Kvinnliga Forskare

 Kvinnliga forskares vidaremeritering

 

Hasselbladstiftelsens anslag till stöd för kvinnliga forskares vidaremeritering inom naturvetenskap. Anslaget kan utvidgas till angränsande teknikområden och s.k. life science och gäller för forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet.

 

Anslaget finns sedan 2011 då det delades ut första gången och syftet är att uppmärksamma och ge kvinnliga forskare möjlighet att fortsätta med att utveckla sin forskning.

För åttonde året i rad delar Hasselbladstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare.

 

 

Kvinnliga forskares vidaremeritering 2018

 

Årets anslag till kvinnliga forskare går till Brina Blinzler, forskarassistent vid material- och beräkningsmekanik, Chalmers och Marina Rafajlovic, forskarassistent vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

 

 

 

 

 

2017 års anslag går till Hana Dobsicek Trefna, forskarassistent i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik, Chalmers och Anna Reymer, forskare vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

 

Effektivare behandling mot cancer

Hana Dobsicek Trefna forskar för att få fram effektivare behandling av cancertumörer. Forskningen kring hypertermi innebär uppvärming (i detta fall med hjälp av mikrovågor) av tumören till 40-45°C. Behandlingen är toxisk för tumören i sig själv, men den gör också tumören mer känslig för den traditionella kemoterapin och strålningsterapin. Därmed kan man minska stråldosen och mängden cytostatika med bibehållet resultat. Kliniska studier har visat signifikant förbättrad botandegrad, utan ökade risker för bieffekter hos patienten, när man kombinerat hypertermi med traditionell cancerbehandling.

 

”Vi i hypertermigruppen är jätteglada över att ha fått anslaget från Hasselbladstiftelsen. Vi kommer att förstärka truppen med en doktorand, vilket kommer leda till en snabbare utveckling av det kliniska systemet. Ett av de största målen i min akademiska karriär är att introducera tekniken kliniskt och att kunna hjälpa människor att överleva sin cancer. Och vi börjar närma oss målen nu”, berättar Hana om sin forskning.

 

 

Förstå biologisk reglering

 

Anna Reymer studerar en av de mest centrala processerna som sker i cellerna, nämligen DNA-transkription. Den processen är utgångspunkt för reglering av genuttryck, vilket i sin tur definierar varje cells öde. Korrekt reglering av genuttryck är grundläggande för varje cells välbefinnande, medan felreglering leder till en rad problem. Hos människor är t.ex. felreglering av genuttryck kopplad till ett brett spektrum av sjukdomar inklusive cancer och autoimmuna sjukdomar, som typ 1 diabetes. I sitt arbete utför hon in-silico-experiment, vilket innebär experiment gjorda beräkningsmässigt med hjälp av datorer.

 

 

Annas huvudinstrument är molekyl modellering, och en del av anslaget kommer gå till en vistelse hos Nobelpristagaren Prof. Michael Levitt vid Institutionen för strukturell biologi, Stanford University, USA.

”Som ung kvinnlig forskare inom fältet beräkningskemi betyder Hasselbladsanslaget väldigt mycket – främst och viktigast är det ett erkännande av mig som forskare! Mitt långsiktiga professionella mål är att etablera och upprätthålla en forskargrupp av världsklass inom beräkningsbiokemi med fokus på att utveckla och tillämpa molekylära modelleringsverktyg för att nå en förståelse av biologisk reglering på atomnivå”, berättar Anna om sin forskning.

För sjätte året i rad delar Hasselbladsstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. I år går anslaget på en miljon kronor vardera, till chalmersforskaren Merima Hasani och Ulrika Islander vid Göteborgs universitet.

 

Prisas för sin forskning om östrogen och immunsystemet

_MG_0034-2

Det kvinnliga hormonet östrogen förknippas ofta med bröstcancer. Men hormonet kan också ha en skyddande effekt vid sjukdomar som ledgångsreumatism och benskörhet.

Ulrika Islander är immunolog vid Göteborgs universitet och studerar hur östrogen påverkar immunsystemet och olika immunceller. Nu belönas hon med en miljon kronor från Hasselbladstiftelsen.

 

När telefonen ringde och Ulrika Islander förstod att hon är en av två kvinnliga naturvetare som får motta Hasselbladsstiftelsens stora forskningsanslag, kunde hon inte hålla sig.
-Jag skrek rakt ut, det var så fantastiskt kul. Det är ett prestigefyllt pris och även ett erkännande av mig som forskare. Det är också ett anslag med stor frihet.

I juni reser hon och familjen iväg till i Schweiz. I ett år ska Ulrika Islander vara gästforskare vid det ansedda Medizinisches Forschungszentrum, Institut für Immunobiologie vid Kantonsspital St Gallen.
-Det är en fantastisk chans, jag känner mig upprymd över de möjligheter jag nu får att bredda mitt internationella vetenskapliga nätverk och möjligheten att vidareutveckla mig som forskare och forskningsledare.

 

Östrogen-skydd mot sjukdom

Ulrika Islanders forskning befinner sig i gränslandet mellan endokrinologi och immunologi och hon försöker förstå hur de två systemen påverkar varandra. För drygt tio år sedan skrev hon sin avhandling om hur signalering genom östrogenreceptorer påverkar olika celler i immunsystemet.

Hon är framförallt intresserad av en specifik celltyp som kallas Th17. Det är en typ av immunceller som producerar ett protein (IL17) som är viktigt i försvaret mot vissa bakterier och svampinfektioner.

 

– Men de här cellerna driver även på utvecklingen av vissa sjukdomar som ledgångsreumatism och benskörhet. Dessa sjukdomar är också nära sammankopplade med varandra, många som lider av ledgångsreumatism drabbas även av benskörhet, säger Ulrika Islander.

 

Hennes forskning handlar nu närmast om att studera hur östrogen påverkar immunsystemet och olika immunceller som Th17. Nyligen kunde hennes forskargrupp visa att östrogen tycks ha en hämmande effekt på dessa immuncellers förmåga att förflytta sig från lymfkörtlar till leder.

– Vi har data som tyder på att den här vandringsmekanismen påverkas av östrogen. Men vi behöver göra fler experiment för att få en absolut klarhet om att det förhåller sig så. Det är viktigt att understryka att vi arbetar med grundforskning och att vägen fortfarande är lång.

 

Lära sig nya metoder

Om resultatet står sig och om allt går som Ulrika Islander hoppas, är visionen att hennes forskning ska kunna bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder, där de immunologiska mekanismerna som är inblandade i östrogens skyddande effekt vid ledgångsreumatism och benskörhet kan användas som måltavlor för nya behandlingar.

– Men det är fortfarande mycket kvar att göra och det dröjer innan patienter kan dra nytta av vår forskning. I nuläget handlar det om grundforskning och att förstå vilka positiva effekter östrogen har på immunsystemet och vilka mekanismer som är inblandade. När vi väl vet det kan vi gå vidare och angripa specifika proteiner och på sikt utveckla behandlingsmetoder som hjälper patienter, säger Ulrika Islander.

 

Närmast ser hon fram emot sitt år som gästforskare i Schweiz och att få möjligheten att lära sig nya avancerade immunologiska metoder som kan föra hennes forskning framåt.

– När jag kommer hem igen vill jag implementera verktygen och metoderna på vårt labb i Göteborg och fortsätta arbeta med de specifika frågorna härifrån, säger Ulrika Islander.

 

Byggstenar från träd ger oss framtidens material
_MG_0021-1

Genom en mer effektiv användning av träd skulle vi drastiskt kunna minska beroendet av fossila resurser och ersätta produkter som idag baseras på olja. Merima Hasani är forskare på Chalmers och arbetar med att utveckla kemiska verktyg för att utvinna och vidaremodifiera byggstenar från träd. Hon belönas nu med en miljon kronor i forskningsanslag från Hasselbladstiftelsen.

 

Merima Hasani är forskarassistent vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers tekniska högskola. Hon arbetar i ett interdisciplinärt fält där samarbete och internationellt engagemang är viktigt.

 

– Anslaget är ett oerhört stöd. Beskedet gjorde mig överlycklig och jag såg verkligen hur dörrarna plötsligt öppnades till efterlängtade samarbeten och kontakter med internationellt välrenommerade forskargrupper.

 

Hon är född i Bosnien och kom med sin familj till Sverige 1995. Hon gick gymnasiet i Varberg och var redan som liten intresserad av naturvetenskap och kemi.

– Jag visste tidigt att jag ville studera på Chalmers.

 

Framtidens biomaterial

Omställningen till ett biobaserat och hållbart samhälle brådskar. Merima Hasani menar att vi skulle kunna bli mycket bättre på att använda den rikligt förekommande biomassan från skog i denna omställningsprocess.

– Om vi tar cellulosafibrer till exempel, så finns det långt fler användningsområden än att enbart framställa pappersprodukter och textilier. Det finns en uppsjö av strukturer och byggstenar i träd som vi skulle kunna få användning av för utveckling av framtidens biomaterial.

Några exempel på hur trädens byggstenar (små molekyler, polymerer, nanostrukturer och fibrer) kan komma att användas i framtiden, är i framställningen av bioplaster, kompositer, kolfibermaterial, bindmedel, kosmetika och läkemedel.

– Redan idag används strukturer från cellulosa i läkemedelsutveckling. Här finns ett stort och spännande utvecklingsområde, säger Merima Hasani.

 

Kan det betyda att vi riskerar en massavverkning av skog för att kunna ta tillvara byggstenar från träd?

– Nej, där ser jag inga problem. Det handlar inte om att använda så mycket mer skog än vad vi gör idag, utan att använda den mer effektivt. I dag hugger man ned skog för att utvinna pappersfibrer och energi. Men vi skulle kunna få ut så mycket mer om vi verkligen tog tillvara alla komponenter och tillfullo utnyttjade den strukturvariation som finns i trädens cellväggar.

 

Koppla isär byggstenarna

Målet med Merima Hasanis forskning är att utveckla kemiska verktyg som kan koppla isär byggstenarna och möjliggöra en bättre och bredare användning av skogens biomassa.

– Vi behöver mer kunskap om hur vi på ett skonsamt sätt kan koppla isär de komplexa och robusta strukturer som bildats under evolutionens gång så att vi kan få en bättre och bredare användning av byggstenarna.

Merima Hasani ser nu fram emot att använda anslaget till att etablera kontakter med välrenommerade forskargrupper inom bland annat materialdesign, polymerfunktionalisering och avancerade mikroskopiska metoder.

– Jag kommer att göra kortare vistelser hos forskargrupper i Österrike, Tyskland och Frankrike för att inhämta kunskap och inspiration samt knyta värdefulla kontakter. Det övergripande målet är att utveckla nya material från träd och som delmål att utveckla nya metoder som kan hjälpa oss på vägen. Det är en lång, men spännande resa.

2015 års anslag – för hållbar energi och friskare ålderdom

 

Matematiska modeller som ger en friskare ålderdom och nya material för att utveckla bränsleceller och biodiesel. Det är målet för de två naturvetare som får Hasselbladsstiftelsens årliga forskningsanslag.

 

För femte året i rad delar Hasselbladsstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. I år går anslaget på en miljon kronor vardera, till chalmersforskaren Anna Martinelli och Marija Cvijovic vid Göteborgs universitet.

– Tack vare anslaget från Hasselbladstiftelsen kan jag rekrytera ny kompetens till min forskargrupp och driva forskningen framåt, säger Marija Cvijovi, biträdande universitetslektor på institutionen för matematiska vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Anna Martinelli & Marija Cvijovic

 

Förebygga sjukdomar

 

Med sin forskning hoppas Marija Cvijovic kunna bidra med sina matematiska kunskaper för att ge oss en friskare ålderdom. Även om vi i vår del av världen lever längre än någonsin tidigare, drabbas många av svåra sjukdomar som Alzheimer redan i 60-årsåldern.

– I Sverige lever vi länge på en populationsnivå, men vi vill gärna se att vi dessutom mår bättre längre, vilket skulle innebära att de flesta av oss inte drabbas av åldersrelaterade sjukdomar förrän under våra sista år, säger Marija Cvijovic,

Marijas forskning handlar inte om att bota eller hitta en behandling, snarare om att förebygga så att de sjukdomarna drabbar oss så sent i livet som möjligt.
– Det är viktigt att vi håller oss friska. Att ha alzheimer i 20 år är besvärligt både för individen, de anhöriga och samhället.

 

Matematiska modeller av livet

Men hur kan en matematisk modell bidra till att göra oss friskare som äldre?

– Vi skapar en modell av livet i datorn och kan analysera stora mängder data på en gång.

Fördelen med en matematisk modell är att vi kan undersöka företeelser i stor skala och långt in i framtiden. Vi kan inte följa en människa under hela livet. Det tar för lång tid och dessutom skulle vi vara tvungna att följa otroligt många människor, säger Marija Cvijovic.

Om forskarna kan utveckla en bra matematisk modell så kan de skapa olika scenerier och förutse vad som kan hända.

 

Från jästcell till människa

Än så länge använder forskarna jästceller i sina experiment, eftersom de mekanismer som sker i en jästcell på många sätt liknar de som sker i en människa.

– Det kommer att ta tid att ta det avgörande steget från jäst till människa. Jag hoppas att det händer under min livstid. Inom de närmaste tio till femton åren tror jag att vi kan förebygga vissa sjukdomar på jästnivå, säger Marija Cvijovic.

 

Nya material för hållbar energi

Anna Martinelli, forskarassistent på avdelningen för Kemi och Kemiteknik på Chalmers får Hasselbladsstiftelsens anslag för att utveckla nya material för hållbar energi.

Målet med forskningen är att utveckla superfunktionella jonvätskor som kan användas för att ta fram ren energi i form av till exempel bränsleceller eller för att framställa biodiesel.

Jonvätskor som anses vara optimala kandidater för att ersätta konventionella elektrolyter och lösningsmedel, består av ett slags salt som är flytande i rumstemperatur.

 

Jonvätskor kan bidra till ren energi

Behovet av att minska utsläppen från transportsektorn driver på utvecklingen mot el- och hybridfordon. Energisystem som bygger på bränsleceller, där elektricitet skapas när vätgas förbränns med endast vatten som biprodukt, är en lösning med stor potential. Men en storskalig kommersialisering av teknologin begränsas bland annat av elektrolytens prestanda. Där kan jonvätskor spela en viktig roll eftersom de har en god ledningsförmåga vid temperaturer över 120 grader celcius.

 

Från labb till marknad

Om Anna tillsammans med sin forskargrupp, lyckas hitta material som fungerar i liten skala blir den stora utmaningen att få dem att fungera i en riktig bränslecell, det vill säga att ta forskningen från labbet till marknaden.

– Om vi lyckas kan bränslecellen bli en mer attraktiv teknologi, säger Anna Martinelli.

2014 års anslag

Sabine Reinfeldt och Malin Johansson får anslag till sin forskning som förbättrar livet för hörselskadade och människor med tarmsjukdomar

 

Bättre behandling av patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar och ny teknik som gör att hörselskadade kan få hörseln tillbaka. Det är målet för de två kvinnliga naturvetare som får Hasselbladsstiftelsens årliga forskningsanslag.

För fjärde året i rad delar Hasselbladsstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. I år  går anslaget på en miljon kronor vardera, till chalmersforskaren Sabine Reinfeldt och Malin Johansson vid Sahlgrenska Akademin på Göteborgs Universitet.

Malin och Sabine2

– Jag vill använda tekniken till att hjälpa människor. Därför har jag valt att forska inom medicinteknik. Det är väldigt tillfredsställande att få träffa människor som får prova vår hörapparat för första gången. Det kan vara en person som har hört väldigt dåligt tidigare, som får tillbaka en nästan normal hörsel, säger Sabine Reinfeldt, forskarassistent i gruppen för Medicinska Signaler och System på Chalmers.

 

Slipper skruv som sticker ut ur huden

Sabine Reinfeldt forskar på helt ny typ av hörselimplantat kan användas av personer som drabbats av kroniska öroninflammationer, bensjukdomar eller har missbildningar som försämrar hörseln.
Den nya tekniken är en vidareutveckling av den hörapparat som togs fram redan i slutet av 70-talet. Hörapparaten fästs i skallbenet med hjälp av en titanskruv och man hör genom vibrationer som fortplantas genom skallbenet.

– Den största fördelen med den nya hörapparaten är att bäraren slipper ha en skruv genom huden. Dagens hörapparat kräver att man tar hand om huden runt skruven varje dag för att undvika komplikationer. Dessutom kan skruven lossna.

 

Anslaget möjliggör fördjupning och nätverkande

Den 5 december 2012 fick den första patienten den nya hörapparaten inopererad. Ingreppet innebär att ett implantat med en liten högtalare och en magnet placeras under huden strax bakom örat. När huden har läkt kan en yttre del med en liten och tunn ljudmottagare fästas med hjälp av en magnet.

I den kliniska studien ingår än så länge fram föra allt patienter med en skada på ytterörat eller mellanörat.
Nu vill Sabine Reinfeldt ta reda på om patienter med andra typer av hörselskador kan ha nytta av det nya hörselimplantatet.

– Jag känner mig väldigt hedrad av att ha fått Hasselbladsstiftelsens anslag till kvinnliga naturvetare. Det innebär att jag kan anställa en postdoktor och fördjupa mig ännu mer i forskningen. En del av stödet kommer jag också att använda för att resa till konferenser och utveckla mitt samarbete med andra forskare.

 

Vill förbättra livet för patienter med ulcerös kolit

Malin Johansson, forskare på avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi vid Göteborgs Universitet får Hasselbladsstiftelsens anslag för att fortsätta bedriva sin forskning om hur tarmen skyddas från bakterier som finns i tarmen av ett så kallat mukuslager, ett ogenomträngligt slemskikt i tjocktarmen.

– Tack vare forskningsanslaget kan jag fördjupa mig i den här forskningen och bygga upp en internationellt konkurrenskraftig forskningsgrupp.

 

Letar förklaring på molekylär nivå

Alla människor har mer än ett kilo bakterier i tjocktarmen. Slemskiktet bidrar till att vi kan hantera den stora mängden bakterier utan att bli sjuka. Malin Johanssons forskning visar att möss som saknar ett mukuslager exponeras för tarmbakterier som ger upphov till inflammationer som liknar sjukdomar som ulcerös kolit, vilket i sin tur kan leda till tjocktarmscancer.
– Jag har också observerat defekter i mukusskyddet hos patienter med ulcerös kolit. Än så länge kan vi inte förklara det här på molekylär nivå och därmed förstå på vilket sätt mukuslagret skyddar tarmen och varför det inte alltid fungerar. Det vill jag ta reda på, säger Malin Johansson.

 

Bättre diagnostik och behandling

Målet är att utveckla bättre diagnostik och behandlingsmetoder för tarminflammationer.

Ulcerös kolit har troligtvis flera olika orsaker. Om man kan identifiera felet hos olika patientgrupper på molekylär nivå, kan man också skräddarsy behandlingen och inte bara behandla symtom, som idag.

– Det här är ett outforskat område och jag vill veta hur saker och ting fungerar. Sedan är det förstås en drivkraft att förbättra livet för patienter som lider av ulcerös kolit. I Sverige insjuknar varje år cirka 1200 personer i inflammatoriska tarmsjukdomar.

2013 års anslag – PhD Huan Zhao, Chalmers tekniska högskola, och PhD Helena Carén, Göteborgs

 

Hasselbladstiftelsen har beslutat stödja PhD Huan Zhao, Chalmers tekniska högskola, och PhD Helena Carén, Göteborgs universitet, med en miljon kronor vardera.

 

Huan Zhao mottog sin doktorsexamen i fotonik från Chinese Academy of Science under 2008 och från Chalmers 2009. Fram till 2011 arbetade hon som postdoktor vid avdelningen för Terahertz och Millimetervågslaboratoriet på MC2, Chalmers där hon nu är forskarassistent.
Huan Zhaos forskning är inriktad mot utveckling av nya halvledarmaterial och strukturer för höghastighet- och terahertzsapplikationer. Hennes forskning har tillämpningar för THz-spektroskopi och avbildning, främst med fokus på radioastronomi, miljö, medicin och säkerhet.

 

Helena Carén innehar en PhD i medicin (klinisk genetik) sedan 2009. Hon genomförde postdoktorala studier vid University College London inom stamcellsforskning och hjärntumörer 2010-2012. Hennes forskning undersöker epigenetikens roll när det gäller tumöruppkomst, återfall, och biverkningar som kan uppkomma efter en cancerbehandling. Helena bygger nu upp en egen forskargrupp vid Sahlgrenska Cancer Center. Hon kommer inom kort att utlysa två doktorandtjänster och är idag bihandledare för en doktorand. Helenas forskning fokuserar på hjärntumörer hos barn och vuxna och har viktiga medicinska tillämpningar.

 

Hasselbladstiftelsens VD Bo Myhrman säger i sammanhanget:
”Ett av Hasselbladstiftelsens mål är att främja naturvetenskaplig forskning och som ett led däri är det angeläget och glädjande att nu kunna stödja Huan Zhaos och Helena Caréns vidaremeritering. De satsningar som Stiftelsen gjort i detta sammanhang har attraherat många kvalificerade sökande och visat sig mycket framgångsrika”

2012 års anslag – Elin Esbjörner Winters, Chalmers tekniska högskola, och PhD Anna Martner, Göteborgs universitet

 

Hasselbladstiftelsen har beslutat stödja PhD Elin Esbjörner Winters, Chalmers tekniska högskola, och PhD Anna Martner, Göteborgs universitet, med en miljon kronor vardera.

 

Elin Esbjörner Winters utforskar patologin på molekylnivå hos neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer. Hon vill utveckla ny metodik för att studera proteiners beteenden i levande nervceller, särskilt bildandet av skadliga proteinaggregat. Hennes avsikt är att knyta kompletterande kompetenser till sig för att kunna arbeta tvärvetenskapligt dels i sin grupp dels genom sina internationella samarbeten.

 

Anna Martners forskning inriktas på myeloiska leukemier, ett forskningsområde som hon vill utveckla vidare i samarbete med hematologer och immunologer vid Sahlgrenska akademin. Hon studerar särskilt hur leukemiceller kan undgå att elimineras av immunsystemets celler och försöker formulera principer för förbättrad immunstimulerande behandling. Närmast vill hon rekrytera en doktorand för att bilda en egen forskargrupp.

 

Hasselbladstiftelsens VD Bo Myhrman säger i sammanhanget:
”Ett av Hasselbladstiftelsens mål är bl.a. att främja naturvetenskaplig forskning och som ett led däri är det angeläget och glädjande att nu kunna stödja Anna Martners och Elin Esbjörner Winters vidaremeritering.”

2011 års anslag – Caroline Jonsson om sin forskning om nanopartiklar

 

PhD Caroline Jonsson som disputerade 2007 vid Umeå universitet, fokuserar sin forskning på ytadsorption och reaktivitet hos nanopartiklar av varierande storlek och laddning, i problem av relevans i geologiska och toxikologiska sammanhang. Hon har bl.a. genomfört postdoktorala studier i USA. Hon är sedan 1 januari i år forskarassistent i kemi vid Göteborgs universitet.

 

Caroline Jonssons forskningsprojekt berör ett högaktuellt område, nämligen miljörisker (toxicitet) hos material i form av partiklar i nanometerstorlek. Caroline Jonsson tilldelades Hasselbladstiftelsens anslag 2011.

Caroline Jonsson, forskarassistent i miljönanokemi vid Göteborgs Universitet.

Caroline Jonsson, forskarassistent i miljönanokemi vid Göteborgs Universitet.