Kvinnliga Forskare

 Kvinnliga forskares vidaremeritering 2017

 

Hasselbladstiftelsens anslag till stöd för kvinnliga forskares vidaremeritering inom

naturvetenskap. Anslaget kan utvidgas till angränsande teknikområden och s.k. life

science och gäller för forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet.

 

Allmänna förutsättningar

För 2017 beviljar Hasselbladstiftelsen 1 miljon kronor var för två kvinnliga forskares

vidaremeritering.

 

Anslag som beviljas är projektbidrag för respektive forskares vidaremeritering och

betalas ut till forskarens forskningskonto vid respektive universitet under en period

av högst tre år och med avstämningar under tiden.

 

Allmänna förutsättningar och regelsystem

 


 

 

Kvinnliga forskares vidaremeritering 2016

 

För sjätte året i rad delar Hasselbladsstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. I år går anslaget på en miljon kronor vardera, till chalmersforskaren Merima Hasani och Ulrika Islander vid Göteborgs universitet

 

 

_MG_0034-2

Prisas för sin forskning om östrogen och immunsystemet

 
Det kvinnliga hormonet östrogen förknippas ofta med bröstcancer. Men hormonet kan också ha en skyddande effekt vid sjukdomar som ledgångsreumatism och benskörhet.

Ulrika Islander är immunolog vid Göteborgs universitet och studerar hur östrogen påverkar immunsystemet och olika immunceller. Nu belönas hon med en miljon kronor från Hasselbladstiftelsen.

 

 

När telefonen ringde och Ulrika Islander förstod att hon är en av två kvinnliga naturvetare som får motta Hasselbladsstiftelsens stora forskningsanslag, kunde hon inte hålla sig.
-Jag skrek rakt ut, det var så fantastiskt kul. Det är ett prestigefyllt pris och även ett erkännande av mig som forskare. Det är också ett anslag med stor frihet.

I juni reser hon och familjen iväg till i Schweiz. I ett år ska Ulrika Islander vara gästforskare vid det ansedda Medizinisches Forschungszentrum, Institut für Immunobiologie vid Kantonsspital St Gallen.
-Det är en fantastisk chans, jag känner mig upprymd över de möjligheter jag nu får att bredda mitt internationella vetenskapliga nätverk och möjligheten att vidareutveckla mig som forskare och forskningsledare.

 

Östrogen-skydd mot sjukdom

Ulrika Islanders forskning befinner sig i gränslandet mellan endokrinologi och immunologi och hon försöker förstå hur de två systemen påverkar varandra. För drygt tio år sedan skrev hon sin avhandling om hur signalering genom östrogenreceptorer påverkar olika celler i immunsystemet.

Hon är framförallt intresserad av en specifik celltyp som kallas Th17. Det är en typ av immunceller som producerar ett protein (IL17) som är viktigt i försvaret mot vissa bakterier och svampinfektioner.

 

– Men de här cellerna driver även på utvecklingen av vissa sjukdomar som ledgångsreumatism och benskörhet. Dessa sjukdomar är också nära sammankopplade med varandra, många som lider av ledgångsreumatism drabbas även av benskörhet, säger Ulrika Islander.

Hennes forskning handlar nu närmast om att studera hur östrogen påverkar immunsystemet och olika immunceller som Th17. Nyligen kunde hennes forskargrupp visa att östrogen tycks ha en hämmande effekt på dessa immuncellers förmåga att förflytta sig från lymfkörtlar till leder.

 

– Vi har data som tyder på att den här vandringsmekanismen påverkas av östrogen. Men vi behöver göra fler experiment för att få en absolut klarhet om att det förhåller sig så. Det är viktigt att understryka att vi arbetar med grundforskning och att vägen fortfarande är lång.

 

Lära sig nya metoder

Om resultatet står sig och om allt går som Ulrika Islander hoppas, är visionen att hennes forskning ska kunna bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder, där de immunologiska mekanismerna som är inblandade i östrogens skyddande effekt vid ledgångsreumatism och benskörhet kan användas som måltavlor för nya behandlingar.

 

– Men det är fortfarande mycket kvar att göra och det dröjer innan

patienter kan dra nytta av vår forskning. I nuläget handlar det om grundforskning och att förstå vilka positiva effekter östrogen har på immunsystemet och vilka mekanismer som är inblandade. När vi väl vet det kan vi gå vidare och angripa specifika proteiner och på sikt utveckla behandlingsmetoder som hjälper patienter, säger Ulrika Islander.

Närmast ser hon fram emot sitt år som gästforskare i Schweiz och att få möjligheten att lära sig nya avancerade immunologiska metoder som kan föra hennes forskning framåt.

 

– När jag kommer hem igen vill jag implementera verktygen och metoderna på vårt labb i Göteborg och fortsätta arbeta med de specifika frågorna härifrån, säger Ulrika Islander.

 

 

_MG_0021-1

Byggstenar från träd ger oss framtidens material

Genom en mer effektiv användning av träd skulle vi drastiskt kunna minska beroendet av fossila resurser och ersätta produkter som idag baseras på olja. Merima 
Hasani är forskare på Chalmers och arbetar med att utveckla kemiska verktyg för att utvinna och vidaremodifiera byggstenar från träd. Hon belönas nu med en miljon kronor i forskningsanslag från Hasselbladstiftelsen.

 

Merima Hasani är forskarassistent vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers tekniska högskola. Hon arbetar i ett interdisciplinärt fält där samarbete och internationellt engagemang är viktigt.

– Anslaget är ett oerhört stöd. Beskedet gjorde mig överlycklig och jag såg verkligen hur dörrarna plötsligt öppnades till efterlängtade samarbeten och kontakter med internationellt välrenommerade forskargrupper.

Hon är född i Bosnien och kom med sin familj till Sverige 1995. Hon gick gymnasiet i Varberg och var redan som liten intresserad av naturvetenskap och kemi.

– Jag visste tidigt att jag ville studera på Chalmers.

Framtidens biomaterial

Omställningen till ett biobaserat och hållbart samhälle brådskar. Merima Hasani menar att vi skulle kunna bli mycket bättre på att använda den rikligt förekommande biomassan från skog i denna omställningsprocess.

– Om vi tar cellulosafibrer till exempel, så finns det långt fler användningsområden än att enbart framställa pappersprodukter och textilier. Det finns en uppsjö av strukturer och byggstenar i träd som vi skulle kunna få användning av för utveckling av framtidens biomaterial.

Några exempel på hur trädens byggstenar (små molekyler, polymerer, nanostrukturer och fibrer) kan komma att användas i framtiden, är i framställningen av bioplaster, kompositer, kolfibermaterial, bindmedel, kosmetika och läkemedel.

– Redan idag används strukturer från cellulosa i läkemedelsutveckling. Här finns ett stort och spännande utvecklingsområde, säger Merima Hasani.

 

Kan det betyda att vi riskerar en massavverkning av skog för att kunna ta tillvara byggstenar från träd?

– Nej, där ser jag inga problem. Det handlar inte om att använda så mycket mer skog än vad vi gör idag, utan att använda den mer effektivt. I dag hugger man ned skog för att utvinna pappersfibrer och energi. Men vi skulle kunna få ut så mycket mer om vi verkligen tog tillvara alla komponenter och tillfullo utnyttjade den strukturvariation som finns i trädens cellväggar.

 

Koppla isär byggstenarna

Målet med Merima Hasanis forskning är att utveckla kemiska verktyg som kan koppla isär byggstenarna och möjliggöra en bättre och bredare användning av skogens biomassa.

– Vi behöver mer kunskap om hur vi på ett skonsamt sätt kan koppla isär de komplexa och robusta strukturer som bildats under evolutionens gång så att vi kan få en bättre och bredare användning av byggstenarna.

Merima Hasani ser nu fram emot att använda anslaget till att etablera kontakter med välrenommerade forskargrupper inom bland annat materialdesign, polymerfunktionalisering och avancerade mikroskopiska metoder.

– Jag kommer att göra kortare vistelser hos forskargrupper i Österrike, Tyskland och Frankrike för att inhämta kunskap och inspiration samt knyta värdefulla kontakter. Det övergripande målet är att utveckla nya material från träd och som delmål att utveckla nya metoder som kan hjälpa oss på vägen. Det är en lång, men spännande resa.