandling med östrogen minskar Th17-cellers förmåga att förflytta sig från lymfkörtlar till leder. Th17-celler är en celltyp i immunförsvaret som är inblandad i utvecklingen av ledgångsreumatism.

– Vi har nu anledning att tro att speciella stromaceller i lymfkörtlarna är de celler som påverkas av östrogen vid ledgångsreumatism och att dessa stromaceller sedan kontrollerar Th17-cellernas förmåga att förflytta sig från lymfkörtlarna till lederna, säger Ulrika Islander.

 

Det forskningslabb där Ulrika Islander ska vara gästforskare under ett år är världsledande inom forskning på stromaceller, och på interaktioner mellan stromaceller och immunceller.
– Jag ser väldigt mycket fram emot att få arbeta tillsammans med forskarna i gruppen och att få möjlighet att lära mig de metoder som används i fältet. Jag kan sedan ta med mig kunskapen tillbaka till mitt labb och applicera på mina frågeställningar.

 

 

Kemiska verktyg för utvinning och vidaremodifiering av byggstenar från skogsråvara.

 

Merima Hasani är forskarassistent vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. Merima Hasani fokuserar på utveckling av metoder för kemisk modifiering av cellulosa i vatten.

 

Merima berättar:
Merima Hasani– Det vi i framtiden kommer att ha behov av är biobaserade material och kemikalier som kan framställas från den relativt snabbt växande biomassan och därmed bidra till en minskad beroende av fossila resurser. Det kan både handla om material och kemikalier som ska ersätta de vi idag framställer från olja, men också material och kemikalier med helt nya egenskaper/funktioner.
– Bioraffinaderiforskning bygger på multidisciplinärt arbete. Pengarna från det här anslaget kommer jag att använda till att stärka och vidareutveckla några viktiga internationella samarbeten som kommer att hjälpa mig bredda forskningen och stärka dess multidisciplinära karaktär.

 

Vi behöver bli bättre på att utnyttja naturens egna strukturer och byggstenar för våra framtida behov av material och kemikalier. I växternas stödvävnad, i deras cellväggar, finns den största delen av dessa byggstenar, inbäddade i en komplex och robust kompositstruktur.

 

Även om vi idag har effektiva processer för att utvinna en del av dessa byggstenar, (exempelvis cellulosafibrer från skogsråvaran), behöver vi mer kunskap för att kunna ta vara på cellväggens alla komponenter och till fullo utnyttja den strukturvariation som finns i växternas, främst trädens, cellväggar.

 

– Målet med min forskning är att utveckla kemiska metoder som ska möjliggöra en bättre och bredare användning av byggstenar – små molekyler, polymerer och nanostrukturer – från skogens biomassa. Fokus ligger främst på cellulosa och kemin involverad i dess frikoppling från den naturliga cellväggsmatrisen, samt vidare modifiering mot nya skräddarsydda cellulosabaserade material. Modifiering är nyckeln till en bredare användning av cellulosa och kan åstadkommas genom kemisk funktionalisering eller upplösning och återaggregering av cellulosastrukturen i lämpliga lösningsmedel. Av största intresse är metoder som ska kunna ta vara på naturens egna designarbete i cellulosa, exempelvis dess polymera och nano-strukturer samt bygga på enkla, miljövänliga och uppskalningsbara reaktioner som ska fungera i ett framtida bioraffinaderikoncept.

 

Det är sjätte året i rad som Hasselbladstiftelsen stöder kvinnliga forskares vidaremeritering inom naturvetenskap, inklusive teknik och livsvetenskaper. Anslagen kan sökas av kvinnliga forskare anställda vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, och två kvinnliga forskare beviljas en miljon kronor vardera till vidaremeritering.

 

 

Molekylverkstan

 

Molekylverkstan är en nationell aktör, ett av Sveriges 19 Science Centers, med stark lokal förankring. Uppdraget är att inspirera barn och ungdomar i naturvetenskap, teknik och matematik. Molekylverkstan är ett komplement till skolan och arbetar med Skolverkets målformuleringar i fokus för att åstadkomma mätbar effekt hos elever i deras kunskapande inom naturvetenskap.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer spetsprojektet Prosa som är Molekylverkstans initiativ för att ta ett första och viktigt steg för att lära ungdomar ännu mer om hur man inom naturvetenskap använder datorer. Med fokus på att själv kunna skapa och kunna påverka genom att behärska datorns möjligheter. Spetsprojektet riktas till elever som går sista terminen i årskurs 6 fram till att dessa elever gör sitt gymnasieval i årskurs 9. Projektet ger lärare en möjlighet att få in programmering som en naturlig del i NO-undervisningen. Förhoppningen är att väcka ett intresse hos eleverna som får dem att välja Naturvetenskaps – eller Teknikprogram på gymnasiet. Vi behöver, det här jordklotet behöver fler och fler naturvetare och tekniker.

 

Målet är att Prosa ska väcka och öka elevers intresse och nyfikenhet för naturvetenskapens och programmeringens betydelse för samhällsutvecklingen.

 

Tanken är att lyfta fram betydelsen av att förena naturvetenskapliga ämnen med programmering och förståelsen av IT.

 

Molekylverkstan ägs av en ideell förening, bildad 2012 av fem världsledande kemiföretag i Stenungsund, AGA Gas, Akzo Nobel, Borealis, Inovyn och Perstorp Oxo, och drivs i samverkan med Stenungsunds kommun. Molekylverkstan hade 51 300 besökare 2015 varav 12 300 var elever.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer Molekylverkstan med 400 000 kr

 

 

 

Vetenskapsfestivalen 2017

 

För sextonde året stödjer Hasselbladstiftelsen Vetenskapsfestivalen.

Varje år skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg en mötesplats för kunskap, inspiration och nya perspektiv. Vetenskapsfestivalen har omkring 70 000 besök årligen vilket gör dem till ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang.

Photo: Niclas Bernstone

Photo: Niclas Bernstone

Festivalen blandar vetenskap och kultur på spännande sätt. Det finns tre separata program: ett program för allmänheten, ett skolprogram och ett program för branschen – Forum för forskningskommunikation.

 

Vetenskapsfestivalen får stöd på 300 000 kr från Hasselbladstiftelsen.