Kerstin Hamilton – Post-doc

I januari började Kerstin Hamilton på en ny post doc tjänst på HDK-Valand. Tjänsten är ett samarbete mellan Hasselbladstiftelsen och HDK-Valand och forskningen kommer bedrivas genom konstnärlig forskning med fokus på fotografi och naturvetenskap.

– En av Hasselbladstiftelsen huvudsyften är att öka och förbättra förutsättningarna för att bedriva forskning om fotografi. Det är nu tredje gången vi kan anställa en postdoktor i samarbete med HDK-Valand, och skärningspunkten mellan fotografi och naturvetenskap är ett ämne som ligger Hasselbladstiftelsen särskilt nära. Jag ser fram emot att följa Kerstin Hamiltons innovativa projekt som kommer utforska högst aktuella frågor kring relationerna mellan bildteknologier, kunskapsetik och fotografiets roll i hur vi förstår världen omkring oss, säger Louise Wolthers, forskningsansvarig på Hasselbladstiftelsen.

Hamiltons nya forskningsprojekt har inspirerats av fotografen Berenice Abbott, som var verksam under 1930- till 50-talet. Abbott genomförde en rad fotografiska experiment med syfte att främja historisk och vetenskaplig kunskap, något som hon menade är avgörande för demokratiskt medborgarskap.

– Man kan säga att jag tar vid där hon slutar. Abbott använde sig av sin tids mest utvecklade fotografiska tekniker för att visualiserade sin tids banbrytande vetenskap inom exempelvis rörelse, magnetism och ljus – fysikaliska fenomen som man tidigare inte kunnat visualisera.

Ett mål med forskningen är i likhet med Abbot att visualisera toppmoderna vetenskaper som formar och skapar världen idag. Hamilton vill lyfta hur samarbete mellan konstnärer och vetenskapsmän kan leda till nya, viktiga kunskaper. Men också hur fotografiska bilder av vetenskap kan fungera som katalysatorer för allmän debatt om brådskande politiska frågor, och därigenom göra skillnad.

– Jag är intresserad av förhållandet mellan bilden och den värld den skildrar. Med tanke på dagens snabba teknologiska utveckling i en tid av AI och ”post-sanning” där krafter jobbar för undermineringen av fakta samtidigt som vi har stora samhällsutmaningar som klimatförändringar så är detta högst aktuellt.

Från nanoteknik till rymden
Kombinationen av fotografi och naturvetenskap har fångat Hamiltons intresse under många år. Åren 2013-2017 drev hon ett forskningsprojekt tillsamman med nanoforskaren Jonas Hannestad som bland annat resulterade i filmen Zero Point Energy som visades på Moderna Museet. Projektet blev sedan även en del av Kerstin Hamiltons doktorsavhandling och hon har sedan dess gjort publikationer, utställningar och föreläst inom ämnet.

Inom det nya projektet har Hamilton lämnat bilder av universums minsta beståndsdelar för att blicka mot det största – rymden. Och för att möjliggöra detta har hon påbörjat ett samarbete med Onsala rymdobservatorium, som drivs av institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola.

– Jag har aldrig varit någon rymdnörd direkt, men detta är ett helt nytt område av det jag tidigare har forskat på – vetenskapliga bilder av sådant vi inte kan se med blotta ögat. Så även om galaxer kan framstå som motsatsen till nanoatomer så är det två exempel på just detta. Och ja, faktiskt slog även den visuella likheten mig när jag studerade bilder av nanopartiklar – att de kan se ut som galaxer.

Samarbetet med HDK-Valand
Samarbetet mellan HDK-Valand och Hasselbladstiftelsen sträcker sig långt tillbaka och har de senaste åren t ex innefattat de välbesökta seminarieserierna Glitch och Moment och centrumbildningen GPS400: centrum för samverkande visuell forskning vid GU.

– Det är med stor glädje vi i samarbete med Hasselbladstiftelsen presenterar vår nya post doc Kerstin Hamilton, säger Linda Sternö, enhetschef på enheten för film, fotografi och litterär gestaltning, HDK-Valand.

– HDK-Valand och Hasselblad har ett fördjupat samarbete kring konstnärlig forskning sedan många år tillbaka, vilket jag ser som en viktig förutsättning till att vi framgångsrikt bidrar med nya perspektiv på det Fotografiska fältet. Jag ser fram emot att följa Kerstins arbete som sammanfogar naturvetenskaplig och konstnärlig forskning på innovativa sätt.

Även Kerstin Hamiltons samarbete med Hasselbladstiftelsen sträcker sig långt tillbaka. Forskningsprojektet Nanosamhällen drevs bland annat med stöd av Hasselbladstiftelsen och Chalmers universitet. Och som en del av sitt doktorandprojekt curerade hon utställningen »Dear Truth: Dokumentära strategier i samtida fotografi«, på Hasselblad Center våren 2021.

– Att man inom Hasselbladstiftelsen driver ledande forskning inom fotografi är nog för många bekant men kanske är det inte lika välkänt att stiftelsen vilar på två ben där det ena är konstnärligt och det andra naturvetenskapligt, säger Hamilton

Den mark som Onsala rymdobservatorier är byggt på skänktes ursprungligen från Erna och Victor Hasselblad och observatoriet är en långvarig mottagare av Hasselbladstiftelsens stöd.

Fortsätter att undervisa
Kerstin Hamilton har varit anställd på HDK-Valand sedan hon doktorerade i slutet av 2021. Den nya tjänsten startade i januari och sträcker sig under projektets två år. Hon kommer parallellt att behålla sin undervisande tjänst på 20% inom programmen i fotografi både på master- och kandidatnivå.

– Det känns absolut givande att undervisa. Jag tycker att det är viktigt att forskningen får spilla över i undervisningen och berika den med nya perspektiv men jag får också massor av inspiration av att se hur studenterna arbetar med fotografi på spännande och innovativa sätt, säger Hamilton.

Photography and the Glitch

I detta forsknings- och samarbetsprojekt undersöks glitchens roll inom fotografi, som form, metafor och metod, med särskilt fokus på digitala kulturer och nätverk. Vårt mål är att definiera hur glitcher på olika sätt kan påverka tekniska system, rådande kunskap, klassificeringar och maktsystem.

Sedan ungefär 2005 har allt fler konstnärer börjat intressera sig för glitchens potential – dvs. där processer och estetik baseras på visuella störningar som åstadkoms med digital teknik. I Photography and the Glitch undersöker forskarna den digitala tekniken ur ett antal andra aspekter än de rent tekniska – bland annat de diskursiva, rumsliga, sociala och politiska mekanismerna.

Forskningsprojektet består sålunda av flera delar, varav en handlar om den ”glitchade” kroppen i form av hud, kamouflering och hybriditet. Här har Legacy Russell med sin bok Glitch feminism Manifesto från 2020 gjort ett viktigt bidrag. Genom att omfatta sådant som oläslighet, oregerlighet, sårbarhet och förlorad kontroll öppnar begreppet glitch för posthumana och icke-mänskliga relationer och synintryck. En annan del handlar om glitchen som en bugg (på engelska bug, insekt) med begreppet ”insektsmedia” som inspirationskälla (från Jussi Parikkas bok Insect Media, An Archeology of Animals and Technology från 2010.) ”Buggens” roll när det gäller kamouflering och övergångar ger oss möjlighet att betrakta dagens digitala och internetdelade bilder ur ett insektsperspektiv.

En annan punkt i fokus är icke-mänskliga inverkningar och influenser – från både den maskinella världen och naturen. Här erbjuder Joanna Zylinskas publikation Nonhuman Photography från 2017 viktiga mediespecifika observationer.

Moment

Moment är ett flerdisciplinärt forskningsprojekt om linsmediala kulturer i Sverige 1939–1969.

Stillbild från filmen A place to live (Karsten Wedel, 1967)

Projektet tar utgångspunkt i två för filmen och fotografin centrala aspekter: evidens och estetik. Det handlar om föreställningen om linsmediernas unika förmåga att skildra verkligheten, som har präglat såväl bruket av filmen och fotografin som deras estetiska ideal och uttryck.

Tidsperioden – från andra världskrigets utbrott till året efter studentrevolten –sammanfaller med den svenska välfärdsstatens etablering, vilket i hög grad formar projektets inriktning och exempel.

Moment är ett samarbete mellan GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning, Hasselbladstiftelsen, HDK-Valand

Det nya ögat Mellankrigstiden genom linsen

Det nya Ögat var en stor forskningsbaserad utställning om mellankrigstidens fotografi och film. Utställningen innehåller över 300 föremål och visar fotografi, film, tidskrifter och böcker från tidsperioden.

Den Internationella fotoutställningen i Göteborg, 1929 Fotograf okänd
© Kamerareportage bildbyrå och bildarkiv

Utställningen är inspirerad av mellankrigstidens fotoutställningar, främst Den internationella fotoutställningen i Göteborg som visades på Göteborgs konsthall 1929. Här samsades många olika fotografiska uttryck: Vissa avdelningar visade konstnärligt och kommersiellt fotografi som stilleben, landskap och porträtt. Stilmässigt spände bidragen från den då väletablerade piktorialismens måleriska uttryck till den nya tidens skarpa saklighet – även om de flesta befann sig någonstans i mittemellan. Andra delar visade vetenskapligt fotografi – från flygbilder till mikrofotografi – inom områden som botanik, kriminologi och medicin. Utställningarna innehåll även mer problematiskt material inom etnografi och rasbiologi. Dåtidens visuella praktiker inom typologisering, rasifiering och kolonisering speglar en för oss oacceptabel människosyn, men de visar hur idéer om människors olika värde kopplat till ursprung var och är en central del av det rasistiska tankegodset.

Det nya ögat. Mellankrigstiden genom linsen presenterar exempel på samma eller liknande innehåll som visades på 1929 års utställning och andra fotoutställningar i Sverige under perioden. För att skapa en mer heltäckande bild av den visuella kulturen ingår även exempel på film inom samma områden – som t.ex. industri, reklam och avantgarde. Dessutom visas en överblick över lokala, nationella och internationella händelser under mellankrigstiden, som förmedlades genom och formades av de både foto och film.

I samband med utställningen publiceras antologin Thresholds: Interwar Lens Media Cultures 1919–1939 med arton nyskrivna essäer. Boken publiceras av Verlag des Buchhandlung Walter und Franz König.

Doktorand på Institutionen för Kulturvetenskaper

Christina Tente 2021- pågående

Visualisering av Covid-19-pandemin genom bilder och mem

Vi var många som i början av pandemin fascinerades av bilder från media över hela världen, där tomma gator och torg porträtterades, områden som normalt vimlar av människor. Christina Tente, ny doktorand i konst- och bildvetenskap, kommer nu bland annat genom bilder, fotografier och mem undersöka vad som hände med vår visuella kultur när samhällen började stängas ner till följd av pandemin.

– Mitt intresse för detta ämne började så snart den första avstängningen i Wuhan tillkännagavs, eftersom jag var fascinerad av bilderna från området under avstängningen. De stora tomma motorvägarna, folk på balkongerna, hela detta postapokalyptiska landskap som kännetecknas av en frånvaro av människor och en känsla av besudling, säger Christina Tente.

Tidigt in i pandemin började Christina skriva ner sina preliminära observationer. Hon noterade hur de bildliga uttrycken skulle utvecklas allt eftersom viruset kommer och går i vågor, och utvecklas och ändras i intensitet. Christina Tente kommer under sin doktorandtid undersöka den visuella kulturen till följd av den globala COVID-19 pandemin genom fotografier och fotografibaserade mem.

– Jag började samla in och arkivera fotografier som publicerades online och i tidningar. Så snart viruset

nådde Europa började memen komma. Jag tyckte att hela denna situation – om än skrämmande – var väldigt intressant. Å ena sidan, fotografier som på ett eller annat sätt visualiserar ett osynligt hot, och å andra sidan de mest kreativa, cyniska, sarkastiska och självförakts-memen som medicin mot galenskapen, säger Christina.

Christina vill skapa förståelse för hur det första året av pandemin har visualiserats och upplevts över hela Europa genom bilderna. Angelägen om att analysera estetiken och mönstren, samt spåra skillnaderna i fotografins visuella språk vill hon jämföra länder som haft stränga nedstängningar, såsom Grekland och Storbritannien, med länder med begränsningar och inte särskilt hårda åtgärder, som Sverige

och Finland.

Christina Tente är född 1992 i Grekland, tog 2020 en master i visuell kultur från Lunds universitet. Hon har en fil. kand. i journalistik och massmedier (Bachelor’s in Journalism and Mass Media) från Aristotle University of Thessaloniki (2015). Tjänsten är ett samarbete mellan institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet och Hasselbladsstiftelsen, och planerad start är i september 2021. Handledare vid institutionen för kulturvetenskaper är Karin Wagner, och Louise Wolthers på Hasselbladstiftelsen är bihandledare.

The Objectivity Laboratory: Propositions on Documentary Photography

Kerstin Hamilton, Lise Meitner, Physicist, Austria/Sweden, 1878-1968, photo montage, 2018

Utställningen Dear Truth var del av ett pågående forskningsprojekt av Kerstin Hamilton, doktorand i konstnärlig forskning vid HDK-Valand, Göteborgs universitet.

Forskningprojektet  The Objectivity Laboratory: Propositions on Documentary Photography undersökte om trovärdighet och fakta kan utgöra grunden för radikala dokumentära arbeten som manar till motstånd och medvetenhet.

Utställningen visade hur samtida konstnärer förhåller sig till idéer om sanning, fakta och objektivitet, och hur de synliggör brännande ämnen på etiskt reflekterande sätt. Deras arbeten skildrar några av vår tids största utmaningar relaterade till mänskliga rättigheter, miljö, demokrati, migration, teknologi och våld. Arbetena är rotade i sociala verkligheter, men de utger sig inte för att representera verkligheten. Konstnärerna gräver i arkiv, pekar på fakta och nyanserar vedertagna uppfattningar. Här spelar sanningen en central roll – inte som en auktoritär och neutral idé, utan som en startpunkt för samhällsengagerad konst.

Konstnärligt forsknings- och arbetsstipendium till Conny Karlsson Lundgren inför firandet av Göteborgs 400-års jubileum

Conny Karlsson Lundgren

Som upptakt till firandet av Göteborgs 400-års jubileum har Hasselbladstiftelsen i samarbete med Göteborgs Konsthall utsett konstnär Conny Karlsson Lundgren till mottagare av ett stipendium på SEK 175 000 till forskning och arbete under 2020.

Motivering

”Conny Karlsson Lundgren har tilldelats ett konstnärligt och forskningsbaserat stipendium baserat på hans gedigna och nyskapande arbete med att utmana existerande historieskrivning, genom projekt som är djupt förankrade i ett konstnärligt utforskande av arkiv, spår, minnen och både privata och kollektiva berättelser kopplade till en queer historia. Conny Karlsson Lundgren visar genom sina verk, oftast foto- och filmbaserade,  vilken roll den konstnärliga undersökningen och forskningen spelar  för den samtida konsten och hur den konstnärligt utforskande metoden förhåller sig till historiskt material.

© Conny Karlsson Lundgren

Tydliga exempel är verken Tonårslöparen  – en performance som följer en fotografisk bilds införlivande i en samling och dess historiska narrativ uppbyggd av minnen och begär; (Dissident) Dance Actions  – en koreografisk omgestaltning av politisk motståndshandling och dess förlorade ”förbjudna” rörelser och Status Quo och The Spheres – omgestaltade fragment ur kompositören Johanna Beyers ofullbordade politiska opera från mellankrigstiden, skriven under en period av politisk oro liknande den vi upplever idag.”

Stina Edblom, konstnärlig ledare av Göteborg Konsthall och Louise Wolthers, forskningsansvarig och curator vid Hasselbladstiftelsen

Postdoktor vid Akademin Valand

Erika Larsson om sin postdoktortjänst

2019-2022

Som postdoc deltar jag i forskningsprojektet Interwar Lens Cultures, som är ett samarbete mellan Valand Academy (GU), Institutet för kulturvetenskaper (GU) och Hasselbladstiftelsen. Syftet med projektet är att ompröva praxis och betydelser för linsbaserade visuella kulturer under mellankrigsåren genom att fokusera på hittills underutforskade kopplingar mellan fotografi och film inom och utanför Sverige.

I min del av detta forskningsprojekt närmar jag mig mellankrigstiden både genom samtida verk som relaterar på olika sätt till denna historia samt genom mina egna engagemang med fotografiska arkiv från denna tid. Arbetstiteln för min del av projektet är Feeling the Past då mitt fokus ligger vid känslomässiga, affektiva och kroppsliga möten med historiskt material. Genom ett sådant perspektiv ser jag tillbaka på rasbiologin genom verk av Katarina Pirak Sikku och Marjo Levlin samt genom egen forskning i rasbiologiska arkivet i Uppsala. Genom verk av Lina Selander samt privata album ur arkiv tittar jag även på hur föreställningar kopplade till nationalsocialismen förhåller sig till vardagsliv under denna tid. Jag arbetar också med material från Naturhistoriska arkiv i förhållande till verk av samtida konstnärer som på ett eller annat sätt lyfter fram sammankopplingen mellan naturhistoria och politiska och kulturella attityder.

I samtliga fall ses de affektiva, emotionella och kroppsliga engagemangen med de historiska materialen som ett sätt att närma sig delar av denna historia som annars inte skulle vara tillgängliga. De ses även som ett sätt att skapa kulturella paralleller mellan mellankrigstiden och nutiden.

Publicerat: Fotoboken i Sverige

Publicerat var del av det pågående forskningsprojektet ett samarbete mellan Hasselbladstiftelsen och Akademin Valand, GU Photography in Print & Circulation, under ledning av Niclas Östlind, Akademin Valand. Projektet avslutas hösten 2018 med en omfattande publikation om fotoboken i Sverige.

Syftet med Publicerat var att presentera fotobokens historia i Sverige och de många former som den publicerade fotografin kan ta, men den är samtidigt en presentation om hur den fotografiska bilden skildrar och formar människan och samhället.

Drone Vision. Surveillance, Warfare, Protest utställningstriptyk:

Till utställningen på Hasselblad Center har konstnärerna Ignacio Acosta, Mhairi Sutherland och Behjat Omer Abdulla skapat nya och platsspecifika verk som handlar om drönarteknikens visuella och materiella konsekvenser i Sverige.

© Ignacio Acosta

Utställningen på Hasselblad Center ingår i en triptyk av utställningar med samarbetsinstitutionerna NiMAC (Nicosia Municipal Arts Centre med Perides Foundation) och Zahoor Ul Akhlaq Gallery, National College of Arts i Lahore.

Genom en gemensam fotobaserad forskning förs städerna Göteborg, Nicosia och Lahore samman i en strävan att tydliggöra de olika betydelserna av synlighet, sårbarhet och motstånd. Utställningstriptyken är ett försök att producera en ”geografi av tänkande” kring drönare, som delvis är formad av de politiska och etiska innebörderna av asymmetrin i att se och att inte synas, närheten och det fysiska avståndet till drönarkrigföring samt Sveriges, Pakistans respektive Cyperns politiska kontexter.

Forskningsprojektet Thresholds: Interwar Lens Media Cultures

Thresholds: Interwar Lens Media Cultures är ett samarbete mellan Hasselbladstiftelsen, HDK-Valand och GPS400/Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Projektet undersöker fotografi- och filmkulturerna under mellankrigstiden, och utvecklar nya sätt att forska om och förmedla foto- och filmhistoria.

Perioden mellan 1919 och 1939 präglades, både i Sverige och runt om i världen, av stora tekniska, sociala och kulturella förändringar inom vilka foto och film spelade en central roll. Under mellankrigstiden blev de båda linsmedierna ständigt närvarande och allmänt förekommande i vardagsliv, utbildning, nöje, vetenskap och nyhetsförmedling.

Forskningsprojekt resulterade under 2021 i utställning Det Nya Ögat, den internationella foto- och filmhistoriska antologien Thresholds: Interwar Lens Media Cultures 1919–1939 och en rad publika evenemang.

Zanele Muholi

Konstnärssamtal med den sydafrikanska fotografen, konstnären och aktivisten Zanele Muholi. Samtalet äger rum den 2 september på Stadsbiblioteket på Götaplatsen, och fortsätter den 3 september på Akademin Valand.

2 september, kl 17:30-18:15, Stadsbiblioteket

Zanele Muholi kommer att berätta om användningen av fotografi som ett politiskt och konstnärligt medium, HBTQI-samhället i Sydafrika och den nuvarande kampen för mänskliga rättigheter. Tillsammans med författaren, journalisten och aktivisten Lerato Dumse presenterar Muholi det mångåriga projektet Faces and Phases, i vilket de porträtterat svarta lesbiska- och transpersoner främst i Sydafrika. Moderator för samtalet kommer vara Louise Wolthers, forskare på Hasselbladstiftelsen.

Direkt efter samtalet hålls en mottagning för Zanele Muholis senaste bok, Faces and Phases, 2006-14 (Steidl), kl 18:30 i bokhandeln på Göteborgs konstmuseum.

3 september, kl 18-20, Akademin Valand

Zanele Muholi talar på Akademin Valand, med universitetslektor Mary Coble som moderator. Presentationen kommer att fokusera på queerkonst och aktivism. Zanele Muholi och Lerato Dumse kommer även att visa en film om Inkanyiso, ett queer- och konstaktivistiskt mediakollektiv.

Om Zanele Muholi

I mer än ett decennium har Zanele Muholi (f 1972) skapat en visuell dokumentation över HBTQI-samhället i sitt hemland. År 2006 började hon arbetet med Faces and Phases, en ambitiös serie porträtt föreställande LBT-personer, som har visats internationellt.

Zanele Muholi grundade den icke-vinstdrivande organisationen Inkanyiso som kretsar kring visuell aktivism. Verksamheten stödjer HBTQI-samhället inom konst och media med visionen Skapa. Utbilda. Sprida. Zanele Muholi var medregissör av dokumentärfilmen Difficult Love, som har visats internationellt, inklusive Sverige.