Tidigare anslag

Anslag till kvinnliga forskares vidaremeritering 2015 –  för hållbar energi och friskare ålderdom

Matematiska modeller som ger en friskare ålderdom och nya material för att utveckla bränsleceller och biodiesel. Det är målet för de två naturvetare som får Hasselbladsstiftelsens årliga forskningsanslag.

För femte året i rad delar Hasselbladsstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. I år går anslaget på en miljon kronor vardera, till chalmersforskaren Anna Martinelli och Marija Cvijovic vid Göteborgs universitet.
– Tack vare anslaget från Hasselbladstiftelsen kan jag rekrytera ny kompetens till min forskargrupp och driva forskningen framåt, säger Marija Cvijovi, biträdande universitetslektor på institutionen för matematiska vetenskaper vid Göteborgs universitet.

 

Förebygga sjukdomar

Med sin forskning hoppas Marija Cvijovic kunna bidra med sina matematiska kunskaper för att ge oss en friskare ålderdom. Även om vi i vår del av världen lever längre än någonsin tidigare, drabbas många av svåra sjukdomar som Alzheimer redan i 60-årsåldern.

– I Sverige lever vi länge på en populationsnivå, men vi vill gärna se att vi dessutom mår bättre längre, vilket skulle innebära att de flesta av oss inte drabbas av åldersrelaterade sjukdomar förrän under våra sista år, säger Marija Cvijovic,

Marijas forskning handlar inte om att bota eller hitta en behandling, snarare om att förebygga så att de sjukdomarna drabbar oss så sent i livet som möjligt.
– Det är viktigt att vi håller oss friska. Att ha alzheimer i 20 år är besvärligt både för individen, de anhöriga och samhället.

 

Matematiska modeller av livet

Men hur kan en matematisk modell bidra till att göra oss friskare som äldre?

– Vi skapar en modell av livet i datorn och kan analysera stora mängder data på en gång.

Fördelen med en matematisk modell är att vi kan undersöka företeelser i stor skala och långt in i framtiden. Vi kan inte följa en människa under hela livet. Det tar för lång tid och dessutom skulle vi vara tvungna att följa otroligt många människor, säger Marija Cvijovic.

Om forskarna kan utveckla en bra matematisk modell så kan de skapa olika scenerier och förutse vad som kan hända.

 

Från jästcell till människa

Än så länge använder forskarna jästceller i sina experiment, eftersom de mekanismer som sker i en jästcell på många sätt liknar de som sker i en människa.

– Det kommer att ta tid att ta det avgörande steget från jäst till människa. Jag hoppas att det händer under min livstid. Inom de närmaste tio till femton åren tror jag att vi kan förebygga vissa sjukdomar på jästnivå, säger Marija Cvijovic.

 

Nya material för hållbar energi

Anna Martinelli, forskarassistent på avdelningen för Kemi och Kemiteknik på Chalmers får Hasselbladsstiftelsens anslag för att utveckla nya material för hållbar energi.

Målet med forskningen är att utveckla superfunktionella jonvätskor som kan användas för att ta fram ren energi i form av till exempel bränsleceller eller för att framställa biodiesel.

Jonvätskor som anses vara optimala kandidater för att ersätta konventionella elektrolyter och lösningsmedel, består av ett slags salt som är flytande i rumstemperatur.

 

Jonvätskor kan bidra till ren energi

Behovet av att minska utsläppen från transportsektorn driver på utvecklingen mot el- och hybridfordon. Energisystem som bygger på bränsleceller, där elektricitet skapas när vätgas förbränns med endast vatten som biprodukt, är en lösning med stor potential. Men en storskalig kommersialisering av teknologin begränsas bland annat av elektrolytens prestanda. Där kan jonvätskor spela en viktig roll eftersom de har en god ledningsförmåga vid temperaturer över 120 grader celcius.

 

Från labb till marknad

Om Anna tillsammans med sin forskargrupp, lyckas hitta material som fungerar i liten skala blir den stora utmaningen att få dem att fungera i en riktig bränslecell, det vill säga att ta forskningen från labbet till marknaden.

– Om vi lyckas kan bränslecellen bli en mer attraktiv teknologi, säger Anna Martinelli.

2015 Kemi med Alfons Åberg – för de yngsta naturvetarna

Hasselbladstiftelsen stödjer ett kemiprojekt på Alfons Åbergs Kulturhus som startar till hösten. Ett projekt som ska öka barns intresse och förståelse för kemi. Något som kanske kan verka svårt och obegripligt vid en första anblick ska förklaras med lek och aktivitet tillsammans med barnen. Chalmers Tekniska Högskolas forskare och studenter kommer i projektet att träffa förskole- och förstaklasselever på Alfons Åbergs Kulturhus i Göteborg.

Tanken är att i mycket unga år väcka intresset för naturvetenskap och att Alfons Åbergs Kulturhus kan vara ett komplement till skolan. Projektet vill skapa en positiv bild av kemiämnet, ge möjlighet till interaktion och testa-på aktiviteter samt stärka lärarna i deras roll som inspiratörer till eleverna. På längre sikt skulle projektet kunna bidra till att öka antalet ungdomar som söker sig till kemistudier på högre nivå.

Hur litet kan vatten bli?

En av frågorna Per Thorén ställer till barnen är hur många gånger man kan dela vatten. Kan man dela vatten så mycket att det till slut inte syns?

Per Thorén är projektledare och operativ chef för Molecular Frontiers, ett internationellt nätverk av forskare och pedagoger världen över, med syfte att popularisera naturvetenskap hos allmänheten, särskilt bland unga människor.

Genom att använda kroppen och barns nyfikenhet ska vi lära barn att använda enkla kemibegrepp, säger Per, en av initiativtagarna till projektet tillsammans med Alfons Åbergs Kulturhus.

 

7

 

Barnen får också testa på hur det är att vara en vattenmolekyl, hur vattenmolekyler rör sig när de är kalla och varma. Ett bra sätt att illustrera vad som händer när vatten fryser eller kokar.

 

3

 

Alfons Åbergs Kulturhus är ett kreativt kulturhus för barn och deras vuxna. Här kan nyfikna barn leka, busa, klättra och upptäcka i ett hus fullt med finurliga saker. Dagliga programpunkter erbjuds inom t ex barnteater, gestaltning, läsning, matte och NO. För mer information se alfonskulturhus.com

2015 – Gästprofessur vid den nya marina institutionen på Göteborgs universitet

Hasselbladstiftelsen finansierar nu en gästprofessur vid den nya marina institutionen på Göteborgs universitet. Gästprofessuren går till den amerikanska toppforskaren Jody Deming, som är en auktoritet inom marin polarforskning.

 

SWERUS-3

 

Prominent polarforskare blir gästprofessor vid ny institution

Gästprofessor Jody Deming kommer från University of Washington och är specialiserad på köldanpassningen av marina mikroorganismer.

– Hon är en mycket lämplig person för den första gästprofessorn eftersom hon med sitt specialområde om marina mikroorganismer och deras betydelse för polargeokemi och ekologi väl passar in i den inriktning vi har vid Göteborgs universitet, säger Leif Anderson.

Marin polarforskning i fokus

Hasselbladstiftelsens stöd för en marin gästprofessor stimulerar till att länka ihop forskare från olika discipliner i den nya marina institution som blir verklighet vid Göteborgs universitet den förste juli. Marin polarforskning har under mer än 30 år varit ett centralt forskningsområde för forskare vid naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.

Jody Deming, som är mikrobiolog och har gedigna kunskaper i DNA-forskning, kommer i oktober att hålla i en doktorandkurs för alla intresserade inom det marina fältet och dessutom hålla i ett symposium den 3-5 november.

2015 – Hasselbladstiftelsens anslag till kvinnliga forskares vidaremeritering inom naturvetenskap

Hasselbladstiftelsens stöder kvinnliga forskares vidaremeritering inom naturvetenskap med möjlig utvidgning till därtill angränsande teknikområden och s.k. life science för 2015.

Hasselbladstiftelsen anslår medel för femte året i följd till kvinnliga disputerade forskares vidaremeritering inom naturvetenskap med möjlig utvidgning till därtill angränsande teknikområden och s.k. life science. Anslagen kan sökas av kvinnliga forskare anställda vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet enligt villkor nedan. Anslaget uppgår till 2 miljoner kronor för två kvinnliga forskares vidaremeritering å vardera 1 miljon kronor. Beviljat anslag är att anse som projektbidrag för respektive forskares vidaremeritering och skall utbetalas till respektive universitet successivt under en period av högst tre år.

Anslag för 2013

Anslag till kvinnliga disputerade forskares vidaremeritering inom naturvetenskap vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Karlstads universitet

Hasselbladstiftelsen anslår medel för tredje året i följd till kvinnliga disputerade forskares vidaremeritering inom naturvetenskap med möjlig utvidgning till angränsande teknikområden och s.k. life science. Anslagen kan sökas av kvinnliga forskare anställda vid något av de nämnda universiteten enligt gällande villkor. Anslaget uppgår till 2 000 000 kronor till två kvinnliga forskares vidaremeritering å vardera 1 000 000 kronor. Beviljat anslag är att anse som projektbidrag för respektive forskares vidaremeritering och ska utbetalas till respektive universitet successivt under en period av högst tre år.

 

Caroline Jonsson forskar om nanopartiklars påverkan på miljön.

Fil.dr Caroline Jonsson, som disputerade 2007 vid Umeå universitet, fokuserar sin forskning på ytadsorption och reaktivitet hos nanopartiklar av varierande storlek och laddning, i problem av relevans i geologiska och toxikologiska sammanhang. Hon har bl.a. genomfört postdoktorala studier i USA och är sedan 1 januari 2013 forskarassistent i kemi vid Göteborgs universitet.
Caroline Jonssons forskningsprojekt berör ett högaktuellt område, nämligen miljörisker (toxicitet) hos material i form av partiklar i nanometerstorlek. Caroline Jonsson tilldelades Hasselbladstiftelsens anslag 2011.

 

Institutionen för biologi och miljövetenskap – Tjärnö, Göteborgs universitet

Utveckling av marin genomik och bioteknologi med banbrytande metod för DNA-kartläggning till projektet Denaturation mapping for physical mapping of genomes of key marine organisms.

 

Tjärnö, Göteborgs universitet – fortsatt anslag till utgåva av En fotoillustrerad marin fauna

Hans G. Hansson var verksam på Tjärnö och arbetade i 15 års tid med verket Marina Sydskandinaviska ”evertebrater” – ett naturhistoriskt urval. Detta arbete är helt utan motsvarighet och ger beskrivningar, utredningar samt naturhistorisk och annan information om i princip alla kända arter av ryggradslösa djur från Östersjön till Nordsjön. Målet är att illustrera omkring 2 000 arter, däribland alla de mer allmänna arterna.

 

Nordens Ark

Hasselbladstiftelsen fortsätter att under 2013 vara fadder för fjällugglan på Nordens Ark.

 

Hasselbladprofessur, Nordens Ark

Under 2012 beslöt stiftelsen som ett led i ett redan etablerat samarbete med Nordens Ark att finansiera en professur inrättad av Göteborgs universitet med placering vid Nordens Ark. Professuren innehas av Claes Andrén som är vetenskaplig ledare vid Nordens Ark sedan 2006. Andréns verksamhet innefattar bevarandebiologisk forskning, handledning av studenter, utveckling av kapaciteten och kompetensen att föda upp och att vidmakthålla livskraftiga populationer av hotade arter under biosäkra former. Vidare görs metodiska uppföljningar av utsättningar i naturen. Denna kunskap har stor internationell betydelse och lyfter fram bevarandeparkernas roll i arbetet med att säkerställa livskraftiga populationer av hotade arter i naturen.

 

 

Anslag 2010–2012

 

Anslag till kvinnliga forskares vidaremeritering inom naturvetenskap

Hasselbladstiftelsen har beslutat stödja fil.dr Elin Esbjörner Winters, Chalmers tekniska högskola, och fil.dr Anna Martner, Göteborgs universitet, med 1 000 000 kronor vardera.

Elin Esbjörner Winters utforskar patologin på molekylnivå hos neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer. Hon vill utveckla en ny metodik för att studera proteiners beteende i levande nervceller, särskilt bildandet av skadliga proteinaggregat. Hennes avsikt är att knyta kompletterande kompetenser till sig för att kunna arbeta tvärvetenskapligt, dels i sin grupp och dels genom sina internationella samarbeten.

Anna Martners forskning inriktas på myeloiska leukemier, ett forskningsområde som hon vill utveckla vidare i samarbete med hematologer och immunologer vid Sahlgrenska akademin. Hon studerar särskilt hur leukemiceller kan undgå att elimineras av immunsystemets celler och försöker formulera principer för förbättrad immunstimulerande behandling. Närmast vill hon rekrytera en doktorand för att bilda en egen forskargrupp.

Hasselbladstiftelsens VD Bo Myhrman säger i sammanhanget:
”Ett av Hasselbladstiftelsens mål är bl.a. att främja naturvetenskaplig forskning och som ett led däri är det angeläget och glädjande att nu kunna stödja Anna Martners och Elin Esbjörner Winters vidaremeritering.”

 

Tjärnö, Göteborgs universitet – anslag till utgåva av En fotoillustrerad marin fauna

Hans G. Hansson var verksam på Tjärnö och arbetade i 15 års tid med verket Marina Sydskandinaviska ”evertebrater” – ett naturhistoriskt urval. Detta arbete är helt utan motsvarighet och ger beskrivningar, utredningar samt naturhistorisk och annan information om i princip alla kända arter av ryggradslösa djur från Östersjön till Nordsjön. Målet är att illustrera omkring 2 000 arter, däribland alla de mer allmänna arterna.

 

Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet – anslag till studier av kolsystemets dynamik till ett projekt i 5 månader

Den övergripande målsättningen är att studera utvecklingen av ekosystemet under påverkan av olika koncentrationer av koldioxid i Gullmarsfjorden under månaderna som projektet genomförs. Projektet syftar specifikt till att utvärdera hur förändringar i ekosystemet påverkar det biologiska upptaget av koldioxid i en framtida ocean, och därmed dess betydelse för utvecklingen av havets försurning såväl som atmosfärens koldioxidhalt, vilken är avgörande för den framtida klimatutvecklingen.

 

Den sextonde internationella Vetenskapsfestivalen i Göteborg – anslag till forskningsinformativa insatser

 

Hasselbladprofessur, Nordens Ark

Under 2010 beslöt stiftelsen som ett led i ett redan etablerat samarbete med Nordens Ark att finansiera en professur inrättad av Göteborgs universitet med placering vid Nordens Ark. Professuren innehas av Claes Andrén som är vetenskaplig ledare vid Nordens Ark sedan 2006. Andréns verksamhet innefattar bevarandebiologisk forskning, handledning av studenter, utveckling av kapaciteten och kompetensen att föda upp och att vidmakthålla livskraftiga populationer av hotade arter under biosäkra former. Vidare görs metodiska uppföljningar av utsättningar i naturen. Denna kunskap har stor internationell betydelse och lyfter fram bevarandeparkernas roll i arbetet med att säkerställa livskraftiga populationer av hotade arter i naturen.

 

Kvinnliga disputerade forskares vidaremeritering inom naturvetenskap

Stiftelsen har beslutat att anslå 2 000 000 kronor till två kvinnliga disputerade forskares vidaremeritering inom naturvetenskapen (vardera 1 000 000 kronor), med möjlig utvidgning till angränsande teknikområden och s.k. life science. Avsikten är att upprepa denna anslagsmöjlighet i ytterligare 5 år. Beviljat anslag är ett projektbidrag för respektive forskares vidaremeritering och ska kunna användas till stöd för forskarens verksamhet. Forskaren ska vara anställd vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet eller Karlstads universitet. Ytterligare information om ansökan kan rekvireras från respektive universitet.

I oktober 2011 beslöt styrelsen att inom ovannämnda ram bevilja stöd till fil.dr Åsa Haglund, Chalmers tekniska högskola, och fil.dr Caroline Jonsson, Göteborgs universitet.

 

Göteborgs Naturhistoriska Museum: publicering av unikt material på Internet

Göteborgs Naturhistoriska Museum beviljades ett bidrag på 500 000 kronor för att göra sitt unika vetenskapliga material, bestående av ca 2 000 djurarter, tillgängligt på Internet. Publiceringen av bilderna på Internet kommer inte bara att underlätta för taxonomer och andra forskare, och för en intresserad allmänhet, att få tillgång till det unika materialet, utan kommer också att skydda det från slitage och stöldrisk.

 

Universeum: Innovationsverkstan – med naturen som idégivare

Universeum har beviljats ett bidrag på 2 000 000 kronor till genomförandet av projektet Innovationsverkstan – med naturen som idégivare. Projektet har fokus på kreativitet, att skapa själv, testa och utvärdera. En stor utställning planeras med ett centralt aktivitetsområde omgivet av idéskapande montrar som visar hur naturen har stått modell för mänskliga uppfinningar och tillämpningar. Institutionen för teknisk design på Chalmers och HDK på Göteborgs universitet medverkar i framtagandet av innehållet. Utställningen invigdes 13 oktober 2011.

 

Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Karlstads universitet (2007–2010)

Stiftelsen har anslagit 16 000 000 kronor under en 4-årsperiod för stärkande av didaktiken avseende naturvetenskapliga frågeställningar.

Tre universitet i Västsverige, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Karlstads universitet, har åtagit sig att i samarbete genomföra ett program för att höja kvaliteten på didaktiken inom molekylärvetenskapliga avsnitt i kemi, fysik och biologi, allt inom ramen för Hasselbladstiftelsens Forskarskola. Programmet innefattar även delaktighet i utvecklingen av Molecular Frontiers, som är ett världsomspännande projekt med säte i Boston. Där bedrivs didaktik inom naturvetenskap, särskilt sådan med molekyler som gemensamt ”språk”.

Universiteten kommer med stöd av anslaget bl.a. att ombesörja doktorandfinansiering, doktorandkurser, seminarier och fortbildningskurser.

Programmet har utvecklats genom ett intensivt och entusiastiskt arbete i en grupp sammansatt av forskare vid de tre universiteten.

Det föreslagna Hasselbladprogrammet är i huvudsak en forskningssatsning med 6–7 aktiva doktorander som var och en har handledare från två kompletterande kunskapsområden, naturvetenskap och utbildningsvetenskap. Arbetet ska bedrivas så att skolor och lärare i regionen engageras att delta och få stöd till utveckling av skolarbetet. Genom förankringen i grund- och gymnasieskolan och genom de planerade fortbildningskurserna och seminarierna kommer den kunskap som genereras att kunna nyttiggöras inte bara inom forskningen, utan i betydligt vidare kretsar.

 

 

Anslag 2004–2009

Nordens Ark erhöll 2 900 000 kronor till projektet Amphibian Ark (2007 – 2009  )

 

Göteborgs universitet, Zoologiska institutionen har erhållit ett bidrag på 200 000 kronor till projektet Evolution av socialitet och altruism bland andfåglar. (2009)

 

Hasselbladprofessuren i Public Learning and Understanding of Science erhöll sammanlagt 9 000 000 kronor. (2006–2009 )

 

Universeum erhöll 800 000 kronor för utveckling av utrustning för att på ett nytt sätt belysa moderna naturvetenskapliga och tekniska aspekter av energi. (2005 )

 

Nordens Ark erhöll 1 800 000 kronor till laboratorieutrustning inför uppbyggnaden av forskningsverksamhet inom ämnesområdet biologisk mångfald och hotade arter/raser. (2004)

 

Göteborgs universitet erhöll 1 800 000 miljoner kronor för att etablera ett laboratorium för molekylär biofysik i anslutning till Svenskt NMR Centrum och Hasselbladlaboratoriet. (2004 )

 

 

Anslag 2001–2003

 

Göteborgs universitet och Ostindiefararen Götheborg erhöll 3 000 000 kronor till marinvetenskaplig forskning i samband med Ostindiefararen Götheborgs jungfrufärd till Kina. (2003 )

 

Tjärnö marinbiologiska laboratorium erhöll 3 000 000 kronor för att utveckla ett Centrum för marinbiologisk kommunikation. (2002 )

 

Universeum: Sveriges nationella vetenskapscentrum erhöll 6 000 000 kronor till projekten Kommunikation ur evolutionärt och tekniskt perspektiv, Kemiska principer och fenomen från molekylernas värld och Giftets väg. (2002 )

 

Tjärnö och Universeum erhöll tillsammans 1 000 000 kronor för att skapa interaktiva utställningsdelar och annan information om marinbiologisk kommunikation. (2002 )

 

Tartu universitet i Estland erhöll 3 000 000 kronor för komplettering av forskningsutrustning såsom svepmikroskop med atomär upplösning för låga temperaturer m.m. (2001 )

 

 

Anslag 1996–2000

 

Universeum erhöll 6 000 000 kronor till stöd för naturvetenskaplig undervisning och forskning vid det nationella vetenskapscentrumet vid Korsvägen i Göteborg. (2000)

 

Stockholms universitet erhöll 6 000 000 kronor för inköp av mass-spektrometerutrustning för s.k. proteomforskning. (1999)

 

Danmarks Tekniske Universitet erhöll 6 000 000 kronor för att etablera ett forskningscentrum, Centret for biomembraners fysik. (1998 )

 

Åbo Akademi i Finland erhöll 6 000 000 kronor för visualisering av biologiska signalprocesser rörande molekyler, celler och vävnader med hjälp av 3- och 4-dimensionell datateknik. (1997 )

 

Universitetet i Bergen erhöll 5 000 000 kronor för att möjliggöra framtagning av en fjärrstyrd undervattensfarkost med landbaserad utrustning. (1996 )

 

Hasselbladlaboratorium

Stiftelsen donerade 20 000 000 kronor till Göteborgs universitet för att bygga ett Hasselbladlaboratorium, inrymmande ett NMR-centrum på Medicinareberget. (1996 )