Soodabeh Majdi, Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet
Hasselbladstiftelsen delar ut ett skrivarstipendium för naturvetare till Villa Martinson i Jonsered.
Ansökan 2025
Ändamålet med stipendiet är att erbjuda möjlighet till lugn och ro för att kunna koncentrera sig på en skriftlig uppgift.
Stipendiet består av en vistelse under hela september månad i Villa Martinson
Behörighet
Stipendiet kan sökas av naturvetare, verksamma som lärare/forskare i naturvetenskap anställda vid universitet eller högskolor i Sverige.
Ansökningsblanketten kan fyllas i på svenska eller engelska och ska vara Hasselbladstiftelsen tillhanda senast 1 maj 2025.
Stipendieperiod
Villa Martinson, september
Stipendiebelopp
Stipendiebeloppet är 10.000 kronor och utöver det står stiftelsen för hyreskostnaden på platsen. Vistelsen innebär självhushåll i egen lägenhet. Internet finns på plats.
Villa Martinson är tidigare inspektorsvilla som ligger ett stenkast från Jonsereds herrgård. Huset har fem lägenheter och på dess övervåning finns dessutom ett gemensamt bibliotek för samvaro, diskussioner och studier. Villan, med utsikt över böljande nejder och sjön Aspen, har fått sitt namn efter Jonsereds mest kända litterära referens, Harry Martinson, som vistades här i sin ungdom.
Kommer snart.
Stipendiat 2023
Marina Panova, forskare, Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, Tjärnö marina laboratorium
Om Marina Panovas forskning
DNA-analyser används numera inom allt från brottsutredningar till släktforskning. På senare år har de också blivit allt vanligare inom miljöövervakningen av havet. Med hjälp av mycket små mängder arvsmassa kan forskarna få en bild av den biologiska mångfalden eller komma främmande arter på spåren.
Alla djur och växter lämnar DNA-spår efter sig i naturen. Det kan vara fragment av arvsmassa från exempelvis hudceller, saliv eller avföring. som i detta fall benämns eDNA (från engelskans ”en-vironmental DNA”) eller miljö-DNA. Det handlar om mycket små mängder DNA, men utvecklingen inom molekylärbiolo-gi har ändå gjort det möjligt att använda det för att ta reda på hur det står till med våra ekosystem. Genom att analysera eDNA kan forskarna få veta exakt vilka organismer som finns i ett område, utan att behöva fånga in dem eller ens få syn på dem. Detta kan användas i jakten efter invasiva arter, till exempel svartmunnad smörbult som har en otrolig anpassningsförmåga och kan ha stor påverkan på ekosystemen när den etablerar sig i våra vatten.
Felaktiga resultat i miljöövervakningen kan få stora konsekvenser. Till exempel kan upptäckten av en invasiv art medföra kostsamma åtgärdsprogram eller re-geländringar för sjötransport och barlast-vatten. Därför är det viktigt att öka sä-kerheten i eDNA-metoderna. Redan nu pågår försök att med hjälp av statistiska modeller beräkna och minimera sannolikheten att missa en befintlig art. Framti-da forskning ska också utveckla metoder för att upptäcka falsk förekomst av arter. Forskarna är eniga om att DNA-metoderna har stor potential och kan göra miljöövervakningen säkrare, snabbare och mer effektiv. På sikt kommer de här metoderna antagligen att vara lika självklara att använda för att spåra arter som de är för att säkra bevis i dagens brottsutredningar.
Stipendiat 2022
Jerker Vinterstare avlade sin doktorsexamen i evolutionsbiologi vid Lunds universitet i mars 2021 och är idag anställd som forskare vid SLU Aqua (Sveriges Lantbruksuniversitet).
En stor del av Jerkers arbete vid SLU Aqua berör våra svenska fiskbestånd, med varierande frågeställningar. Han arbetar bland annat inom projekt där man undersöker hur forskningen kan tillämpa mer moderna metoder, så som eDNA och iEkologi (internet ekologi) i syfte att reducera lidande och död hos organismerna som ska studeras. Ett annat projekt har till syfte att skatta rumsliga och temporala risker för bifångster inom yrkesfisket för att på så vis kunna göra anpassningar för att skydda övriga djur som ibland fastnar i fiskarnas redskap, exempelvis tumlare, säl och fågel.
Ett av Jerkers stora intressen är evolutionsbiologi och tanken är att sammanställa opublicerad data från hans tid som doktorand. I korthet handlar denna forskning om hur vissa bytesdjur utvecklat en förmåga att under individens livstid kunna reglera uttrycket av olika försvarskaraktärer för att skydda sig mot rovdjursangrepp. Till stor del handlar det om fiskarten ruda (Carassius carassius) – en art som ur ett evolutionärt perspektiv är tämligen unik då den kan förändra hela sitt utseende, både kroppsform och färg beroende på förekomsten/frånvaron av rovfiskar så som gädda och abborre.
Läs mer om detta arbete i Jerkers avhandling: https://portal.research.lu.se/sv/publications/defence-on-demand-a-physiological-perspective-on-phenotypic-plast
Vistelsen i villa Martinsson kommer bli ett skönt miljöombyte från hemmakontoret där den omgivande naturen kommer fungera som en garanterad inspirationskälla menar Jerker.
Stipendiat 2019
Sara Planting-Bergloo är en forskande lärare som undervisar i kemi- och biologi vid Globala gymnasiet i Stockholm stad och samtidigt innehar en doktorandtjänst i naturvetenskapernas didaktik vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, MND på Stockholms universitet. MND tillhör den naturvetenskapliga fakulteten på Stockholms universitet.
Presentation av forskningsprojekt
Under 2017 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av svensk skolas sex- och samlevnadsundervisning. Granskningen presenterades i en rapport våren 2018. Rapporten visar att det är stor variation i hur skolor arbetar med sex- och samlevnad och att det förekommer bristande likvärdighet i undervisningen. Mot bakgrund av detta finns, enligt Skolinspektionen (2018), ett stort behov av kompetensutveckling för lärare. Speciellt när det gäller arbetet med att utforma en undervisning som innefattar det komplexa kunskapsområde som sex och samlevnad rymmer. Normer och HBTQ-relaterade frågor, samt undervisning om och hantering av kontroversiella frågor som knyter an till sex- och samlevnadsområdet utgör några exempel på frågor som undervisningen bör ta sig an (Skolinspektionen, 2018).
Sara Planting-Berghloo tillträdde sin doktorandtjänst ht 2017 och har därefter genomfört två klassrumsstudier inom ramen för sex- och samlevnadsundervisningen i gymnasieskolans naturvetenskapliga undervisning. Under ht 18 transkriberades ljudinspelningar från elevernas klassrumssamtal och målsättningen är att skrivtiden på Villa Martinson ska resultera i en artikel.
Stipendiater 2018
Amanda Mattsson, doktorand vid Avdelningen för Kemiteknik (CHE), Mittuniversitetet.
Amanda Mattsson arbetar i forskningsprojektet “Light-weight structural composites from fibre-based materials” där fokus ligger på användningsområden för cellulosafibrer. Målet är att effektivisera användningen av cellulosafibrer i förpackningar, samt mer krävande applikationer såsom strukturella kompositer.
Cellulosafibrer kommer från förnyelsebara källor, vilket gör dem till utmärkta ersättare för fossilbaserade material för att skapa en hållbar framtid. En av utmaningarna för material från cellulosafibrer är att de inte anses vara starka nog för att användas till avancerade användningsområden.
För att undersöka materialets mångsidiga styrka under verkliga laster har projektet tagit fram en beräkningsmodell baserad på sannolikheten för att materialet går sönder. Projektet har kommit fram till att det inte bara är styrkan hos ett material som är viktigt (vilket traditionellt är det som mäts), utan materialets uthållighet och tillförlitlighet är också viktiga egenskaper för att bestämma den totala prestandan av materialet.
Projektet hoppas att denna kunskap kommer att bidra till att använda mindre material och energi genom att undvika att överdimensionera produkter och även ersätta fossilbaserade material med detta förnyelsebara alternativ – cellulosafibrer.
Amanda Mattsson kommer att använda stipendiet till att skriva klart sin doktorsavhandling, vilken planeras att försvaras under hösten 2018.
Soodabeh Majdi, Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet
Skrivarstipendiater 2017
Dr. Alyssa Joyce, vid Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet har beviljats stipendium till Villa Martinsson maj 2017. Alyssa Joyces forskningsintressen är inriktade på ett hållbart vattenbruk. Under sin vistelse kommer hon att arbeta på en artikel som handlar om hantering av patogener (sjukdomsframkallande ämnen) i ekologisk fiskproduktion.
Professor Per Sundberg, vid institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet och har beviljats stipendium till Grez-sur Loing i september 2017. Under 2009 var Per Sundberg tillsammans med två doktorander på en insamlingsresa i Chile med syfte att kartlägga den lokala faunan av nemertiner (en i huvudsak marin grupp av maskliknande djur). Syftet med vistelsen i Grez sur Loing är att kunna koncentrera sig på att skriva klart resultatet från insamlingen, och kunna beskriva och redogöra för de arter de hittade. Resultaten är baserade på en kombination av s.k. morfologiska karaktärer och släktskapsanalyser baserat på DNA sekvenser Resultatet skulle inte bara vara av intresse för de forskare som arbetar specifikt med gruppen nemertiner, men också bidra till förståelsen för marina ekosystem i Chile och vara en pusselbit i kartläggningen av jordens biologiska mångfald.
2016 års stipendiater
Anna Godhe, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet tilldelats skrivarstipendiet till villa Martinsson på Jonsereds Herrgård.
Godhes forskning fokuserar på marina algblomningar, hur de initieras och hur de sprids. Forskningsgruppen undersöker hur algblomningar sätter igång, hur sedimenterade vilstadier bidrar till algblomningar, hur algblomningar sprids i förhållande till oceanografisk cirkulation och genetisk populationsstruktur över olika geografiska områden.
Annie-Maj Johansson, lektor i naturvetenskap vid akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna har tilldelats skrivarstipendiet till Villa Hôtel Chevillon i Grez sur Loing, Frankrike. Johanssons forskningsintresse handlar om undervisning och lärande i naturvetenskap i grundskolans tidigare år. Hon disputerade i naturvetenskapernas didaktik 2012 vid Stockholms universitet med avhandlingen ”Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser”.