Forskning

 

Att forska om fotografin inbegriper att undersöka mediet inom samtidskonsten och den nuvarande visuella – och alltmer digitala – kulturen, såväl som fotografier från det förflutna och historiska uppfattningar om mediet. Hasselbladstiftelsen stödjer, initierar och genomför själv forskning i och kritiskt tänkande kring fotografin. Detta omfattar forskning i relation till fotografer och konstnärer som har ställt ut på Hasselblad Center, liksom akademiska forskares arbeten, som förmedlas genom seminarier och publikationer, ofta i regi av Göteborgs Universitet.

 

Genom att dela ut stipendier, skapa utställningsplattformar, stödja publikationer, föreläsningar och symposier, och särskilt genom intresset för samarbeten, både nationellt och internationellt, strävar Hasselbladstiftelsen efter att öka och förbättra de praktiska förutsättningarna för att bedriva och sprida forskning om fotografi.

Postdoktor i samtida fotografi och (natur)vetenskap

 

HDK-Valand och Hasselbladstiftelsen har ett långsiktigt samarbete med syfte att stödja utvecklingen av relationen mellan fotografi och vetenskap. Inom ramen för detta samarbete har vi nu utsett en konstnär/fotograf med inriktning mot (natur)vetenskap, till en 2-årig postdoktorsanställning med start i januari 2024.

Mer information publiceras snart.

Photography and the Glitch

I detta forsknings- och samarbetsprojekt undersöks glitchens roll inom fotografi, som form, metafor och metod, med särskilt fokus på digitala kulturer och nätverk. Vårt mål är att definiera hur glitcher på olika sätt kan påverka tekniska system, rådande kunskap, klassificeringar och maktsystem.

Sedan ungefär 2005 har allt fler konstnärer börjat intressera sig för glitchens potential – dvs. där processer och estetik baseras på visuella störningar som åstadkoms med digital teknik. I Photography and the Glitch undersöker forskarna den digitala tekniken ur ett antal andra aspekter än de rent tekniska – bland annat de diskursiva, rumsliga, sociala och politiska mekanismerna.

 

Forskningsprojektet består sålunda av flera delar, varav en handlar om den ”glitchade” kroppen i form av hud, kamouflering och hybriditet. Här har Legacy Russell med sin bok Glitch feminism Manifesto från 2020 gjort ett viktigt bidrag. Genom att omfatta sådant som oläslighet, oregerlighet, sårbarhet och förlorad kontroll öppnar begreppet glitch för posthumana och icke-mänskliga relationer och synintryck. En annan del handlar om glitchen som en bugg (på engelska bug, insekt) med begreppet ”insektsmedia” som inspirationskälla (från Jussi Parikkas bok Insect Media, An Archeology of Animals and Technology från 2010.) ”Buggens” roll när det gäller kamouflering och övergångar ger oss möjlighet att betrakta dagens digitala och internetdelade bilder ur ett insektsperspektiv.

En annan punkt i fokus är icke-mänskliga inverkningar och influenser – från både den maskinella världen och naturen. Här erbjuder Joanna Zylinskas publikation Nonhuman Photography från 2017 viktiga mediespecifika observationer.

 

Moment

Moment är ett flerdisciplinärt forskningsprojekt om linsmediala kulturer i Sverige 1939–1969.

Stillbild från filmen A place to live (Karsten Wedel, 1967)

Projektet tar utgångspunkt i två för filmen och fotografin centrala aspekter: evidens och estetik. Det handlar om föreställningen om linsmediernas unika förmåga att skildra verkligheten, som har präglat såväl bruket av filmen och fotografin som deras estetiska ideal och uttryck.

Tidsperioden – från andra världskrigets utbrott till året efter studentrevolten –sammanfaller med den svenska välfärdsstatens etablering, vilket i hög grad formar projektets inriktning och exempel.

 

Moment är ett samarbete mellan GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning, Hasselbladstiftelsen, HDK-Valand

Det nya ögat Mellankrigstiden genom linsen

Det nya Ögat var en stor forskningsbaserad utställning om mellankrigstidens fotografi och film. Utställningen innehåller över 300 föremål och visar fotografi, film, tidskrifter och böcker från tidsperioden.

Den Internationella fotoutställningen i Göteborg, 1929 Fotograf okänd
© Kamerareportage bildbyrå och bildarkiv

Utställningen är inspirerad av mellankrigstidens fotoutställningar, främst Den internationella fotoutställningen i Göteborg som visades på Göteborgs konsthall 1929. Här samsades många olika fotografiska uttryck: Vissa avdelningar visade konstnärligt och kommersiellt fotografi som stilleben, landskap och porträtt. Stilmässigt spände bidragen från den då väletablerade piktorialismens måleriska uttryck till den nya tidens skarpa saklighet – även om de flesta befann sig någonstans i mittemellan. Andra delar visade vetenskapligt fotografi – från flygbilder till mikrofotografi – inom områden som botanik, kriminologi och medicin. Utställningarna innehåll även mer problematiskt material inom etnografi och rasbiologi. Dåtidens visuella praktiker inom typologisering, rasifiering och kolonisering speglar en för oss oacceptabel människosyn, men de visar hur idéer om människors olika värde kopplat till ursprung var och är en central del av det rasistiska tankegodset.

Det nya ögat. Mellankrigstiden genom linsen presenterar exempel på samma eller liknande innehåll som visades på 1929 års utställning och andra fotoutställningar i Sverige under perioden. För att skapa en mer heltäckande bild av den visuella kulturen ingår även exempel på film inom samma områden – som t.ex. industri, reklam och avantgarde. Dessutom visas en överblick över lokala, nationella och internationella händelser under mellankrigstiden, som förmedlades genom och formades av de både foto och film.

I samband med utställningen publiceras antologin Thresholds: Interwar Lens Media Cultures 1919–1939 med arton nyskrivna essäer. Boken publiceras av Verlag des Buchhandlung Walter und Franz König.

 

Doktorand på Institutionen för Kulturvetenskaper

Christina Tente 2021- pågående

Visualisering av Covid-19-pandemin genom bilder och mem

Vi var många som i början av pandemin fascinerades av bilder från media över hela världen, där tomma gator och torg porträtterades, områden som normalt vimlar av människor. Christina Tente, ny doktorand i konst- och bildvetenskap, kommer nu bland annat genom bilder, fotografier och mem undersöka vad som hände med vår visuella kultur när samhällen började stängas ner till följd av pandemin.

– Mitt intresse för detta ämne började så snart den första avstängningen i Wuhan tillkännagavs, eftersom jag var fascinerad av bilderna från området under avstängningen. De stora tomma motorvägarna, folk på balkongerna, hela detta postapokalyptiska landskap som kännetecknas av en frånvaro av människor och en känsla av besudling, säger Christina Tente.

Tidigt in i pandemin började Christina skriva ner sina preliminära observationer. Hon noterade hur de bildliga uttrycken skulle utvecklas allt eftersom viruset kommer och går i vågor, och utvecklas och ändras i intensitet. Christina Tente kommer under sin doktorandtid undersöka den visuella kulturen till följd av den globala COVID-19 pandemin genom fotografier och fotografibaserade mem.

– Jag började samla in och arkivera fotografier som publicerades online och i tidningar. Så snart viruset

nådde Europa började memen komma. Jag tyckte att hela denna situation – om än skrämmande – var väldigt intressant. Å ena sidan, fotografier som på ett eller annat sätt visualiserar ett osynligt hot, och å andra sidan de mest kreativa, cyniska, sarkastiska och självförakts-memen som medicin mot galenskapen, säger Christina.

Christina vill skapa förståelse för hur det första året av pandemin har visualiserats och upplevts över hela Europa genom bilderna. Angelägen om att analysera estetiken och mönstren, samt spåra skillnaderna i fotografins visuella språk vill hon jämföra länder som haft stränga nedstängningar, såsom Grekland och Storbritannien, med länder med begränsningar och inte särskilt hårda åtgärder, som Sverige

och Finland.

 

Christina Tente är född 1992 i Grekland, tog 2020 en master i visuell kultur från Lunds universitet. Hon har en fil. kand. i journalistik och massmedier (Bachelor’s in Journalism and Mass Media) från Aristotle University of Thessaloniki (2015). Tjänsten är ett samarbete mellan institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet och Hasselbladsstiftelsen, och planerad start är i september 2021. Handledare vid institutionen för kulturvetenskaper är Karin Wagner, och Louise Wolthers på Hasselbladstiftelsen är bihandledare.

The Objectivity Laboratory: Propositions on Documentary Photography

Kerstin Hamilton, Lise Meitner, Physicist, Austria/Sweden, 1878-1968, photo montage, 2018

Utställningen Dear Truth var del av ett pågående forskningsprojekt av Kerstin Hamilton, doktorand i konstnärlig forskning vid HDK-Valand, Göteborgs universitet.

Forskningprojektet  The Objectivity Laboratory: Propositions on Documentary Photography undersökte om trovärdighet och fakta kan utgöra grunden för radikala dokumentära arbeten som manar till motstånd och medvetenhet.

Utställningen visade hur samtida konstnärer förhåller sig till idéer om sanning, fakta och objektivitet, och hur de synliggör brännande ämnen på etiskt reflekterande sätt. Deras arbeten skildrar några av vår tids största utmaningar relaterade till mänskliga rättigheter, miljö, demokrati, migration, teknologi och våld. Arbetena är rotade i sociala verkligheter, men de utger sig inte för att representera verkligheten. Konstnärerna gräver i arkiv, pekar på fakta och nyanserar vedertagna uppfattningar. Här spelar sanningen en central roll – inte som en auktoritär och neutral idé, utan som en startpunkt för samhällsengagerad konst.

 

 

Konstnärligt forsknings- och arbetsstipendium till Conny Karlsson Lundgren inför firandet av Göteborgs 400-års jubileum

Conny Karlsson Lundgren

Som upptakt till firandet av Göteborgs 400-års jubileum har Hasselbladstiftelsen i samarbete med Göteborgs Konsthall utsett konstnär Conny Karlsson Lundgren till mottagare av ett stipendium på SEK 175 000 till forskning och arbete under 2020.

 

Motivering

”Conny Karlsson Lundgren har tilldelats ett konstnärligt och forskningsbaserat stipendium baserat på hans gedigna och nyskapande arbete med att utmana existerande historieskrivning, genom projekt som är djupt förankrade i ett konstnärligt utforskande av arkiv, spår, minnen och både privata och kollektiva berättelser kopplade till en queer historia. Conny Karlsson Lundgren visar genom sina verk, oftast foto- och filmbaserade,  vilken roll den konstnärliga undersökningen och forskningen spelar  för den samtida konsten och hur den konstnärligt utforskande metoden förhåller sig till historiskt material.

 

© Conny Karlsson Lundgren

Tydliga exempel är verken Tonårslöparen  – en performance som följer en fotografisk bilds införlivande i en samling och dess historiska narrativ uppbyggd av minnen och begär; (Dissident) Dance Actions  – en koreografisk omgestaltning av politisk motståndshandling och dess förlorade ”förbjudna” rörelser och Status Quo och The Spheres – omgestaltade fragment ur kompositören Johanna Beyers ofullbordade politiska opera från mellankrigstiden, skriven under en period av politisk oro liknande den vi upplever idag.”

 

Stina Edblom, konstnärlig ledare av Göteborg Konsthall och Louise Wolthers, forskningsansvarig och curator vid Hasselbladstiftelsen

Postdoktor vid Akademin Valand

 

Erika Larsson om sin postdoktortjänst

2019-2022

 

Som postdoc deltar jag i forskningsprojektet Interwar Lens Cultures, som är ett samarbete mellan Valand Academy (GU), Institutet för kulturvetenskaper (GU) och Hasselbladstiftelsen. Syftet med projektet är att ompröva praxis och betydelser för linsbaserade visuella kulturer under mellankrigsåren genom att fokusera på hittills underutforskade kopplingar mellan fotografi och film inom och utanför Sverige.

 

Erika Larsson

Bild: Cecilia Sandblom / Hasselbladstiftelsen

 

I min del av detta forskningsprojekt närmar jag mig mellankrigstiden både genom samtida verk som relaterar på olika sätt till denna historia samt genom mina egna engagemang med fotografiska arkiv från denna tid. Arbetstiteln för min del av projektet är Feeling the Past då mitt fokus ligger vid känslomässiga, affektiva och kroppsliga möten med historiskt material. Genom ett sådant perspektiv ser jag tillbaka på rasbiologin genom verk av Katarina Pirak Sikku och Marjo Levlin samt genom egen forskning i rasbiologiska arkivet i Uppsala. Genom verk av Lina Selander samt privata album ur arkiv tittar jag även på hur föreställningar kopplade till nationalsocialismen förhåller sig till vardagsliv under denna tid. Jag arbetar också med material från Naturhistoriska arkiv i förhållande till verk av samtida konstnärer som på ett eller annat sätt lyfter fram sammankopplingen mellan naturhistoria och politiska och kulturella attityder.

 

I samtliga fall ses de affektiva, emotionella och kroppsliga engagemangen med de historiska materialen som ett sätt att närma sig delar av denna historia som annars inte skulle vara tillgängliga. De ses även som ett sätt att skapa kulturella paralleller mellan mellankrigstiden och nutiden.

Publicerat: Fotoboken i Sverige

Publicerat var del av det pågående forskningsprojektet ett samarbete mellan Hasselbladstiftelsen och Akademin Valand, GU Photography in Print & Circulation, under ledning av Niclas Östlind, Akademin Valand. Projektet avslutas hösten 2018 med en omfattande publikation om fotoboken i Sverige.

Syftet med Publicerat var att presentera fotobokens historia i Sverige och de många former som den publicerade fotografin kan ta, men den är samtidigt en presentation om hur den fotografiska bilden skildrar och formar människan och samhället.

 

Drone Vision. Surveillance, Warfare, Protest utställningstriptyk:

Till utställningen på Hasselblad Center har konstnärerna Ignacio Acosta, Mhairi Sutherland och Behjat Omer Abdulla skapat nya och platsspecifika verk som handlar om drönarteknikens visuella och materiella konsekvenser i Sverige.

© Ignacio Acosta

Utställningen på Hasselblad Center ingår i en triptyk av utställningar med samarbetsinstitutionerna NiMAC (Nicosia Municipal Arts Centre med Perides Foundation) och Zahoor Ul Akhlaq Gallery, National College of Arts i Lahore.

Genom en gemensam fotobaserad forskning förs städerna Göteborg, Nicosia och Lahore samman i en strävan att tydliggöra de olika betydelserna av synlighet, sårbarhet och motstånd. Utställningstriptyken är ett försök att producera en ”geografi av tänkande” kring drönare, som delvis är formad av de politiska och etiska innebörderna av asymmetrin i att se och att inte synas, närheten och det fysiska avståndet till drönarkrigföring samt Sveriges, Pakistans respektive Cyperns politiska kontexter.

 

 

Forskningsprojektet Thresholds: Interwar Lens Media Cultures

Thresholds: Interwar Lens Media Cultures är ett samarbete mellan Hasselbladstiftelsen, HDK-Valand och GPS400/Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Projektet undersöker fotografi- och filmkulturerna under mellankrigstiden, och utvecklar nya sätt att forska om och förmedla foto- och filmhistoria.

Perioden mellan 1919 och 1939 präglades, både i Sverige och runt om i världen, av stora tekniska, sociala och kulturella förändringar inom vilka foto och film spelade en central roll. Under mellankrigstiden blev de båda linsmedierna ständigt närvarande och allmänt förekommande i vardagsliv, utbildning, nöje, vetenskap och nyhetsförmedling.

Forskningsprojekt resulterade under 2021 i utställning Det Nya Ögat, den internationella foto- och filmhistoriska antologien Thresholds: Interwar Lens Media Cultures 1919–1939 och en rad publika evenemang.

Zanele Muholi

Konstnärssamtal med den sydafrikanska fotografen, konstnären och aktivisten Zanele Muholi. Samtalet äger rum den 2 september på Stadsbiblioteket på Götaplatsen, och fortsätter den 3 september på Akademin Valand.

 

2 september, kl 17:30-18:15, Stadsbiblioteket

Zanele Muholi kommer att berätta om användningen av fotografi som ett politiskt och konstnärligt medium, HBTQI-samhället i Sydafrika och den nuvarande kampen för mänskliga rättigheter. Tillsammans med författaren, journalisten och aktivisten Lerato Dumse presenterar Muholi det mångåriga projektet Faces and Phases, i vilket de porträtterat svarta lesbiska- och transpersoner främst i Sydafrika. Moderator för samtalet kommer vara Louise Wolthers, forskare på Hasselbladstiftelsen.

 

Direkt efter samtalet hålls en mottagning för Zanele Muholis senaste bok, Faces and Phases, 2006-14 (Steidl), kl 18:30 i bokhandeln på Göteborgs konstmuseum.

 

3 september, kl 18-20, Akademin Valand

Zanele Muholi talar på Akademin Valand, med universitetslektor Mary Coble som moderator. Presentationen kommer att fokusera på queerkonst och aktivism. Zanele Muholi och Lerato Dumse kommer även att visa en film om Inkanyiso, ett queer- och konstaktivistiskt mediakollektiv.

 

From the project Phaces and Faces © Zanele Muholi

 

Om Zanele Muholi

I mer än ett decennium har Zanele Muholi (f 1972) skapat en visuell dokumentation över HBTQI-samhället i sitt hemland. År 2006 började hon arbetet med Faces and Phases, en ambitiös serie porträtt föreställande LBT-personer, som har visats internationellt.

 

Zanele Muholi grundade den icke-vinstdrivande organisationen Inkanyiso som kretsar kring visuell aktivism. Verksamheten stödjer HBTQI-samhället inom konst och media med visionen Skapa. Utbilda. Sprida. Zanele Muholi var medregissör av dokumentärfilmen Difficult Love, som har visats internationellt, inklusive Sverige.