Anslag

Hasselblad Science är Hasselbladstiftelsens naturvetenskapliga gren. Stiftelsens ändamål är att främja såväl fotografi som naturvetenskap. Inom det naturvetenskapliga området delar vi ut forskningsanslag, donationer och stipendier. Inriktningen för den naturvetenskapliga delen är satsning på större projekt av långsiktig strategisk betydelse och fokusområde är Västsverige.

Unga forskare 2023

Hasselbladstiftelsen har delat ut varsitt anslag på 1 miljon kronor vardera till Hans Chen, forskarassistent vid Geovetenskap och Fjärranalys, Rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers och Daniel Bojar universitetslektor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

Anslaget har som syfte att stödja unga forskare inom naturvetenskap.

Hans Chen

Hans Chens forskning fokuserar på två inriktningar – klimatförändringarna i Arktis och hur de är sammankopplade med väder och klimat i övriga världen, samt utsläpp och upptag av växthusgaser.

När det gäller Arktis har jag studerat hur den förstärkta uppvärmningen och avsmältningen av arktisk havis kan påverka jetströmmen, atmosfärens cirkulation, och extrema väderhändelser (med fokus på extrema köldperioder) på mellanhöga breddgrader” säger Hans Chen.

 

Hans Chen, klimatforskare
Bild: Sofia Sabel

En stor utmaning när det gäller utsläpp och upptag av växthusgaser är att det råder brist på observationer på flödena av kol mellan till exempel landytan (ekosystem, mänskliga utsläpp) och atmosfären.

Jag fokuserar därför på att utveckla nya metoder som kombinerar observationer av växthushalter i atmosfären med modeller för att härleda hur mycket kol som har släppts ut och tagits upp på olika områden. Ett av målen med mitt arbete är att att ha en gemensam metod för alla nationer (just nu rapporterar varje nation deras egna utsläpp) för att transparent kunna följa utsläppsminskningar i enlighet med Parisavtalet.

Bidraget från Hasselbladstiftelsen kommer finansera forskning som berör båda dessa ämnen – nämligen hur klimatförändringar i Arktis har påverkat och kommer påverka ekosystem och kolbudgeten där.
Daniel Bojar 

Med hjälp av specialutvecklade AI-verktyg undersöker Daniel Bojar och hans team de outforskade sockermolekylerna som finns i däggdjurs bröstmjölk.

Anslaget kommer att användas för finansiering av en anställning inom projektet LactoExplorer.

Daniel Bojar, forskare Bild: Sofia Sabel

 

Glykaner – eller sockermolekyler – är liksom DNA, RNA och proteiner en av de fundamentala delarna i många biologiska processer. Interaktionerna mellan glykaner och proteiner är avgörande vid infektionssjukdomar. Med ökad förståelse om glykaner får forskarna därmed större insikter om mekanismer bakom både vanliga sjukdomar och virala epidemier. Glykaner har också en viktig roll för hälsa och utveckling, och har avgörande effekter på immunsystemets utveckling. Trots att de är en integrerad del av många biologiska processer menar Daniel att vi inte har tillräckligt med kunskap om dem.

Med hjälp av masspektrometri och AI-verktyg som Bojars grupp har specialutvecklat kan glykanernas språk avkodas, och deras beteende och interaktioner med andra molekyler kan förutses. På några sekunder utför AI-verktygen samma jobb som tidigare krävde flera dagars manuellt arbete, dessutom med en oöverträffad känslighet och korrekthet även av lågfrekventa glykaner.

– En av våra mer spännande upptäckter när vi studerade djurs bröstmjölk är hur mångsidig sammansättningen av mjölken är bland olika däggdjur. Tidigare trodde vi att människor var unika i sin komplexa bröstmjölksammansättningen, men vi hittade ett stort antal nya molekyler hos de däggdjur vi studerar, som till exempel noshörningar och alpackor. Vi kan föreställa oss en framtid där tillsatta molekyler från andra däggdjurs bröstmjölk kan gynna mänskliga spädbarn, men vårt huvudfokus just nu är att förstå de grundläggande funktionerna hos molekylerna, säger Daniel.

 

Nordic a Fragile Hope 

Hasselbladstiftelsen stöttar Joakim Odelbergs projekt: Nordic a Fragile Hope.


Joakim Odelberg är naturfotograf och tillsammans med Göteborgs Symfoniker kommer projektet resultera i 5 bildsatta musikstycken som belyser det hotade djurlivet i de Nordiska länderna.

Anslag: 300 000 kr

Göteborgs Naturhistoriska Museum

100 år i Slottsskogen – vår natur genom linsen

 

Under 2023 firar Göteborgs naturhistoriska museum 100 år i Slottsskogen och i samband med jubileet vill vi belysa vad för roll museet har spelat och fortsatt kommer att ha, för att lyfta forskning och kunskap inom det naturvetenskapliga ämnet. Vi vill också i samband med jubileet betona vad naturvetenskapen och naturen har haft för betydelse, och fortsatt har för betydelse för människor idag och samhället i stort.

Fladdermus, 1934 Fotograf: Gösta Samuelsson

Vi vill tillsammans med Hasselbladstiftelsen skapa en jubileumsutställning med tillhörande programverksamhet, i form av bland annat föreläsningar och workshops. Att göra denna utställning tillsammans med Hasselbladstiftelsen ser vi som en viktig och naturlig del mot bakgrund av det gemensamma arv som både stiftelsen och museet har genom fotografiets kulturarv. Museet och Victor Hasselblad samarbetade i början på 1900-talet med flertalet expeditioner där fotografiet var närvarade och fångade ögonblicken.

 

Fotografiet är också avgörande för att tillgängliggöra museets samlingar för forskare, både nationellt och internationellt.

 

Utställningen ska skapa engagemang och nyfikenhet kring naturen och naturvetenskap så som museet har gjort i 100 år. Genom arbetet med att ta fram utställningen ska vi bidra till att få fler barn och unga samt äldre att skapa sig en relation till naturen och på sikt skapa miljöengagerade medborgare. Vi vill på så sätt skapa förståelse för biologisk mångfald och få fler att förstå vikten av att ta hand om naturen. Dessutom vill vi lyfta fotografiets tyngd som ett demokratiskt uttrycksätt och påverkansverktyg att utforska, upptäcka och dokumentera natur och arter samt vilken roll fotografiet kan ha i arbetet med att bevara olika arter.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer projektet 100 år i Slottsskogen – vår natur genom linsen med 1,2 miljoner kronor.

 

Onsala rymdobservatorium – besökscenter

Skolungdomar och allmänhet ska ges nya möjligheter att utforska både universum och vår egen planet, i besökscentrumet på Onsala rymdobservatorium. På få andra platser i världen kan besökare komma i så nära kontakt med stora och aktiva teleskop. Besökscentrumet är byggt med klimatet i fokus och består till stor del av återbrukat material.

Onsala rymdobservatorium är en del av Chalmers och används av forskare som vill förstå både universum och vår planet, jorden. Här ska unga och allmänheten kunna få nära kontakt med tekniken och de frågor som forskarna söker svar på.

 

Utöver den forskning som bedrivs vid Onsala rymdobservatorium ges besökare även möjlighet att uppleva teknik för rymdforskning av alla de slag som bedrivs på Chalmers.

Hasselbladstiftelsen bidrar till besökscentret med 1 miljon kronor

 

Vetenskapsfestivalen

För tjugonde året stödjer Hasselbladstiftelsen Vetenskapsfestivalen. Varje år sedan 1997 skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg mötesplatser för kunskap, inspiration och nya perspektiv.

Vetenskapsfestivalen
Photo: Marie Ullnert

I genomsnitt görs ca 70 000 besök på festivalen vilket gör den till ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang.

Festivalen blandar vetenskap och kultur på spännande sätt. Det finns tre separata program: ett program för allmänheten, ett skolprogram och ett program för branschen – Forum för forskningskommunikation.

 

Vetenskapsfestivalen får stöd på 500 000 kr från Hasselbladstiftelsen.

 

Forskning & Framsteg

Tidskriften Forskning & Framsteg är en av Sveriges främsta populärvetenskapliga tidskrifter.

Den grundades 1966 och ges sedan 1979 ut av en stiftelse utan vinstsyfte. Stiftelsen stöds av ett stort antal forskningsfinansierade organisationer. Innehållet i Forskning & Framsteg ska inte enbart styras av efterfrågan, utan också av stiftelsens ändamål att brett förmedla resultat från svensk forskning.

 

Hasselbladstiftelsen har stöttat Forskning och Framsteg under många år och under 2022 får de ett anslag på 60 000 kr.

Universeum

Miniverseum är Universeums nya satsning på de yngsta besökarna, målgruppen är 0-6-åringar och deras vuxna. Konceptet består av både en helt egen plats på Universeum och nya program, allt på temat “biologisk mångfald i en hållbar värld”.

Genom lek, upptäckarglädje och tillsammanslärande mellan barn och vuxen ska Miniverseum stimulera till kunskap om biologisk mångfald och hållbar utveckling.

Miniverseum lägger grunden för tidigt intresse, kunskap och förståelse för naturvetenskap, teknik och matematik. Här föds nästa generation innovatörer, biologer och beslutsfattare.

Hasselbladstiftelsen har bidragit med 15 miljoner kronor under en treårsperiod till projektet Miniverseum på Universeum.

 

 

Kvinnliga forskares vidaremeritering 2021

Alexandra Stubelius, Chalmers och Carolina Guibentif, Göteborgs universitet, får årets anslag på en miljon vardera från Hasselbladstiftelsen.

Anslaget har delats ut sedan 2011 och uppmärksammar kvinnliga forskare inom naturvetenskap.

 

 

Carolina Guibentif, forskare vid Institutionen för biomedicin vid Göteborgs universitet.

Photo: Lisa Thanner

Carlina Guibentif berättar om sin forskning:

”Hälften av alla typer av barncancer tros uppstå redan under fosterlivet, vilket gör att forskning på de första stegen som ger upphov till cancer är tekniskt svårt att genomföra. Mitt forskningsprojekt syftar till att använda pluripotenta stamceller för att studera uppkomsten av leukemi under fosterutvecklingen i människan. Pluripotenta stamceller har potential att i cellodling ge upphov till alla typer av celler i vår kropp, inklusive blodceller. Det är dock oklart hur väl den här processen efterliknar blodbildningen under fosterutvecklingen. Studier på möss visar att under utvecklingen uppstår många vågor av sekventiell blodbildning i embryot: medan de första vågorna är kortvariga och producerar celler som hjälper embryot att växa, har den sista vågen en unik förmåga att generera blodbildande stamceller som ger upphov till alla blodceller efter födelsen.

 

I min tidigare forskning använde jag en ny teknik som möjliggör upptäckt av aktiva gener i tusentals enskilda celler för att kunna identifiera alla olika blodcelltyper i ett musembryo. Min plan är nu att använda samma teknik för att identifiera de olika typerna av förstadieceller och blodceller som kan produceras av mänskliga pluripotenta stamceller och jämföra de här resultaten med blodbildningen i musembryo. Detta förväntas bidra till kunskapen om hur väl blodbildning från pluripotenta stamceller efterliknar blodbildningen i embryot.

 

Trisomi 21 är en kromosomavvikelse som orsakar Downs syndrom och innebär att varje cell har en extra kopia av kromosom 21. Barn med Downs syndrom drabbas ofta av en viss typ av akut leukemi som uppstår under fosterutvecklingen. Genom att använda pluripotenta stamceller som är framställda från celler med trisomi 21 kommer jag att kunna modellera hur den här kromosomavvilkelsen påverkar blodbildning.

 

Sammantaget så kommer de här experimenten ge oss värdefull kunskap om hur leukemi uppstår under fosterutvecklingen, kunskap som kan användas för att utveckla nya läkemedel mot barnleukemi.”

 

Alexandra Stubelius, forskarassistent vid Institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers.

Photo: Lisa Thanner

Alexandra Stubelius berättar om sin forskning:

”Miljoner av människor runt om i världen lider av immunrelaterade sjukdomar och målet med min forskning är att ta fram bättre terapier för dem.

 

Ett överaktivt immunsystem kan leda till både allergier och kroniska sjukdomar när det attackerar våra egna vävnader. Dagens vanligaste anti-inflammatoriska läkemedel hämmar inflammation vitt och brett och man behöver använda höga doser för att de ska fungera. De höga doserna leder till att alla immunfunktioner i kroppen stoppas − även de goda försvarsmekanismerna − och det orsakar biverkningar på andra organ och deras funktioner. Det har dessutom visat sig att immunsystemet hjälper till att bekämpa cancer och att läka våra vävnader.

 

För att kunna använda immunsystemet på bästa sätt behövs alltså mer intelligenta terapier som kan rikta läkemedlen till rätt plats, i rätt dos och vid rätt tidpunkt. På så sätt kan man undvika biverkningar.

 

I min forskning utvecklar jag anti-inflammatoriska nanomediciner med hög specificitet, det vill säga de riktar sig direkt mot den sjuka inflammerade mikromiljön. Förändringen i den angripna miljön och vävnaden är densamma för många olika sjukdomar, från hjärtinfarkt och cancer − till autoimmuna sjukdomar så som reumatism. Därför kan många patienter komma att dra nytta av våra terapier.

 

För att designa nya nanomediciner använder jag tre olika strategier. I första hand tar vi fram nya material som bärare för dagens anti-inflammatoriska läkemedel, men som är designade så att sjukdomen själv styr hur mycket och när ett läkemedel behövs. Genom att materialen bara svarar på den inflammerade mikromiljön kan man stoppa eller dämpa en inflammation utan att skada vävnaden omkring.

 

Om dessutom nanomaterialet självt kan vara den aktiva substansen och reglera immunreaktionen får vi helt nya sätt att bekämpa inflammation på. Här är målet att störa immuncellernas kommunikationssignaler. Om vi kan stoppa cellernas kommunikation redan när de förflyttar sig genom blodet minskas signalerna som tillkallar fler immunceller till den påverkade vävnaden.  Därigenom förhindrar vi att inflammationsprocessen förvärras.

 

Till sist, man har nyligen upptäckt att immunsystemet inte bara försvarar oss, utan även hjälper till att läka vävnadsskador. I den tredje strategin undersöker vi därför hur vävnader säger till immuncellerna att de ska hjälpa till i läkningen. Genom dessa studier tar vi reda på vilka vävnadskomponenter som påverkar immunförsvaret. Dessa komponenter kan vi sedan utnyttja för att fortsätta utveckla smartare material för mer specifika immunreglerande terapier.”

 

 

Sjöfartsmuseet – Ocean Lab

Uppbyggnad av ett nytt unikt publikt laboratorium med fokus på havsmedvetenhet, marin pedagogik och forskning.

I nya Ocean lab kommer publiken att kunna följa arbetet med Akvariets korallodling. Foto Kristin Lidell.

2022 öppnar det nya Sjöfartsmuseet Akvariet. Det nya Akvariet ska vara en plats där engagemanget för havet växer och en plats att utforska planeten havet med alla sinnen. Akvariet ska öka havsmedvetenheten i samhället och ge en förståelse för hur havet påverkar människan, och hur människan påverkar havet.

Det publika akvariet är uppdelat i två huvuddelar med en akvariehall för tropiska och nordiska akvarier samt ett Ocean Lab för pedagogisk verksamhet och forskning. I akvariehallen planeras ca 15 akvarier. Ett fåtal akvarier gjuts på plats, bland annat det största akvariet som är ett 400 000 liter stort akvarium som ska visa ett levande korallrev. I Ocean Lab sätts marinpedagogik i fokus och ger skolklasser samt övriga besökare möjlighet att utforska havet och dess livsmiljöer på ett mer handfast sätt genom publika forskarstationer, lab-bänkar, experimentakvarier och klapptank. Ocean Lab ger även bra förutsättningar för att inkludera besökarna i Akvariets egen forskning, bland annat odling av koraller i experimentakvarier.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer Ocean Lab med 500 000 kr.

 

Onsala rymdobservatorium

Photo: Sven Gillsäter

Photo: Sven Gillsäter

Hasselbladstiftelsen stöder fram till 2022 fem stycken gästprofessorer vid Onsala rymdobservatorium i områdena Galaktisk astronomi, Extragalaktisk astronomi och Rymd­geodesi och geodynamik.

Kopplingen mellan Hasselbladstiftelsen och observatoriet går tillbaka ända till 1975 då Erna och Victor Hasselblad, stiftelsens grundare, donerade marken till Chalmers för att kunna bygga det radominneslutna teleskopet för mottagning av cm- och mm-vågor. Paret Hasselblad bodde i närheten och ägde marken runtomkring. Den 21 maj 1976 invigde Carl XVI Gustaf det nya teleskopet vid rymdobservatoriet på Råö.

 

Vetenskapsfestivalen

Vetenskapsfestivalen
Copyright: Dick Gillberg/Göteborg & Co

För nittonde året stödjer Hasselbladstiftelsen Vetenskapsfestivalen. Varje år skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg en mötesplats för kunskap, inspiration och nya perspektiv.

Festivalen blandar vetenskap och kultur på spännande sätt. Det finns tre separata program: ett program för allmänheten, ett skolprogram och ett program för branschen – Forum för forskningskommunikation.

 

Vetenskapsfestivalen får stöd på 400 000 kr från Hasselbladstiftelsen.

 

 

Forskning & Framsteg

Tidskriften Forskning & Framsteg är en av Sveriges främsta populärvetenskapliga tidskrifter. Den grundades 1966 och ges sedan 1979 ut av en stiftelse utan vinstsyfte. Stiftelsen stöds av ett stort antal forskningsfinansierade organisationer. Innehållet i Forskning & Framsteg ska inte enbart styras av efterfrågan, utan också av stiftelsens ändamål att brett förmedla resultat från svensk forskning.

 

Hasselbladstiftelsen har stöttat Forskning och Framsteg under många år och under 2022 får de ett anslag på 60 000 kr.

Kvinnliga forskares vidaremeritering 2020

För tionde året i rad delar Hasselbladstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. Thi Ngoc Nhu Phan, biträdande universitetslektor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet och Luisa Ickes, forskarassistent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, mikrovågs- och optisk fjärranalys, Chalmers får en miljon vardera till sin forskning.

 

Thi Ngoc Nhu Phan

Biträdande universitetslektor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

Bilder av supersmå molekyler

Stamceller kan förändras till olika typer av celler i kroppen. De molekyler som styr celldifferentieringen, processen genom vilken cellerna byter från en typ till en annan, har en viss livstid och de byts ut gradvis när de förbrukas. Detta kallas omsättning och när omsättningen inte fungerar ordentligt i hjärnan tros den leda till neurodegenerativa sjukdomar. Omsättningsprocessen är emellertid mycket komplex och det saknas bra analytiska verktyg för att mäta dessa molekyler.

Photo: Lisa Thanner

 

Thi Ngoc Nhu Phans forskning fokuserar på att utveckla en toppmodern kombination av tekniker för att göra bilder av supersmå molekyler. Med denna teknik kan hon studera molekyler i enstaka och delar av biologiska celler (nanoskala). Hennes plan är att utveckla ny kemi för att göra dessa molekyler lättare att se i mikroskop och i ett instrument som kan mäta deras molekylvikt, en så kallad masspektrometer. Detta gör att hon kan få mycket detaljerade bilder på hur molekyler är placerade i celler och hur de förändras med tiden.

Forskargruppem tror att molekylernas placering och omsättning i stamceller förändras och detta styr hur celler förvandlas till olika celler. Thi Ngoc Nhu Phans forskning kommer att ge information om hur detta fungerar så att de kan förstå hur stamceller kan kontrolleras för att göra de celler och vävnader som de vill ha för eventuella medicinska tillämpningar. Den grundläggande vetenskapen dessa experiment kan resultera i kommer att vara viktig för det biomedicinska området, särskilt regenerativ medicin och sjukdomsmodellering.

 

Luisa Ickes

Forskarassistent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, mikrovågs- och optisk fjärranalys, Chalmers.

Photo: Lisa Thanner

Molns påverkan på klimatet

Hur klimatförändringar påverkar oss nu och i framtiden är en avgörande fråga på flera sätt. Vi behöver förstå hur klimatet ändrar sig, hur vi påverkar det med vårt beteende och hur det kommer se ut i framtiden. För att göra sådana prognoser behöver vi modeller av jordens klimatsystem (klimatmodeller). De är viktiga verktyg, inte bara för förståelse men också för att dra upp riktlinjer inom politik, samhälle och industri. Kvalitén på klimatmodellerna och därmed klimatprognoser beror dock på den fysik och de ekvationer som är inkluderade i modellerna. Ju bättre vi förstår alla processer som finns i jordens system och ju bättre vi kan beskriva de, desto bättre fungerar våra modeller och desto bättre blir klimatprognoser. En stor osäkerhet i klimatmodeller är moln. De påverkar atmosfärens energibalans och vattnets kretslopp. Dessutom är de ett nyckelelement i Arktis, där klimatet redan ändrar sig snabbt vilket har en stor betydelse för övriga delar av jorden genom till exempel smältning av is på Grönland.

 

Det finns olika typer moln i Arktis och att förstå alla processer runt dem är viktigt att förbättra hur de är representerade i modeller och minska osäkerhet för beräknad energibalans. Ickes forskning handlar om just det – att förstå processer som händer i ett moln bättre, hur moln är påverkade av aerosoler och hur olika molnsystem skiljer sig från varandra. Ny kunskap runt dessa frågor använder Ickes för att förbättra hur man representerar moln i både lokala och globala klimatmodeller.

 

Vetenskapsfestivalen

För artonde året stödjer Hasselbladstiftelsen Vetenskapsfestivalen.

Vetenskapsfestivalen
Photo: Marie Ullnert

Varje år skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg en mötesplats för kunskap, inspiration och nya perspektiv. Vetenskapsfestivalen har omkring 70 000 besök årligen vilket gör dem till ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang.

Festivalen blandar vetenskap och kultur på spännande sätt. Det finns tre separata program: ett program för allmänheten, ett skolprogram och ett program för branschen – Forum för forskningskommunikation.

 

Vetenskapsfestivalen får stöd på 300 000 kr från Hasselbladstiftelsen.

 

 

Forskning och Framsteg

Tidskriften Forskning & Framsteg är en av Sveriges främsta populärvetenskapliga tidskrifter. Den grundades 1966 och ges sedan 1979 ut av en stiftelse utan vinstsyfte. Stiftelsen stöds av ett stort antal forskningsfinansierade organisationer. Innehållet i Forskning & Framsteg ska inte enbart styras av efterfrågan, utan också av stiftelsens ändamål att brett förmedla resultat från svensk forskning.

 

Hasselbladstiftelsen har stöttat Forskning och Framsteg under många år och under 2020 får de ett anslag på 49 280 kr.

 

Onsala rymdobservatorium

Hasselbladstiftelsen stöder fram till 2022 fem stycken gästprofessorer vid Onsala rymdobservatorium i områdena Galaktisk astronomi, Extragalaktisk astronomi och Rymd­geodesi och geodynamik.

Under 2020 börjar forskare Bitten Gullberg sin gästprofessur.

Bitten Gullbergs forskning handlar om universums mest ivriga stjärnfabriker. Hon studerar galaxer på långt håll i rymden som vi ser som de var då universum var ungt. Genom att observera med  millimeter- och submillimeter-teleskop som ALMA och APEX i Chile kan man undersöka fysikaliska förhållanden i galaxerna — d.v.s. temperatur, densitet och fördelning av gas och damm. Sådana mätningar kompletterar beräkningsmodeller och hjälper forskare att bättre förstå hur galaxer bildas och utvecklas.

 

Kopplingen mellan Hasselbladstiftelsen och observatoriet går tillbaka ända till 1975 då Erna och Victor Hasselblad, stiftelsens grundare, donerade marken till Chalmers för att kunna bygga det radominneslutna teleskopet för mottagning av cm- och mm-vågor. Paret Hasselblad bodde i närheten och ägde marken runtomkring. Den 21 maj 1976 invigde Carl XVI Gustaf det nya teleskopet vid rymdobservatoriet på Råö.

Kvinnliga forskare

För nionde året i rad delar Hasselbladstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare.

 

Kvinnliga forskares vidaremeritering 2019

Eridan Rocha Ferreira, forskare verksam på avdelningen för obstetrik och gynekologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet och Yvonne Nygård, forskarassistent vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers får 2019 års anslag till kvinnliga forskare från Hasselbladstiftelsen.

Foto Lisa Thanner

Eridan Rocha Ferreiras forskning handlar om att minska dödlighet och sjuklighet i samband med födseln och nyföddhetsperioden. Som forskare samarbetar hon bland annat med professor Henrik Hagberg inom det nystartade Centrum för perinatal medicin och hälsa, eller PROMISE (Perinatal Research Obstetric Maternal Infant Studies Empowers).

 

– Jag fokuserar på att förstå hur neonatala mekanismer för hjärnskador utvecklas för att identifiera terapimål. Jag undersöker främst möjliga skyddseffekter av små proteiner som har känd klinisk säkerhetsprofil, säger Eridan Rocha Ferreira.

 

Lovande resultat

Ett sådant litet protein, eller peptid, är exendin-4. Molekylen utvecklades ursprungligen för behandling av diabetes typ 2, men har också visats ha hjärnskyddande egenskaper i aktuella kliniska prövningar för Alzheimers och Parkinsons sjukdomar.

– Vi kunde nyligen publicera våra första positiva och lovande resultat, som tyder på exendin-4 har en skyddande effekt i hjärnan vid syrebrist hos nyfödda. Jag tror att det finns en stor potential, och jag ser för mig möjligheten att översätta resultaten till kliniska prövningar i framtiden. Det skulle kunna snabba på utvecklingen av nya behandlingar för att förebygga hjärnskador efter syrebrist hos nyfödda barn, berättar Eridan Rocha Ferreira.

Gruppens fynd om peptiden exedin-4 publicerades av tidskriften Brain förra året.

 

Anslaget på en miljon kronor kommer Rocha Ferreira att använda för att anställa en forskningsassistent.

– Detta är ett avgörande nästa steg för att etablera mig som en oberoende forskare, med mitt eget forskarteam. Med stöd av en forskningsassistent kan jag skapa en riktad strategi för att bättre förstå hur dessa peptider påverkar hjärnan och mekanismerna för hur de utövar sin hjärnskyddande effekt, säger Eridan Rocha Ferreira, som därigenom hoppas kunna skapa förutsättningar för klinisk implementering i framtiden, och kunna minska neurologiska handikapp hos såväl fullgångna barn med svår syrebrist och som förtidigt födda barn.

 

Yvonne Nygård bedriver forskning inom industriell bioteknik med huvudinriktning på design av effektiva cellfabriker. Hon jobbar med mikroorganismer som kan använda sig av rester från skogs- och jordbruk för att producera biobränslen och kemikalier. Dessutom är Yvonne involverad i forskning kring syngasfermentering och mikrobiell elektrokemi. I dessa projekt används bakterier som gör kemikalier utifrån koldioxid eller kolmonoxid. Målet med forskningen är att skapa hållbara alternativ för ett framtida fossilfritt samhälle.

 

 

Foto Lisa Thanner

Utvecklar jäststammar med ökad tolerans mot inhibitorer

För produktion av biokemikalier från restbiomassa använder sig Yvonne jästceller. Jästcellerna använder sockret i biomassan som råmaterial när de producerar bioetanol eller andra biokemikalier. Dessa så kallade cellfabriker kan producera många värdefulla kemikalier, som kan användas till exempel som råmaterial för tillverkning av bioplast.

Biomassa som råmaterial består inte bara av olika socker men också av inhibitorer, hämmande ämnen, som gör att cellerna inte kan växa eller producera optimalt.

–​ Min forskning är inriktad på att utveckla jäststammar med ökad tolerans mot dessa inhibitorer. Genom att se hur cellerna reagerar på stress – bland annat i form av inhibitorer – kan man skapa stammar med högre vitalitet och produktionstempo, säger Yvonne.

 

Viktigt att jobba med forskning som gör nytta i samhället
Nyligen har Yvonnes forskningsgrupp utvecklat nya toleranta jäststammar med hjälp av CRISPR/Cas9 tekniken. I ett annat projekt utvecklar hon genetiska biosensorer, som kan mäta hur mycket biokemikalier som produceras i en cell. Dessa biosensorer kan användas för att följa produktionen eller som ett verktyg för utvecklingen av nya, bättre cellfabriker.

 

– För mig är det viktigt att jobba med forskning som kan tillämpas, på kort eller lång sikt. I mitt fall handlar det om att forskningen kan leda till nya industriella produktionsprocesser. Jag vill att min forskning ska hjälpa till att svara på en del av de stora frågorna, till exempel hur vi ska skapa energieffektiva, klimatneutrala lösningar för införandet av en biobaserad ekonomi i samhället, säger Yvonne Nygård.

 

 

Universeum

Människan och rymden En kunskapsupplevelse om människans framsteg i rymden.

Med lärmiljön Människan och rymden vill Universeum skapa en högre medvetandegrad om modern rymdteknik och forskning om rymden. Universeum vill väcka såväl barns som vuxnas lust till att själva vilja utforska och lära mer. Med kunskap och frågeställningar stimulerar de sina besökares kreativa, kritiska och innovativa tänkande. Genom att förmedla att världsledande forskning och utveckling finns i Göteborgsregionen, inom såväl våra lärosäten som i industrin, vill de ytterligare stärka samarbetet med Chalmers och Göteborgs universitet samt Göteborgsföretag med världsledande spetsteknologi inom rymdindustrin. Universeum vill därmed visa unga, att det finns intressanta arbeten inom rymdtekniken och att vägen är genom utbildning. Genom lärmiljön Människan och rymden belyser de den stora frågan om hållbarhet och jordens klimat.

 

De interaktiva lärandemiljöerna ska kommunikativt kunna möta alla åldrar och samhällsgrupper. Oavsett ålder eller kunskapsnivå ska besökaren finna nytta och nöje i upplevelsen är Universeums utgångspunkt.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer projektet Människan och rymden med 3 miljoner kronor under en tvåårsperiod

 

 

Vetenskapsfestivalen

För sjuttonde året stödjer Hasselbladstiftelsen Vetenskapsfestivalen.

Vetenskapsfestivalen
Copyright: Dick Gillberg/Göteborg & Co

Varje år skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg en mötesplats för kunskap, inspiration och nya perspektiv. Vetenskapsfestivalen har omkring 70 000 besök årligen vilket gör dem till ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang.

Festivalen blandar vetenskap och kultur på spännande sätt. Det finns tre separata program: ett program för allmänheten, ett skolprogram och ett program för branschen – Forum för forskningskommunikation.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer Vetenskapsfestivalen med 300 000 kr.

 

Marina vetenskaper

Synoptisk Arctic Survey –  Klimatet i Arktis förändras snabbare än på alla andra ställen på vår jord. Detta har naturligtvis stora konsekvenser för miljön i den Arktiska Oceanen med; ändrat havsistäcke, ökat färskvatteninnehåll i de övre vattenlagren, mer tillskott av flodvatten och organiskt material från land, samt ökad havsförsuring. Alla dessa förändringar påverkar ekosystemet, allt från minsta fyktoplankton upp till de högsta nivåerna i näringskedjan. Men i vilken grad förändringarna i miljön kommer att ske och till vilken grad ekosystemet påverkas är ännu inte utforskat, till stor del på grund av att det finns en mycket begränsad mängd data från stora delar av den Arktiska Oceanen. En Synoptisk Arctic Survey kommer att bidra till kraftigt till att få en bättre bild av dagens tillstånd och målsättningen är att denna skall upprepas med ca tio års mellanrum för att kunna observera förändringarna.

Synoptisk Arctic Survey är ett internationellt koordinerat flerskepps observationsprogram som planeras för 2010. Sverige bidrar med en ca två månaders lång expedition med isbrytaren Oden, där oceanografer, kemister och biologer kommer delta.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer projektet med 1,4 miljoner kr för en treårsperiod.

Kvinnliga forskare

2018 årsanslag till kvinnliga forskare går till Brina Blinzler, forskarassistent vid material- och beräkningsmekanik, Chalmers och Marina Rafajlovic, forskarassistent vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

 

Brina Blinzler är forskarassistent vid Chalmers tekniska högskola och bedriver forskning inom processmodellering för komposit och multifunktionalitet hos kompositer och deras delar.

En bättre förståelse för hur man gör biobaserade kompositer skulle generera en mängd nya hållbara material.

 

Efterfrågan på miljömedvetna material ökar, dvs. material som förbrukar mindre energi att tillverka, material som kan återvinnas eller återanvändas, material som kräver säkrare kemisk bearbetning och material som härrör från hållbara resurser vilka inte konkurrerar med resurser till livsmedelstillverkning. Att möta denna efterfrågan kommer inte bara att kräva omfattande forskning, testning och industriell anpassning, det kommer även att innebära ett omfattande samarbete mellan experter inom olika discipliner.

 

Dagens existerande biobaserade fiberförstärkta polymerkompositer tillåter oss att bryta ner många olika varianter av naturfiber och sortera dessa t.ex. nanofibriller och cellulosa nanokristaller. Dessa nanomaterial är härledda från cellulosa vilken är den mest förekommande naturliga polymeren i världen.

Brina Blinzler menar att det är möjligt att framställa högkvalitativa biobaserade fiberförstärkta polymerkompositer från växtbaserade material och att utvinna hållbara hartser som är kompatibla med dessa.

 

Hasselbladstiftelsens anslag kommer ge Brina Blinzler möjligheten att bedriva forskning inom tre nyckelområden genom användande effektiva materialmodeller och numeriska metoder:

  • För att förutsäga mikrostrukturen hos fiberförstärkta polymerkompositer.
  • För att förutspå mekaniska, fuktabsorberande, termiska och elektriska egenskaperna hos fiberförstärkta polymerkompositer.
  • För att utveckla verktyg för materialspecialister att användas vid design av anpassade multifunktionella kompositmaterial för specifika ändamål.

Genom att kombinera dessa tre nyckelområden kan Brina Blinzler utveckla en metod för att förutsäga mikrostruktur och multifunktionella egenskaper hos kompositmaterialen.

 

Marina Rafajlović  är forskarassistent vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Klimatförändringar och andra miljöförändringar får arters utbredningar att ändras, t.ex. genom att en art vandrar mot tidigare kallare trakter. Dessa förändrade utbredningar utmanar arter att anpassa sig till nya livsmiljöer. Ytterligare en konsekvens är att under expansion är populationerna av arten i utbredningsgränsen väldigt små och fragmenterade, och härmed utsatta för slumpeffekter. En förväntad effekt är förlust av genetisk variation som skulle behövts vid anpassning till den nya miljön. Finns det mekanismer som kan förhindra denna förlust av anpassningspotential? Genom avancerad matematisk modellering kombinerat med genetiska och ekologiska data från arter i Östersjön så hoppas Marina Rafajlović öka kunskapen om detta problem.

 

Östersjön är ett utmärkt studieobjekt för denna fråga, tack vare den salthaltsgradient som präglar Östersjön från norr till söder. Denna gradient har tvingat marina arter att anpassa sig till brackvatten av olika styrka. En anpassning som ur ett evolutionärt perspektiv gått väldigt fort (<8000 år), och härmed bör det finnas kvar tydliga genetiska spår hos Östersjöns populationer.

 

Modellerna Marina Rafajlović arbetar med kommer att baseras på data hos två arter av tång som nyligen spritts i Östersjön. Modeller kommer särskilt att beakta betydelsen av plasticitet, men även naturlig selektion utmed salthaltsgradienten och slumpeffekter. Resultaten kommer att öka vår förståelse för hur vi ska förvalta arter under det att miljön förändras. Denna typ av kunskap är generisk och kan förväntas vara viktigt för hållbar förvaltning av arter inom skogsbruk, jordbruk och fiske, liksom arter i naturliga ekosystem.

 

Vetenskapsfestivalen

För sjuttonde året stödjer Hasselbladstiftelsen Vetenskapsfestivalen.

Vetenskapsfestivalen
Copyright: Dick Gillberg/Göteborg & Co

Varje år skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg en mötesplats för kunskap, inspiration och nya perspektiv. Vetenskapsfestivalen har omkring 70 000 besök årligen vilket gör dem till ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang.

Festivalen blandar vetenskap och kultur på spännande sätt. Det finns tre separata program: ett program för allmänheten, ett skolprogram och ett program för branschen – Forum för forskningskommunikation.

 

Vetenskapsfestivalen får stöd på 300 000 kr från Hasselbladstiftelsen.

 

Onsala rymdobservatorium

Inför 50-årsjubileet av månlandningen 2019 stödjer Hasselbladstiftelsen Chalmers satsningen på gästprofessorer för att driva forskningsprojekt kring rymden. Fem gästprofessorer har i dagsläget utsetts som alla kommer att vara placerade vid Onsala rymdobservatorium.

 

Kopplingen mellan Hasselbladstiftelsen och observatoriet går tillbaka ända till 1975 då Erna och Victor Hasselblad, stiftelsens grundare, donerade marken till Chalmers för att kunna bygga det radominneslutna teleskopet för mottagning av cm- och mm-vågor. Paret Hasselblad bodde i närheten och ägde marken runtomkring. Den 21 maj 1976 invigde Carl XVI Gustaf det nya teleskopet vid rymdobservatoriet på Råö.

Bild från observatoriet, 1976. Erna och Victor Hasselblads hus i vänsterkant.

 

James L. Davis, Research Professor vid Lamont-Doherty Earth Observatory, Columbia University, New York, USA. Davis har ett förflutet som samarbetspartner med forskargruppen Rymdgeodesi vid Chalmers, placerad på Onsala rymdobservatorium. Under 80-talet genomfördes flera studier inom geodetisk långbasinterferomtri (VLBI = Very Long Baseline Interferometry) för att förbättra metodens noggrannhet, och speciellt då observationer av atmosfärens inverkan. Därefter, under 90-talet och några år efter millennieskiftet, deltog Davis i gemensamma projekt som inkluderade GPS-observationer och studier av landhöjningen i norra Europa. Davis har i dag en bred profil som sträcker sig över flera forskningsområden som t.ex. klimatrelaterad forskning rörande havsnivå, istäcken och glaciärers dynamik. I detta nya samarbete knyts det an till tidigare arbeten inom atmosfärsmätningar och jordskorpans dynamik i norra Europa där det fortfarande finns förbättringar att göra gällande noggrannheten hos de geodetiska mätningarna, som förhoppningsvis öppnar för att nya geodynamiska frågeställningar kan adresseras.

 

Matt King är professor i polar geodesi vid School of Land and Food, University of Tasmania, Australien. Hans kompetensområde är geodetiska observationer av den globala vattnencykeln, inklusive isars massbalans och förändring av havsnivå, speciellt med användning av “Global Positioning System” (GPS) och “Gravity Recovery and Climate Experiment” (GRACE). Han arbetar också med att reducera systematiska och slumpmässiga fel behäftade med dessa tekniker för att maximera informationsinnehållet i data och förbättra de uttolkade resultatens tillförlitlighet. Hans forskning omfattar för närvarande följande breda områden: i) mätning och modellering av landhöjning i Antarktis för att förstå tidigare och nuvarande ismassförändringar; ii) förbättrade observationer av havsnivåförändring relaterat till isavsmältning vid polerna; iii) använda geodetiska tekniker för att förstå förändringar hos istäcken och glaciärer; och iv) sondera jordens inre struktur baserat på observationer av landhöjning och jordbävningar.

Prof. Paola Caselli fick sin doktorsexamen i Astronomi vid universitetet i Bologna 1994. Sedan 2014 är hon en av föreståndarna för “Max-Planck Institute for Extraterrestrial Physics” i Garching, Tyskland, där hon leder “Centrum för astrokemiska studier”. Hon är en av de mest framstående astronomerna i Europa. Hennes forskning sträcker sig över ämnen från studien av unga, planetformande skivor till galaxers kemi i det unga universum. Några av hennes viktigaste bidrag gäller förståelsen av de grundläggande fysikaliska och kemiska processer som reglerar och kontrollerar de tidigaste faserna vid stjärnors födelse.

 

Dimitra Rigopoulou är professor i Astrofysik vid Oxford University, England.  Hon är en mycket framstående astronom och tillhör det absoluta toppskiktet i världen. Hennes forskning spänner över ämnen från studier av unga galaxer i det tidiga universum till undersökandet av närbelägna aktiva- och stoftinbäddade galaxer. Några av hennes viktigaste bidrag gäller förståelsen av de grundläggande fysikaliska processerna som reglerar stoftinbäddad stjärnbildning i avlägsna och närbelägna galaxer, samt utvecklandet av diagnostiska redskap (framför allt inom det infraröda våglängdsområdet) för att studera dem. Hennes 160 granskade publikationer har över 15.000 citeringar (h-index 64).  Läs mer på Dimitras hemsida.

 

Mark Birkinshaw är professor i kosmologi och astrofysik vid University of Bristol. Fram till 1995 arbetade han i USA vid Smithsonian Institution Astrophysical Observatory och vid Harvard University där han var involverad i förberedelserna för lanseringen av röntgenteleskopet Chandra. Birkinshaw är mest känd för detekteringen av Sunyaev-Zel’dovich-effekten. Denna svaga signal har en karaktäristisk signatur i mikrovågsområdet av det elektromagnetiska spektret och ger information om den heta gasen som fyller utrymmet mellan galaxerna i en galaxhop. Upptäckten öppnade upp för ett helt forskningsområde och har även använts för att identifiera tidigare okända galaxhopar på kosmologiska avstånd. Birkinshaw har varit i framkanten för extragalaktisk forskning genom hela sin karriär. Han är aktivt involverad i flera internationella samarbeten som XXL (en flervåglängdsundersökning av två delar av himlen för att studera galaxhopar och aktiva galaktiska kärnor) och arbete med LOFAR (LOw Frequency ARray, ett digitalt radioteleskop med centrum i Nederländerna och stationer i flera europeiska länder, inklusive en station i Onsala). Han använder också ALMA för att söka efter linseffekter på avlägsna galaxer orsakade av massiva galaxhopar i förgrunden.

 

Professurerna stöds av Hasselbladstiftelsen med 2 miljoner kronor. Professurerna kommer att vara under perioden 2019-2021.

 

 

Christer Fuglesang

Extreme Universe Space Observatory – Kosmisk strålning – sub-atomära partiklar från rymden – med de allra högsta energierna genererar en ljustrimma i atmosfären som kan filmas om man har en extremt känslig och snabb UV-kamera. Det är grunden bakom det internationella projektet EUSO (Extreme Universe Space Observatory). Dessa partiklar är extremt sällsynta: i genomsnitt infaller det bara en super-energetisk kosmisk strålningspartikel per kvadratkilometer per sekel! Därför måste man observera väldigt stora områden på en gång för att kunna filma rimligt många kosmiska partiklar. Det är orsaken till att EUSO vill placera sin höghastighets- & högkänsliga UV-videokamera i rymden, 400 km ovan jord, på den internationella rymdstationen ISS.

 

EUSO-projektet kräver mycket avancerad teknik och nya mätmetoder. Det är såväl optik och elektronik som dataprogram. Dessa utvecklas steg för steg. Först en mark-baserad test-kamera, sedan två kameror för ballonger och nästa kamera som heter Mini-EUSO och ska till ISS i slutet av 2018. Mini-EUSO är dock för liten för att kunna studera den kosmiska strålningen, men kan väl verifiera teknologin och observationsmetoden från rymden samt studera de andra fenomenen som nämdes ovan. En mer avancerad version utvecklas nu för en månadslång ballongflyging 2020. Den kommer att kunna filma kosmisk strålning på grund av att den inte är så högt upp, men knappt någon av de sällsynta mest energetiska och intressanta partiklarna.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer KTH och Christer Fuglesang för att kunna fortsätta representera Sverige i EUSO-projektet med universitet och institut från 16 länder totalt.

 

Alfons Åbergs Kulturhus

I Rymden med Alfons Åberg – ett samarbete mellan Alfons Åbergs Kulturhus, Chalmers och Göteborgs universitet.

Redan i tidig ålder är barn intresserade och fascinerade av frågor som har med rymden att göra. Astronomi finns runtomkring oss från att vi vaknar tills vi går och lägger oss. Ämnet är en utmärkt inkörsport till all övrig naturvetenskap och det är tacksamt att utveckla ett område som barn redan brinner för. Mänskligheten har sedan tusentals år intresserat sig för och förundrats över månen och dess egenskaper. I läroplanen för de första skolåren ingår det att lära sig om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra, stjärnbilder och månens olika faser.

 

Pedagoger i förskola och för de lägre årskullarna i grundskolan kan ha svårt att utveckla undervisningen så att intresset stimuleras och att de naturvetenskapliga fenomenen blir begripliga. Genom att i mycket ung ålder stimulera intresset genom lek och lärdom skapar Alfons Åbergs Kulturhus förutsättningar för de yngsta att i större utsträckning ta till sig kunskaper. Kulturhuset blir då en tidig länk i det livslånga lärandet och föder inspiration till såväl barn som deras pedagoger. Alfons Åbergs Kulturhus tillsammans med Chalmers och Göteborgs universitet stärker genom detta projekt kunskapsutövningen om rymden. Tillsammans blir de ett komplement till skolan och bidrar till kunskap och teorier genom lek och lärande för de allra yngsta barnen.

Hasselbladstiftelsen har stöttat projektet med 1, 5 miljoner kronor under en flerårsperiod.

Chalmers & Alfons Åbergs Kulturhus 2016/2017

Under 2015/16 gav Hasselbladstiftelsen anslag till ett samverkansprojekt mellan Alfons Åbergs Kulturhus och Chalmers för att väcka små barns intresse för kemi. Över 1 500 skolbarn och pedagoger från alla tio stadsdelar i Göteborg deltog i avgiftsfria lektioner. Det blev en omedelbar succé och därför görs en ny satsning även 2016/2017.

Fotograf: Bobbo Lauhage

Fotograf: Bobbo Lauhage

-Kemi ses många gånger som svårt och krångligt både för elever och pedagoger, säger projektledaren Per Thorén, Chalmers. Genom att tidigt väcka nyfikenhet för ämnet genom lek och lärande skapar vi goda förutsättningar att ta till sig kunskaper. Här får 6-7 åringar och pedagoger träffa forskare och studenter från Chalmers samt skådespelare och pedagoger från Alfons Åbergs Kulturhus. Intresset stimuleras och de kemiska fenomenen blir begripliga.

 

Nytt i höst är att varje pedagog får med sig en omfattande lärarhandledning för att kunna fortsätta utveckla arbetet tillsammans med barnen på hemmaplan. Den ger exempel på lektioner för att kunna fördjupa sig i ämnet och inspirera barnen att fortsätta till nästa nivå.

 

På lång sikt kan projektet bidra till att öka antalet ungdomar som söker sig till kemistudier. Av de naturvetenskapliga ämnena är det kemin som har störst problem, både i skolundervisningen och när det gäller allmänhetens uppfattning om och kunskaper i ämnet.

 

Per Thorén är projektledare från Chalmers och operativ chef för Molecular Frontiers, ett internationellt nätverk av forskare och pedagoger världen över, med syfte att popularisera naturvetenskap hos allmänheten, särskilt bland unga människor.

 

Bakom Alfons Åbergs Kulturhus står en icke vinstdrivande stiftelse som sedan 2012 välkomnar barn och deras vuxna till den gamla fröhandeln i Trädgårdsföreningen. Varje år besöks Alfons Åbergs Kulturhus av nära 64 000 personer. Alfons Åbergs Kulturhus riktar sig till alla barn och deras vuxna som ska kunna träffas i lek och lärande.

Hasselbladstiftelsen stödjer kemiprojektet på Alfons Åbergs Kulturhus och Chalmers med 2,2 miljoner kronor under perioden 2016/2017.

 

 

Chalmers, Filmer för kemiundervisning

Chalmers, genom sitt outreachorgan Molecular Frontiers, och filmbolaget Untamed Science får anslag av Hasselbladstiftelsen för att producera filmer för att stärka kemiundervisning i årskurs 7-9.

 

Projektet går ut på att skapa en serie kortfilmer om kemi, med starka kopplingar till kursplan och existerande skolböcker, som stöd för kemilärare, primärt i Sverige.

 

Filmproduktionen är tänkt att pågå under 2016, med kontinuerligt släpp av filmer allt eftersom de blir färdiga. Filmerna görs tillgängliga kostnadsfritt via YouTube.

 

Många lärare använder idag film i sin undervisning på olika sätt. Eleverna kan lätt få tillgång till YouTube och andra videokanaler via datorer, läsplattor och mobiltelefoner, så möjlighet finns att både använda film direkt i klassrummet och att uppmuntra elever att se filmer som hemmaarbete. För elever som tycker att kemi är svårt att ta till sig är just film ett utmärkt medium, där förklaringar och animeringar kan underlätta förståelse och inlärning. För många ungdomar kan det dessutom underlätta att höra budskapet, inte bara vara hänvisad till att läsa.

 

För att ytterligare inspirera eleverna att ta till sig innehållet, och för att bidra till att filmerna får spridning lanseras en tävling där eleverna kommer att kunna svara på frågor och ha chans att vinna enklare priser kopplade till varje filmsläpp.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer projektet med 300 000 kr.

 

 

Forskning & Framsteg

Tidskriften Forskning & Framsteg är en av Sveriges främsta populärvetenskapliga tidskrifter. Den grundades 1966 och ges sedan 1979 ut av en stiftelse utan vinstsyfte. Stiftelsen stöds av ett stort antal forskningsfinansierade organisationer. Innehållet i Forskning & Framsteg ska inte enbart styras av efterfrågan, utan också av stiftelsens ändamål att brett förmedla resultat från svensk forskning.

 

Hasselbladstiftelsen har stöttat Forskning och Framsteg under många år och under 2017 får de ett anslag på 44 800 kr.

 

 

Göteborgs universitet marina vetenskaper

Projekt om försurning av svenska kustvatten i en tid av förändrad miljö

 

I augusti 2016 samlades nio inbjudna forskare till en workshop för att skriva en forsknings- och genomförandeplan om försurning och relaterade antropogena stressfaktorer i svenska kustvatten ur brett tvärvetenskapligt perspektiv. Projektet genomfördes med ekonomiskt stöd från Hasselbladstiftelsen. Jon Havenhand, professor vid Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, ansvarar för att driva projektet. Arbetet är en uppföljning av aktiviteter inom Kungliga Vetenskapsakademiens kommitté för miljöfrågor.

 

Havsförsurning är ett miljöproblem som fått stor uppmärksamhet under senaste årtiondena. I de öppna oceanerna är kopplingen till den ökande halten koldioxid i atmosfären tydlig. I kustnära vatten som de kring Sverige är problematiken betydligt mer komplicerad.

 

Den maritima sektorn längs den svenska kusten sysselsätter mer än 200 000 personer. Alltså är de svenska kusthaven viktiga ur ett samhällsperspektiv. Verksamheten omfattar allt från sjöfart och fiske till turism och är en viktig inkomstkälla inte bara för våra stora hamnar och städer, utan särskilt för de små kustsamhällena, av vilka många är beroende av inkomster från havet. Samtidigt utsätts dessa kusthav för stora miljöpåfrestningar orsakade av människans aktivitet.

 

För industri, kustsamhällen och berörda medborgare finns två övergripande frågor rörande detta problem: vad vi kan göra för att minska stressfaktorerna och på vilket sätt kommer störningar av ekosystemet att leda till samhälleliga, ekonomiska och sociala förändringar? De många okända sambanden i kombination med den potentiellt betydande påverkan på människors liv och välbefinnande som försurningsproblematiken har, motiverar att frågan tas på allvar inom ett koordinerat tvärvetenskapligt forskningsprogram. Genom workshopen i Göteborg läggs nu grunden för ett sådant program. Representanter för statsvetenskap, juridik, ekonomi, och naturvetenskap har arbetat fram en konstruktiv forskningsplan för det fortsatta arbetet. Forskningsplanen omfattar tre delar: orsak, konsekvenser samt åtgärder. I de två första delarna sammanfattas kunskapsläget och bristerna identifieras, medan i den tredje den forskning beskrivs som behövs för att täcka bristerna. Målsättningen är att dokumentet skall vara klart vid årsskiftet och då bli ett underlag för ett eventuellt svenskt tvärvetenskapligt marint försurningsprojekt.

 

Marina vetenskaper får 300 000 kronor från Hasselbladstiftelsen.

 

 

Kvinnliga forskares vidaremeritering 2017

Årets miljonanslag går till Hana Dobsicek Trefna, forskarassistent i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik, Chalmers och Anna Reymer, forskare vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

 

Effektivare behandling mot cancer

 

Hana DobsiceHanak Trefna forskar för att få fram effektivare behandling av cancertumörer. Forskningen kring hypertermi innebär uppvärming (i detta fall med hjälp av mikrovågor) av tumören till 40-45°C. Behandlingen är toxisk för tumören i sig själv, men den gör också tumören mer känslig för den traditionella kemoterapin och strålningsterapin. Därmed kan man minska stråldosen och mängden cytostatika med bibehållet resultat. Kliniska studier har visat signifikant förbättrad botandegrad, utan ökade risker för bieffekter hos patienten, när man kombinerat hypertermi med traditionell cancerbehandling.

”Vi i hypertermigruppen är jätteglada över att ha fått anslaget från Hasselbladstiftelsen. Vi kommer att förstärka truppen med en doktorand, vilket kommer leda till en snabbare utveckling av det kliniska systemet. Ett av de största målen i min akademiska karriär är att introducera tekniken kliniskt och att kunna hjälpa människor att överleva sin cancer. Och vi börjar närma oss målen nu”, berättar Hana om sin forskning.

 

Förstå biologisk reglering

 

Anna Reymer studerar en av de mest centrala processerna som sker i cellerna, nämligen DNA-transkription. Den processen är utgångspunkt för reglering av genuttryck, vilket i sin tur definierar varje cells öde. Korrekt reglering av genuttryck är grundläggande för varje cells välbefinnande, medan felreglering leder till en rad problem. Hos människor är t.ex. felreglering av genuttryck kopplad till ett brett spektrum av sjukdomar inklusive cancer och autoimmuna sjukdomar, som typ 1 diabetes. I sitt arbete utför hon in-silico-experiment, vilket innebär experiment gjorda beräkningsmässigt med hjälp av datorer.

Anna

 

Annas huvudinstrument är molekyl modellering, och en del av anslaget kommer gå till en vistelse hos Nobelpristagaren Prof. Michael Levitt vid Institutionen för strukturell biologi, Stanford University, USA.

 

”Som ung kvinnlig forskare inom fältet beräkningskemi betyder Hasselbladsanslaget väldigt mycket – främst och viktigast är det ett erkännande av mig som forskare! Mitt långsiktiga professionella mål är att etablera och upprätthålla en forskargrupp av världsklass inom beräkningsbiokemi med fokus på att utveckla och tillämpa molekylära modelleringsverktyg för att nå en förståelse av biologisk reglering på atomnivå”, berättar Anna om sin forskning.

 

 

Kvinnliga forskares vidaremeritering 2016

 

För sjätte året i rad delar Hasselbladstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. I år går anslaget på en miljon kronor vardera, till chalmersforskaren Merima Hasani och Ulrika Islander vid Göteborgs universitet

 

Miljoner till forskning om framtidens biomaterial och östrogens påverkan på immunsystemet

 

Byggstenar från träd som kan minska beroendet av fossila resurser och behandling med östrogen som kan ge skyddande effekt vid ledgångsreumatism och benskörhet. Det är visionen för de två kvinnligare naturvetare som får Hasselbladstiftelsens årliga forskningsanslag.

 

För sjätte året i rad delar Hasselbladstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare.

I år går anslaget på en miljon kronor vardera till Merima Hasani, forskarassistent vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, samt Ulrika Islander, forskare vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Göteborgs universitet.

– Jag skrek rakt ut, det var så fantastiskt kul. Det är ett prestigefyllt pris och även ett erkännande av mig som forskare. Det är också ett anslag med stor frihet, säger Ulrika Islander.

Photo: Lisa Thanner

Östrogens skyddande effekt
Hennes forskning befinner sig i gränslandet mellan endokrinologi och immunologi. Hon är framförallt intresserad av en specifik celltyp som kallas Th17. Det är en typ av immunceller som producerar ett protein (IL17) som är viktigt i försvaret mot vissa bakterier och svampinfektioner. Men cellerna driver även på utvecklingen av vissa sjukdomar som ledgångsreumatism och benskörhet

 

Ulrika Islanders forskning handlar nu närmast om att studera hur östrogen påverkar immunsystemet och olika immunceller som Th17.

Om allt går som Ulrika Islander hoppas, är visionen att hennes forskning ska kunna bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder, där de immunologiska mekanismerna som är inblandade i östrogens skyddande effekt vid ledgångsreumatism och benskörhet kan användas som måltavlor för nya behandlingar.

– I nuläget handlar det om grundforskning och att förstå vilka positiva effekter östrogen har på immunsystemet och vilka mekanismer som är inblandade. När vi väl vet det kan vi gå vidare och angripa specifika proteiner och på sikt utveckla behandlingsmetoder som hjälper patienter, säger Ulrika Islander.

 

Mot framtidens byggstenar

Omställningen till ett biobaserat och hållbart samhälle brådskar. Forskaren Merima Hasani menar att vi skulle kunna bli mycket bättre på att använda den rikligt förekommande biomassan från skog i denna omställningsprocess.

– Om vi tar cellulosafibrer till exempel, så finns det långt fler användningsområden än att enbart framställa pappersprodukter och textilier. Det finns en uppsjö av strukturer och byggstenar i träd som vi skulle kunna få användning av för utveckling av framtidens biomaterial.

Photo: Lisa Thanner

Photo: Lisa Thanner

Några exempel på hur trädens byggstenar (små molekyler, polymerer, nanostrukturer och fibrer) kan komma att användas i framtiden, är i framställningen av bioplaster, kompositer, kolfibermaterial, bindmedel, kosmetika och läkemedel.

– Redan idag används strukturer från cellulosa i läkemedelsutveckling. Här finns ett stort och spännande utvecklingsområde, säger Merima Hasani.

Målet med hennes forskning är att utveckla kemiska verktyg som kan koppla isär byggstenarna och möjliggöra en bättre och bredare användning av skogens biomassa.

– Det övergripande målet är att utveckla nya material från träd och som delmål att utveckla nya metoder som kan hjälpa oss på vägen. Det är en lång, men spännande resa.

 

 

Vetenskapsfestivalen 2017

För sextonde året stödjer Hasselbladstiftelsen Vetenskapsfestivalen.

 

Varje år skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg en mötesplats för kunskap, inspiration och nya perspektiv. Vetenskapsfestivalen har omkring 70 000 besök årligen vilket gör dem till ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang.

Vetenskapsfestivalen
Copyright: Dick Gillberg/Göteborg & Co

 

 

Festivalen blandar vetenskap och kultur på spännande sätt. Det finns tre separata program: ett program för allmänheten, ett skolprogram och ett program för branschen – Forum för forskningskommunikation.

 

Vetenskapsfestivalen får stöd på 300 000 kr från Hasselbladstiftelsen.

 

 

Molekylverkstan

Molekylverkstan är en nationell aktör, ett av Sveriges 19 Science Centers, med stark lokal förankring. Uppdraget är att inspirera barn och ungdomar i naturvetenskap, teknik och matematik. Molekylverkstan är ett komplement till skolan och arbetar med Skolverkets målformuleringar i fokus för att åstadkomma mätbar effekt hos elever i deras kunskapande inom naturvetenskap.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer spetsprojektet Prosa som är Molekylverkstans initiativ för att ta ett första och viktigt steg för att lära ungdomar ännu mer om hur man inom naturvetenskap använder datorer. Med fokus på att själv kunna skapa och kunna påverka genom att behärska datorns möjligheter. Spetsprojektet riktas till elever som går sista terminen i årskurs 6 fram till att dessa elever gör sitt gymnasieval i årskurs 9. Projektet ger lärare en möjlighet att få in programmering som en naturlig del i NO-undervisningen. Förhoppningen är att väcka ett intresse hos eleverna som får dem att välja Naturvetenskaps – eller Teknikprogram på gymnasiet. Vi behöver, det här jordklotet behöver fler och fler naturvetare och tekniker.

Målet är att Prosa ska väcka och öka elevers intresse och nyfikenhet för naturvetenskapens och programmeringens betydelse för samhällsutvecklingen.

Tanken är att lyfta fram betydelsen av att förena naturvetenskapliga ämnen med programmering och förståelsen av IT.

 

Molekylverkstan ägs av en ideell förening, bildad 2012 av fem världsledande kemiföretag i Stenungsund, AGA Gas, Akzo Nobel, Borealis, Inovyn och Perstorp Oxo, och drivs i samverkan med Stenungsunds kommun. Molekylverkstan hade 51 300 besökare 2015 varav 12 300 var elever.

 

Hasselbladstiftelsen stödjer Molekylverkstan med 400 000 kr.

 

 

Havsmiljöinstitutet

I projektet Havsmiljö bygger Havsmiljöinstitutet en webbaserad informationsplattform, där en aktuell bild av miljötillståndet i Sveriges hav presenteras. Syftet med projektet är att på ett pedagogiskt och lättförståeligt sätt tillhandahålla en vetenskapligt baserad bedömning av tillståndet i havet.

 

Informationen på webbsidan bygger till stor del på data från den svenska miljöövervakningen. Men för att kunna se mönster och samband i miljötillståndet i havet behöver man höja blicken från enskilda mätdata och utföra samlade analyser. Havsmiljö ska kunna fungera som en plattform för analys och syntes och därmed vara ett verktyg för både miljötjänstemän och forskare, bland annat inom Havsmiljöinstitutet.

 

 

Förutom miljötjänstemän inom havsförvaltningen vänder sig sidan till beslutsfattare, studenter och en intresserad allmänhet. Den breda målgruppen gör att webbsidan innehåller information på olika nivåer. Som besökare ska man både kunna få en översiktlig bild av miljötillståndet och vad som påverkar det, men man ska också kunna gå djupare, få mer detaljerad information och se vilka data som ligger till grund för de olika tillståndsbedömningarna. En av styrkorna med webbsidan är att besökaren lätt kan navigera mellan en översiktlig bild av tillståndet i miljön till mer detaljerad och fördjupad information, till exempel för ett visst geografiskt område. Filtreringsmöjligheter finns både på geografisk nivå och för olika miljöproblem. Detta gör det också lätt att hitta relaterad information.

 

Sammanfattningsvis erbjuder Havsmiljö tre huvudingångar: översiktliga beskrivningar (Så mår havet), geografiska presentationer för enskilda mätvariabler (Tillståndet i havet, karta/ beskrivning) och ”magasinsläsning” med fördjupande artiklar om havsmiljön (Artiklar). En samlad digital sammanställning av tillståndet i havet har fram till nu saknats helt, varför Havsmiljö fyller en viktig funktion.

 

Havsmiljöinstitutet får 300 00 kronor från Hasselbladstiftelsen.

Anslag för 2015

Anslag till kvinnliga forskares vidaremeritering 2015 –  för hållbar energi och friskare ålderdom

Matematiska modeller som ger en friskare ålderdom och nya material för att utveckla bränsleceller och biodiesel. Det är målet för de två naturvetare som får Hasselbladsstiftelsens årliga forskningsanslag.

För femte året i rad delar Hasselbladsstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. I år går anslaget på en miljon kronor vardera, till chalmersforskaren Anna Martinelli och Marija Cvijovic vid Göteborgs universitet.
– Tack vare anslaget från Hasselbladstiftelsen kan jag rekrytera ny kompetens till min forskargrupp och driva forskningen framåt, säger Marija Cvijovi, biträdande universitetslektor på institutionen för matematiska vetenskaper vid Göteborgs universitet.

 

Förebygga sjukdomar

Med sin forskning hoppas Marija Cvijovic kunna bidra med sina matematiska kunskaper för att ge oss en friskare ålderdom. Även om vi i vår del av världen lever längre än någonsin tidigare, drabbas många av svåra sjukdomar som Alzheimer redan i 60-årsåldern.

– I Sverige lever vi länge på en populationsnivå, men vi vill gärna se att vi dessutom mår bättre längre, vilket skulle innebära att de flesta av oss inte drabbas av åldersrelaterade sjukdomar förrän under våra sista år, säger Marija Cvijovic,

Marijas forskning handlar inte om att bota eller hitta en behandling, snarare om att förebygga så att de sjukdomarna drabbar oss så sent i livet som möjligt.
– Det är viktigt att vi håller oss friska. Att ha alzheimer i 20 år är besvärligt både för individen, de anhöriga och samhället.

 

Matematiska modeller av livet

Men hur kan en matematisk modell bidra till att göra oss friskare som äldre?

– Vi skapar en modell av livet i datorn och kan analysera stora mängder data på en gång.

Fördelen med en matematisk modell är att vi kan undersöka företeelser i stor skala och långt in i framtiden. Vi kan inte följa en människa under hela livet. Det tar för lång tid och dessutom skulle vi vara tvungna att följa otroligt många människor, säger Marija Cvijovic.

Om forskarna kan utveckla en bra matematisk modell så kan de skapa olika scenerier och förutse vad som kan hända.

 

Från jästcell till människa

Än så länge använder forskarna jästceller i sina experiment, eftersom de mekanismer som sker i en jästcell på många sätt liknar de som sker i en människa.

– Det kommer att ta tid att ta det avgörande steget från jäst till människa. Jag hoppas att det händer under min livstid. Inom de närmaste tio till femton åren tror jag att vi kan förebygga vissa sjukdomar på jästnivå, säger Marija Cvijovic.

 

Nya material för hållbar energi

Anna Martinelli, forskarassistent på avdelningen för Kemi och Kemiteknik på Chalmers får Hasselbladsstiftelsens anslag för att utveckla nya material för hållbar energi.

Målet med forskningen är att utveckla superfunktionella jonvätskor som kan användas för att ta fram ren energi i form av till exempel bränsleceller eller för att framställa biodiesel.

Jonvätskor som anses vara optimala kandidater för att ersätta konventionella elektrolyter och lösningsmedel, består av ett slags salt som är flytande i rumstemperatur.

 

Jonvätskor kan bidra till ren energi

Behovet av att minska utsläppen från transportsektorn driver på utvecklingen mot el- och hybridfordon. Energisystem som bygger på bränsleceller, där elektricitet skapas när vätgas förbränns med endast vatten som biprodukt, är en lösning med stor potential. Men en storskalig kommersialisering av teknologin begränsas bland annat av elektrolytens prestanda. Där kan jonvätskor spela en viktig roll eftersom de har en god ledningsförmåga vid temperaturer över 120 grader celcius.

 

Från labb till marknad

Om Anna tillsammans med sin forskargrupp, lyckas hitta material som fungerar i liten skala blir den stora utmaningen att få dem att fungera i en riktig bränslecell, det vill säga att ta forskningen från labbet till marknaden.

– Om vi lyckas kan bränslecellen bli en mer attraktiv teknologi, säger Anna Martinelli.

2015 – Kemi med Alfons Åberg – för de yngsta naturvetarna

Hasselbladstiftelsen stödjer ett kemiprojekt på Alfons Åbergs Kulturhus som startar till hösten. Ett projekt som ska öka barns intresse och förståelse för kemi. Något som kanske kan verka svårt och obegripligt vid en första anblick ska förklaras med lek och aktivitet tillsammans med barnen. Chalmers Tekniska Högskolas forskare och studenter kommer i projektet att träffa förskole- och förstaklasselever på Alfons Åbergs Kulturhus i Göteborg.

Tanken är att i mycket unga år väcka intresset för naturvetenskap och att Alfons Åbergs Kulturhus kan vara ett komplement till skolan. Projektet vill skapa en positiv bild av kemiämnet, ge möjlighet till interaktion och testa-på aktiviteter samt stärka lärarna i deras roll som inspiratörer till eleverna. På längre sikt skulle projektet kunna bidra till att öka antalet ungdomar som söker sig till kemistudier på högre nivå.

Hur litet kan vatten bli?

En av frågorna Per Thorén ställer till barnen är hur många gånger man kan dela vatten. Kan man dela vatten så mycket att det till slut inte syns?

Per Thorén är projektledare och operativ chef för Molecular Frontiers, ett internationellt nätverk av forskare och pedagoger världen över, med syfte att popularisera naturvetenskap hos allmänheten, särskilt bland unga människor.

Genom att använda kroppen och barns nyfikenhet ska vi lära barn att använda enkla kemibegrepp, säger Per, en av initiativtagarna till projektet tillsammans med Alfons Åbergs Kulturhus.

7

Barnen får också testa på hur det är att vara en vattenmolekyl, hur vattenmolekyler rör sig när de är kalla och varma. Ett bra sätt att illustrera vad som händer när vatten fryser eller kokar.

3

Alfons Åbergs Kulturhus är ett kreativt kulturhus för barn och deras vuxna. Här kan nyfikna barn leka, busa, klättra och upptäcka i ett hus fullt med finurliga saker. Dagliga programpunkter erbjuds inom t ex barnteater, gestaltning, läsning, matte och NO. För mer information se alfonskulturhus.com

2015 – Gästprofessur vid den nya marina institutionen på Göteborgs universitet

Hasselbladstiftelsen finansierar nu en gästprofessur vid den nya marina institutionen på Göteborgs universitet. Gästprofessuren går till den amerikanska toppforskaren Jody Deming, som är en auktoritet inom marin polarforskning.

SWERUS-3

 

Prominent polarforskare blir gästprofessor vid ny institution

Gästprofessor Jody Deming kommer från University of Washington och är specialiserad på köldanpassningen av marina mikroorganismer.

– Hon är en mycket lämplig person för den första gästprofessorn eftersom hon med sitt specialområde om marina mikroorganismer och deras betydelse för polargeokemi och ekologi väl passar in i den inriktning vi har vid Göteborgs universitet, säger Leif Anderson.

 

Marin polarforskning i fokus

Hasselbladstiftelsens stöd för en marin gästprofessor stimulerar till att länka ihop forskare från olika discipliner i den nya marina institution som blir verklighet vid Göteborgs universitet den förste juli. Marin polarforskning har under mer än 30 år varit ett centralt forskningsområde för forskare vid naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.

Jody Deming, som är mikrobiolog och har gedigna kunskaper i DNA-forskning, kommer i oktober att hålla i en doktorandkurs för alla intresserade inom det marina fältet och dessutom hålla i ett symposium den 3-5 november.

2015 – Hasselbladstiftelsens anslag till kvinnliga forskares vidaremeritering inom naturvetenskap

Hasselbladstiftelsens stöder kvinnliga forskares vidaremeritering inom naturvetenskap med möjlig utvidgning till därtill angränsande teknikområden och s.k. life science för 2015.

Hasselbladstiftelsen anslår medel för femte året i följd till kvinnliga disputerade forskares vidaremeritering inom naturvetenskap med möjlig utvidgning till därtill angränsande teknikområden och s.k. life science. Anslagen kan sökas av kvinnliga forskare anställda vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet enligt villkor nedan. Anslaget uppgår till 2 miljoner kronor för två kvinnliga forskares vidaremeritering å vardera 1 miljon kronor. Beviljat anslag är att anse som projektbidrag för respektive forskares vidaremeritering och skall utbetalas till respektive universitet successivt under en period av högst tre år.

Anslag för 2013

Anslag till kvinnliga disputerade forskares vidaremeritering inom naturvetenskap vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Karlstads universitet

Hasselbladstiftelsen anslår medel för tredje året i följd till kvinnliga disputerade forskares vidaremeritering inom naturvetenskap med möjlig utvidgning till angränsande teknikområden och s.k. life science. Anslagen kan sökas av kvinnliga forskare anställda vid något av de nämnda universiteten enligt gällande villkor. Anslaget uppgår till 2 000 000 kronor till två kvinnliga forskares vidaremeritering å vardera 1 000 000 kronor. Beviljat anslag är att anse som projektbidrag för respektive forskares vidaremeritering och ska utbetalas till respektive universitet successivt under en period av högst tre år.

Caroline Jonsson forskar om nanopartiklars påverkan på miljön.

Fil.dr Caroline Jonsson, som disputerade 2007 vid Umeå universitet, fokuserar sin forskning på ytadsorption och reaktivitet hos nanopartiklar av varierande storlek och laddning, i problem av relevans i geologiska och toxikologiska sammanhang. Hon har bl.a. genomfört postdoktorala studier i USA och är sedan 1 januari 2013 forskarassistent i kemi vid Göteborgs universitet.
Caroline Jonssons forskningsprojekt berör ett högaktuellt område, nämligen miljörisker (toxicitet) hos material i form av partiklar i nanometerstorlek. Caroline Jonsson tilldelades Hasselbladstiftelsens anslag 2011.

 

Institutionen för biologi och miljövetenskap – Tjärnö, Göteborgs universitet

Utveckling av marin genomik och bioteknologi med banbrytande metod för DNA-kartläggning till projektet Denaturation mapping for physical mapping of genomes of key marine organisms.

 

Tjärnö, Göteborgs universitet – fortsatt anslag till utgåva av En fotoillustrerad marin fauna

Hans G. Hansson var verksam på Tjärnö och arbetade i 15 års tid med verket Marina Sydskandinaviska ”evertebrater” – ett naturhistoriskt urval. Detta arbete är helt utan motsvarighet och ger beskrivningar, utredningar samt naturhistorisk och annan information om i princip alla kända arter av ryggradslösa djur från Östersjön till Nordsjön. Målet är att illustrera omkring 2 000 arter, däribland alla de mer allmänna arterna.

 

Nordens Ark

Hasselbladstiftelsen fortsätter att under 2013 vara fadder för fjällugglan på Nordens Ark.

 

Hasselbladprofessur, Nordens Ark

Under 2012 beslöt stiftelsen som ett led i ett redan etablerat samarbete med Nordens Ark att finansiera en professur inrättad av Göteborgs universitet med placering vid Nordens Ark. Professuren innehas av Claes Andrén som är vetenskaplig ledare vid Nordens Ark sedan 2006. Andréns verksamhet innefattar bevarandebiologisk forskning, handledning av studenter, utveckling av kapaciteten och kompetensen att föda upp och att vidmakthålla livskraftiga populationer av hotade arter under biosäkra former. Vidare görs metodiska uppföljningar av utsättningar i naturen. Denna kunskap har stor internationell betydelse och lyfter fram bevarandeparkernas roll i arbetet med att säkerställa livskraftiga populationer av hotade arter i naturen.

Anslag 2010–2012

Anslag till kvinnliga forskares vidaremeritering inom naturvetenskap

Hasselbladstiftelsen har beslutat stödja fil.dr Elin Esbjörner Winters, Chalmers tekniska högskola, och fil.dr Anna Martner, Göteborgs universitet, med 1 000 000 kronor vardera.

Elin Esbjörner Winters utforskar patologin på molekylnivå hos neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer. Hon vill utveckla en ny metodik för att studera proteiners beteende i levande nervceller, särskilt bildandet av skadliga proteinaggregat. Hennes avsikt är att knyta kompletterande kompetenser till sig för att kunna arbeta tvärvetenskapligt, dels i sin grupp och dels genom sina internationella samarbeten.

Anna Martners forskning inriktas på myeloiska leukemier, ett forskningsområde som hon vill utveckla vidare i samarbete med hematologer och immunologer vid Sahlgrenska akademin. Hon studerar särskilt hur leukemiceller kan undgå att elimineras av immunsystemets celler och försöker formulera principer för förbättrad immunstimulerande behandling. Närmast vill hon rekrytera en doktorand för att bilda en egen forskargrupp.

Hasselbladstiftelsens VD Bo Myhrman säger i sammanhanget:
”Ett av Hasselbladstiftelsens mål är bl.a. att främja naturvetenskaplig forskning och som ett led däri är det angeläget och glädjande att nu kunna stödja Anna Martners och Elin Esbjörner Winters vidaremeritering.”

 

Tjärnö, Göteborgs universitet – anslag till utgåva av En fotoillustrerad marin fauna

Hans G. Hansson var verksam på Tjärnö och arbetade i 15 års tid med verket Marina Sydskandinaviska ”evertebrater” – ett naturhistoriskt urval. Detta arbete är helt utan motsvarighet och ger beskrivningar, utredningar samt naturhistorisk och annan information om i princip alla kända arter av ryggradslösa djur från Östersjön till Nordsjön. Målet är att illustrera omkring 2 000 arter, däribland alla de mer allmänna arterna.

 

Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet – anslag till studier av kolsystemets dynamik till ett projekt i 5 månader

Den övergripande målsättningen är att studera utvecklingen av ekosystemet under påverkan av olika koncentrationer av koldioxid i Gullmarsfjorden under månaderna som projektet genomförs. Projektet syftar specifikt till att utvärdera hur förändringar i ekosystemet påverkar det biologiska upptaget av koldioxid i en framtida ocean, och därmed dess betydelse för utvecklingen av havets försurning såväl som atmosfärens koldioxidhalt, vilken är avgörande för den framtida klimatutvecklingen.

 

Den sextonde internationella Vetenskapsfestivalen i Göteborg – anslag till forskningsinformativa insatser

 

Hasselbladprofessur, Nordens Ark

Under 2010 beslöt stiftelsen som ett led i ett redan etablerat samarbete med Nordens Ark att finansiera en professur inrättad av Göteborgs universitet med placering vid Nordens Ark. Professuren innehas av Claes Andrén som är vetenskaplig ledare vid Nordens Ark sedan 2006. Andréns verksamhet innefattar bevarandebiologisk forskning, handledning av studenter, utveckling av kapaciteten och kompetensen att föda upp och att vidmakthålla livskraftiga populationer av hotade arter under biosäkra former. Vidare görs metodiska uppföljningar av utsättningar i naturen. Denna kunskap har stor internationell betydelse och lyfter fram bevarandeparkernas roll i arbetet med att säkerställa livskraftiga populationer av hotade arter i naturen.

 

Kvinnliga disputerade forskares vidaremeritering inom naturvetenskap

Stiftelsen har beslutat att anslå 2 000 000 kronor till två kvinnliga disputerade forskares vidaremeritering inom naturvetenskapen (vardera 1 000 000 kronor), med möjlig utvidgning till angränsande teknikområden och s.k. life science. Avsikten är att upprepa denna anslagsmöjlighet i ytterligare 5 år. Beviljat anslag är ett projektbidrag för respektive forskares vidaremeritering och ska kunna användas till stöd för forskarens verksamhet. Forskaren ska vara anställd vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet eller Karlstads universitet. Ytterligare information om ansökan kan rekvireras från respektive universitet.

I oktober 2011 beslöt styrelsen att inom ovannämnda ram bevilja stöd till fil.dr Åsa Haglund, Chalmers tekniska högskola, och fil.dr Caroline Jonsson, Göteborgs universitet.

 

Göteborgs Naturhistoriska Museum: publicering av unikt material på Internet

Göteborgs Naturhistoriska Museum beviljades ett bidrag på 500 000 kronor för att göra sitt unika vetenskapliga material, bestående av ca 2 000 djurarter, tillgängligt på Internet. Publiceringen av bilderna på Internet kommer inte bara att underlätta för taxonomer och andra forskare, och för en intresserad allmänhet, att få tillgång till det unika materialet, utan kommer också att skydda det från slitage och stöldrisk.

 

Universeum: Innovationsverkstan – med naturen som idégivare

Universeum har beviljats ett bidrag på 2 000 000 kronor till genomförandet av projektet Innovationsverkstan – med naturen som idégivare. Projektet har fokus på kreativitet, att skapa själv, testa och utvärdera. En stor utställning planeras med ett centralt aktivitetsområde omgivet av idéskapande montrar som visar hur naturen har stått modell för mänskliga uppfinningar och tillämpningar. Institutionen för teknisk design på Chalmers och HDK på Göteborgs universitet medverkar i framtagandet av innehållet. Utställningen invigdes 13 oktober 2011.

 

Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Karlstads universitet (2007–2010)

Stiftelsen har anslagit 16 000 000 kronor under en 4-årsperiod för stärkande av didaktiken avseende naturvetenskapliga frågeställningar.

Tre universitet i Västsverige, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Karlstads universitet, har åtagit sig att i samarbete genomföra ett program för att höja kvaliteten på didaktiken inom molekylärvetenskapliga avsnitt i kemi, fysik och biologi, allt inom ramen för Hasselbladstiftelsens Forskarskola. Programmet innefattar även delaktighet i utvecklingen av Molecular Frontiers, som är ett världsomspännande projekt med säte i Boston. Där bedrivs didaktik inom naturvetenskap, särskilt sådan med molekyler som gemensamt ”språk”.

Universiteten kommer med stöd av anslaget bl.a. att ombesörja doktorandfinansiering, doktorandkurser, seminarier och fortbildningskurser.

Programmet har utvecklats genom ett intensivt och entusiastiskt arbete i en grupp sammansatt av forskare vid de tre universiteten.

Det föreslagna Hasselbladprogrammet är i huvudsak en forskningssatsning med 6–7 aktiva doktorander som var och en har handledare från två kompletterande kunskapsområden, naturvetenskap och utbildningsvetenskap. Arbetet ska bedrivas så att skolor och lärare i regionen engageras att delta och få stöd till utveckling av skolarbetet. Genom förankringen i grund- och gymnasieskolan och genom de planerade fortbildningskurserna och seminarierna kommer den kunskap som genereras att kunna nyttiggöras inte bara inom forskningen, utan i betydligt vidare kretsar.

Anslag 2004–2009

Nordens Ark erhöll 2 900 000 kronor till projektet Amphibian Ark (2007 – 2009  )

 

Göteborgs universitet, Zoologiska institutionen har erhållit ett bidrag på 200 000 kronor till projektet Evolution av socialitet och altruism bland andfåglar. (2009)

 

Hasselbladprofessuren i Public Learning and Understanding of Science erhöll sammanlagt 9 000 000 kronor. (2006–2009 )

 

Universeum erhöll 800 000 kronor för utveckling av utrustning för att på ett nytt sätt belysa moderna naturvetenskapliga och tekniska aspekter av energi. (2005 )

 

Nordens Ark erhöll 1 800 000 kronor till laboratorieutrustning inför uppbyggnaden av forskningsverksamhet inom ämnesområdet biologisk mångfald och hotade arter/raser. (2004)

 

Göteborgs universitet erhöll 1 800 000 miljoner kronor för att etablera ett laboratorium för molekylär biofysik i anslutning till Svenskt NMR Centrum och Hasselbladlaboratoriet. (2004 )

Anslag 2001–2003

Göteborgs universitet och Ostindiefararen Götheborg erhöll 3 000 000 kronor till marinvetenskaplig forskning i samband med Ostindiefararen Götheborgs jungfrufärd till Kina. (2003 )

 

Tjärnö marinbiologiska laboratorium erhöll 3 000 000 kronor för att utveckla ett Centrum för marinbiologisk kommunikation. (2002 )

 

Universeum: Sveriges nationella vetenskapscentrum erhöll 6 000 000 kronor till projekten Kommunikation ur evolutionärt och tekniskt perspektiv, Kemiska principer och fenomen från molekylernas värld och Giftets väg. (2002 )

 

Tjärnö och Universeum erhöll tillsammans 1 000 000 kronor för att skapa interaktiva utställningsdelar och annan information om marinbiologisk kommunikation. (2002 )

 

Tartu universitet i Estland erhöll 3 000 000 kronor för komplettering av forskningsutrustning såsom svepmikroskop med atomär upplösning för låga temperaturer m.m. (2001 )