Tidigare anslag – kvinnliga forskare

2015 års anslag – för hållbar energi och friskare ålderdom

Matematiska modeller som ger en friskare ålderdom och nya material för att utveckla bränsleceller och biodiesel. Det är målet för de två naturvetare som får Hasselbladsstiftelsens årliga forskningsanslag.

För femte året i rad delar Hasselbladsstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. I år går anslaget på en miljon kronor vardera, till chalmersforskaren Anna Martinelli och Marija Cvijovic vid Göteborgs universitet.
– Tack vare anslaget från Hasselbladstiftelsen kan jag rekrytera ny kompetens till min forskargrupp och driva forskningen framåt, säger Marija Cvijovi, biträdande universitetslektor på institutionen för matematiska vetenskaper vid Göteborgs universitet.

 

Anna Martinelli & Marija Cvijovic

 

Förebygga sjukdomar

Med sin forskning hoppas Marija Cvijovic kunna bidra med sina matematiska kunskaper för att ge oss en friskare ålderdom. Även om vi i vår del av världen lever längre än någonsin tidigare, drabbas många av svåra sjukdomar som Alzheimer redan i 60-årsåldern.

– I Sverige lever vi länge på en populationsnivå, men vi vill gärna se att vi dessutom mår bättre längre, vilket skulle innebära att de flesta av oss inte drabbas av åldersrelaterade sjukdomar förrän under våra sista år, säger Marija Cvijovic,

Marijas forskning handlar inte om att bota eller hitta en behandling, snarare om att förebygga så att de sjukdomarna drabbar oss så sent i livet som möjligt.
– Det är viktigt att vi håller oss friska. Att ha alzheimer i 20 år är besvärligt både för individen, de anhöriga och samhället.

 

Matematiska modeller av livet

Men hur kan en matematisk modell bidra till att göra oss friskare som äldre?

– Vi skapar en modell av livet i datorn och kan analysera stora mängder data på en gång.

Fördelen med en matematisk modell är att vi kan undersöka företeelser i stor skala och långt in i framtiden. Vi kan inte följa en människa under hela livet. Det tar för lång tid och dessutom skulle vi vara tvungna att följa otroligt många människor, säger Marija Cvijovic.

Om forskarna kan utveckla en bra matematisk modell så kan de skapa olika scenerier och förutse vad som kan hända.

Från jästcell till människa

Än så länge använder forskarna jästceller i sina experiment, eftersom de mekanismer som sker i en jästcell på många sätt liknar de som sker i en människa.

– Det kommer att ta tid att ta det avgörande steget från jäst till människa. Jag hoppas att det händer under min livstid. Inom de närmaste tio till femton åren tror jag att vi kan förebygga vissa sjukdomar på jästnivå, säger Marija Cvijovic.

 

Nya material för hållbar energi

Anna Martinelli, forskarassistent på avdelningen för Kemi och Kemiteknik på Chalmers får Hasselbladsstiftelsens anslag för att utveckla nya material för hållbar energi.

Målet med forskningen är att utveckla superfunktionella jonvätskor som kan användas för att ta fram ren energi i form av till exempel bränsleceller eller för att framställa biodiesel.

Jonvätskor som anses vara optimala kandidater för att ersätta konventionella elektrolyter och lösningsmedel, består av ett slags salt som är flytande i rumstemperatur.

 

Jonvätskor kan bidra till ren energi

Behovet av att minska utsläppen från transportsektorn driver på utvecklingen mot el- och hybridfordon. Energisystem som bygger på bränsleceller, där elektricitet skapas när vätgas förbränns med endast vatten som biprodukt, är en lösning med stor potential. Men en storskalig kommersialisering av teknologin begränsas bland annat av elektrolytens prestanda. Där kan jonvätskor spela en viktig roll eftersom de har en god ledningsförmåga vid temperaturer över 120 grader celcius.

 

Från labb till marknad

Om Anna tillsammans med sin forskargrupp, lyckas hitta material som fungerar i liten skala blir den stora utmaningen att få dem att fungera i en riktig bränslecell, det vill säga att ta forskningen från labbet till marknaden.

– Om vi lyckas kan bränslecellen bli en mer attraktiv teknologi, säger Anna Martinelli.

 

2014 års anslag

Sabine Reinfeldt och Malin Johansson får anslag till sin forskning som förbättrar livet för hörselskadade och människor med tarmsjukdomar

Bättre behandling av patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar och ny teknik som gör att hörselskadade kan få hörseln tillbaka. Det är målet för de två kvinnliga naturvetare som får Hasselbladsstiftelsens årliga forskningsanslag.

För fjärde året i rad delar Hasselbladsstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. I år  går anslaget på en miljon kronor vardera, till chalmersforskaren Sabine Reinfeldt och Malin Johansson vid Sahlgrenska Akademin på Göteborgs Universitet.

 

Malin och Sabine2

 

– Jag vill använda tekniken till att hjälpa människor. Därför har jag valt att forska inom medicinteknik. Det är väldigt tillfredsställande att få träffa människor som får prova vår hörapparat för första gången. Det kan vara en person som har hört väldigt dåligt tidigare, som får tillbaka en nästan normal hörsel, säger Sabine Reinfeldt, forskarassistent i gruppen för Medicinska Signaler och System på Chalmers.

 

Slipper skruv som sticker ut ur huden

Sabine Reinfeldt forskar på helt ny typ av hörselimplantat kan användas av personer som drabbats av kroniska öroninflammationer, bensjukdomar eller har missbildningar som försämrar hörseln.
Den nya tekniken är en vidareutveckling av den hörapparat som togs fram redan i slutet av 70-talet. Hörapparaten fästs i skallbenet med hjälp av en titanskruv och man hör genom vibrationer som fortplantas genom skallbenet.

 

– Den största fördelen med den nya hörapparaten är att bäraren slipper ha en skruv genom huden. Dagens hörapparat kräver att man tar hand om huden runt skruven varje dag för att undvika komplikationer. Dessutom kan skruven lossna.

 

Anslaget möjliggör fördjupning och nätverkande

Den 5 december 2012 fick den första patienten den nya hörapparaten inopererad. Ingreppet innebär att ett implantat med en liten högtalare och en magnet placeras under huden strax bakom örat. När huden har läkt kan en yttre del med en liten och tunn ljudmottagare fästas med hjälp av en magnet.

 

I den kliniska studien ingår än så länge fram föra allt patienter med en skada på ytterörat eller mellanörat.
Nu vill Sabine Reinfeldt ta reda på om patienter med andra typer av hörselskador kan ha nytta av det nya hörselimplantatet.

 

– Jag känner mig väldigt hedrad av att ha fått Hasselbladsstiftelsens anslag till kvinnliga naturvetare. Det innebär att jag kan anställa en postdoktor och fördjupa mig ännu mer i forskningen. En del av stödet kommer jag också att använda för att resa till konferenser och utveckla mitt samarbete med andra forskare.

 

Vill förbättra livet för patienter med ulcerös kolit

Malin Johansson, forskare på avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi vid Göteborgs Universitet får Hasselbladsstiftelsens anslag för att fortsätta bedriva sin forskning om hur tarmen skyddas från bakterier som finns i tarmen av ett så kallat mukuslager, ett ogenomträngligt slemskikt i tjocktarmen.

 

– Tack vare forskningsanslaget kan jag fördjupa mig i den här forskningen och bygga upp en internationellt konkurrenskraftig forskningsgrupp.

 

Letar förklaring på molekylär nivå

Alla människor har mer än ett kilo bakterier i tjocktarmen. Slemskiktet bidrar till att vi kan hantera den stora mängden bakterier utan att bli sjuka. Malin Johanssons forskning visar att möss som saknar ett mukuslager exponeras för tarmbakterier som ger upphov till inflammationer som liknar sjukdomar som ulcerös kolit, vilket i sin tur kan leda till tjocktarmscancer.
– Jag har också observerat defekter i mukusskyddet hos patienter med ulcerös kolit. Än så länge kan vi inte förklara det här på molekylär nivå och därmed förstå på vilket sätt mukuslagret skyddar tarmen och varför det inte alltid fungerar. Det vill jag ta reda på, säger Malin Johansson.

 

Bättre diagnostik och behandling

Målet är att utveckla bättre diagnostik och behandlingsmetoder för tarminflammationer.

 

Ulcerös kolit har troligtvis flera olika orsaker. Om man kan identifiera felet hos olika patientgrupper på molekylär nivå, kan man också skräddarsy behandlingen och inte bara behandla symtom, som idag.

 

– Det här är ett outforskat område och jag vill veta hur saker och ting fungerar. Sedan är det förstås en drivkraft att förbättra livet för patienter som lider av ulcerös kolit. I Sverige insjuknar varje år cirka 1200 personer i inflammatoriska tarmsjukdomar.

2013 års anslag – PhD Huan Zhao, Chalmers tekniska högskola, och PhD Helena Carén, Göteborgs

Hasselbladstiftelsen har beslutat stödja PhD Huan Zhao, Chalmers tekniska högskola, och PhD Helena Carén, Göteborgs universitet, med en miljon kronor vardera.

Huan Zhao mottog sin doktorsexamen i fotonik från Chinese Academy of Science under 2008 och från Chalmers 2009. Fram till 2011 arbetade hon som postdoktor vid avdelningen för Terahertz och Millimetervågslaboratoriet på MC2, Chalmers där hon nu är forskarassistent.
Huan Zhaos forskning är inriktad mot utveckling av nya halvledarmaterial och strukturer för höghastighet- och terahertzsapplikationer. Hennes forskning har tillämpningar för THz-spektroskopi och avbildning, främst med fokus på radioastronomi, miljö, medicin och säkerhet.

Helena Carén innehar en PhD i medicin (klinisk genetik) sedan 2009. Hon genomförde postdoktorala studier vid University College London inom stamcellsforskning och hjärntumörer 2010-2012. Hennes forskning undersöker epigenetikens roll när det gäller tumöruppkomst, återfall, och biverkningar som kan uppkomma efter en cancerbehandling. Helena bygger nu upp en egen forskargrupp vid Sahlgrenska Cancer Center. Hon kommer inom kort att utlysa två doktorandtjänster och är idag bihandledare för en doktorand. Helenas forskning fokuserar på hjärntumörer hos barn och vuxna och har viktiga medicinska tillämpningar.

Hasselbladstiftelsens VD Bo Myhrman säger i sammanhanget:
”Ett av Hasselbladstiftelsens mål är att främja naturvetenskaplig forskning och som ett led däri är det angeläget och glädjande att nu kunna stödja Huan Zhaos och Helena Caréns vidaremeritering. De satsningar som Stiftelsen gjort i detta sammanhang har attraherat många kvalificerade sökande och visat sig mycket framgångsrika”

2012 års anslag – Elin Esbjörner Winters, Chalmers tekniska högskola, och PhD Anna Martner, Göteborgs universitet

Hasselbladstiftelsen har beslutat stödja PhD Elin Esbjörner Winters, Chalmers tekniska högskola, och PhD Anna Martner, Göteborgs universitet, med en miljon kronor vardera.

Elin Esbjörner Winters utforskar patologin på molekylnivå hos neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer. Hon vill utveckla ny metodik för att studera proteiners beteenden i levande nervceller, särskilt bildandet av skadliga proteinaggregat. Hennes avsikt är att knyta kompletterande kompetenser till sig för att kunna arbeta tvärvetenskapligt dels i sin grupp dels genom sina internationella samarbeten.

Anna Martners forskning inriktas på myeloiska leukemier, ett forskningsområde som hon vill utveckla vidare i samarbete med hematologer och immunologer vid Sahlgrenska akademin. Hon studerar särskilt hur leukemiceller kan undgå att elimineras av immunsystemets celler och försöker formulera principer för förbättrad immunstimulerande behandling. Närmast vill hon rekrytera en doktorand för att bilda en egen forskargrupp.

Hasselbladstiftelsens VD Bo Myhrman säger i sammanhanget:
”Ett av Hasselbladstiftelsens mål är bl.a. att främja naturvetenskaplig forskning och som ett led däri är det angeläget och glädjande att nu kunna stödja Anna Martners och Elin Esbjörner Winters vidaremeritering.”

2011 års anslag – Caroline Jonsson om sin forskning om nanopartiklar

PhD Caroline Jonsson som disputerade 2007 vid Umeå universitet, fokuserar sin forskning på ytadsorption och reaktivitet hos nanopartiklar av varierande storlek och laddning, i problem av relevans i geologiska och toxikologiska sammanhang. Hon har bl.a. genomfört postdoktorala studier i USA. Hon är sedan 1 januari i år forskarassistent i kemi vid Göteborgs universitet.
Caroline Jonssons forskningsprojekt berör ett högaktuellt område, nämligen miljörisker (toxicitet) hos material i form av partiklar i nanometerstorlek. Caroline Jonsson tilldelades Hasselbladstiftelsens anslag 2011.

Caroline Jonsson, forskarassistent i miljönanokemi vid Göteborgs Universitet.

Caroline Jonsson, forskarassistent i miljönanokemi vid Göteborgs Universitet.