Hasselbladstiftelsens naturfotostipendium 2026

Emil Ryge The Common

Hasselbladstiftelsen tilldelar den danska fotografen Emil Ryge 2026 års naturfotostipendium.  Stipendiet ger Ryge möjlighet att utveckla en historisk del till projektet The Common och få möjlighet att publicera hela projektet i bokform.

Ryge har under drygt 10 år arbetat fotografiskt och tvärvetenskapligt med Amager Fælled, ett lokalt naturreservat i Köpenhamn. Området är både hem för ett antal sällsynta, och ett antal invasiva arter, det är dessutom föremål för en hetsig debatt om utveckling kontra bevarande, eftersom staden för närvarande bygger ett stort bostadsområde i området.

Ryge tilldelas stipendiet för sina innovativa undersökningar av fotografiets och bildjournalistikens möjligheter att belysa komplexa frågor om naturens värde kontra ekonomiska intressen i resursutvinning. Han tilldelas också stipendiet för sitt fleråriga, tvärvetenskapliga samarbete med aktivister, biologer, jurister, intendenter och arkivarier.

Stipendiet bidrar till Ryges fortsatta utveckling av fotografiska strategier för att skildra både naturens långsamma förändringar och landskapets historiska förvandlingar. Det ger honom också möjlighet att fördjupa arbetet med Amager Fælleds mer dramatiska förändringar under senare tid – en process som inom biologin kan förstås genom begreppet Shifting Baseline Syndrome.

From the project The Common. Photo: Emil Ryge

Ryge vill använda en forensisk inspirerad metod, som med hjälp av kartor, planeringsdokument och mediebevakning, behövs för att måla upp en heltäckande bild av utvecklingen kring och kampen för Amager Fælled. Stipendiet kommer möjliggöra djupgående research i arkiv, både offentliga och privata foto- och dokumentsamlingar från medborgare som har bott i området.

Det samlade arbete planeras att publiceras i slutet av 2027, eller början av 2028.

Bakgrund

Historiskt fungerade Amager Fælled främst som betesmark för områdets bönder, men här fanns även avrättningsplatser och militära övningsfält under 1600- och 1700-talen.

From the project The Common. Photo: Emil Ryge

Det grunda havsområdet Kalvebod mellan Amager och Själland dämdes upp och torrlades 1939-1945. En stor del av allmänningen fungerade från 1950-talet och framåt som soptipp för Köpenhamn, där man bland annat tömde sina latriner tills den stängdes 1974. Det tidigare militära övningsområdet stängdes slutligen och området öppnades för allmänheten 1984. År 2013 blev det en del av Amager Naturpark. Idag är Amager Fælled främst ett skyddat naturområde med en unik flora och fauna, men har också utgjort ramen för debatter om stadsutveckling, som byggandet av Fælledby i den södra delen.

Biografi

Emil Ryge är en dansk fotograf (född 1980) som huvudsakligen bor och arbetar i Köpenhamn. Han arbetar med långsiktiga dokumentärprojekt och gör även kommersiella uppdrag. Ryge har en examen i fotojournalistik från DMJX, Danmarks Medie- og Journalisthögskola, och har undervisat i fotografi sedan 2010.

År 2018 grundade Emil Ryge Dansk Dokumentarisme, ett nyhetsbrev om dokumentär fotografi, där han ofta skriver om fotografi, klimatförändringar och bildens roll i samtida miljöfrågor.

År 2023 grundade han New Danish Photography, en tidskrift om dokumentär fotografi, tillsammans med Stinus Duch från Disko Bay och Jacob Birch från Spine Studio.

From Klimakaravanens arrival in Copenhagen, 17. september, 2022. Photo: Emil Ryge

År 2025 kuraterade han samma års upplaga av Ung Dansk på Fotografisk Center, i samarbete med Sigrid Nygaard. Utställningen hade fokus på klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald.

Han medverkar även i den permanenta utställningen på Det Kungliga Bibliotek, som öppnade i november 2025, med fotografier och föremål från sitt arbete på Amager Fælled. I anslutning till utställningen visas också en sju minuter lång dokumentärfilm om hans praktik.

Filmen finns att se på hans webbplats

Jury 2026

• Mats Björkman, universitetslektor, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet
• Andréas Hagström, arkiv- och biblioteksansvarig, Hasselbladstiftelsen
• Jenny Nordquist, konstnär och curator
• Louise Wolthers, forskningsansvarig / curator, Hasselbladstiftelsen

Ivar Hagren och Weronika Bela får 2024 års naturfotostipendium på 100 000 kronor

Behind the Silver Veil utforskar fotografiets miljöpåverkan genom att fokusera på den nedlagda Agfa/Orwo-fabriken i Wolfen. Enligt rykten finns en ”Silversjö” i området, där fabriken dumpade avfall och förgiftade vattnet så att film kan framkallas i det. Hagren och Belas research visade att det handlar om en gruva  utan silverämnen men med diverse kemikalier som påverkar stadens grundvatten.

Behind the Silver Veil

Konstnärerna samlar 40 år gammalt Orwo-papper och framkallar det utan belysning, vilket skapar latenta spår av papperets minne. De experimenterar även med att skapa ”silversjöar” genom att sprida framkallningsvätska över pappret, vilket resulterar i abstrakta landskapsbilder. Projektet inkluderar även teckningar som reflekterar på mekaniskt jämfört med handgjort, samt oförutsägbarheten i det gamla fotopappret jämfört med precisionen i fabrikens produktion.

Foto: Jean Baptiste Beranger

Konstnärerna deltar i Futures-Photography under 2024 med projektet och planerar en publikation och utställning 2026.

Behind the Silver Veil kombinerar fotografi, teckning och installation för att erbjuda nya perspektiv på fotografins miljöpåverkan och människans avtryck i naturen.

Sara Linderoth
Spår, spåra

Sara Linderoths projekt Spår, spåra utforskar hon hur effekterna av Tjernobylolyckan i april 1986 fortfarande påverkar stora delar av Uppsala län, Gävleborg, Västmanland, Västernorrland och Västerbotten. Olyckan har inverkan på rennäringen, och den svenska vildsvinstamman som börjat etablera sig i de drabbade områdena har höga cesiumhalter. Effekterna av och erfarenheterna från Tjernobylolyckan är nu högst relevanta i debatten om kärnkraft som lösning på klimatkrisen. Det tidsperspektiv och gränsöverskridande ansvar som följer med kärnkraft har också aktualiserats i kriget i Ukraina där Tjernobyl åter är aktuellt.

Sara Linderoth utforskar tre olika spår av Tjernobylolyckan med tre olika sorters fotografiska metoder:
1. Hon fotograferar och dokumenterar platser där vildsvin med höga halter cesium skjutits i landskapet i områden kopplat till nedfall från olyckan
2. Hon gör egna autoradiografier med växter, svampar och jordprov (ofta med över 6 månaders exponeringstid) från ett område i Gävle.
3. Linderoth arbetar med arkivmaterial relaterat till samhällets komplexa förhållande till kärnkraft och detta inkluderar även familjearkiv då hennes mamma var engagerad kärnkraftsmotståndare.

Juryns motivering

Projektet innehåller en intressant kombination av fotografiska praktiker, visuellt baserade undersökningar och en ambition att problematisera och kommunicera: fotografisk dokumentation och en visuellt baserad fotojournalistik; kemiska experiment och kameralöst fotografi baserat på naturens och strålningens direkta avtryck; arkivstudier kopplat till det personliga och kollektiva minnet; visuell kommunikation och vetenskaplig dokumentation.

Projektet har en lokalt förankrad grund i ett av Sveriges viktiga naturområden. Ämnet är dock globalt i dagens perspektiv av omställning mot en fossilfri livsstil. Fotografi har en etablerad förmåga att vara del i komplexa berättelser om vår samtid och dess förhållande till historia och framtid. Kärnkraften och dess komplexa del av vårt moderna samhälle är central i dagens samhällsdebatt och projektet är ett exempel på vikten av att förstå dess nytta och risker.

Linderoth är utbildat vid Konstfack i Stockholm och har sedan arbetat som  bildjournalist och frilansfotograf. Nu anställd som visuell kommunikatör på Länsstyrelsen i Uppsala med ansvar för myndighetens användning av fotografisk bild.

Juryn bestod av Tyrone Martinsson, Louise Wolthers, Cecilia Sandblom och Stefan Jensen

Hasselbladstiftelsens stipendium i naturfotografi 2020 – Natur, landskap & miljö

The Ash Project Emanuel Cederqvist – 2020 års naturfotostipendiat

The Ash Project är ett samarbete mellan fotograferna Emanuel Cederqvist och Sean Gardiner som i lågmäld och estetisk tilltalande visuell dialog dokumenterar askskottsjukan i Europa.  Sjukdomen finns i dag i hela askens utbredningsområde – från norra Sverige till södra Toscana och orsakas av en invasiv svamp som hotar hela artens existens.

© Emanuel Cederqvist

Gardiner och Cederqvist utgår från en platsbestämd, komparativ och arkivarisk metod och projektet visualiserar sjukdomens rörelse: Cederqvist fotograferar träd på Öland i Sverige med tydliga symptom och Gardiner fotograferar träd i Dorset, England, där sjukdomen ännu inte är synlig.

© Sean Gardiner

Deras fokus på den kritiska tidpunkten för asken, som även har en viktig mytologisk betydelse, speglar dessutom större miljömässiga frågor kring förlust av biodiversitet. Cederqvist och Gardiner för vidare och uppdaterar traditionen från det miljöengagerade fotografiet, med fotografer som t.ex. Robert Adams,  på ett unikt sätt.

Juryn som valt årets naturfotostipendium har bestått av:

Tyrone Martinsson, professor vid Film, foto, litterär gestaltning vid HDK-Valand – Göteborgs Universitet

Cecilia Sandblom, fotograf och konservator, Hasselbladstiftelsen

Louise Wolthers, forskare och curator, Hasselbladstiftelsen

Mia Rogersdotter Olofsson – 2018 års naturfotostipendium

Mia Rogersdotter Olofsson ansökte med projektet Luleälven. Om dammen brister. Syftet med projektet är att porträttera Luleälven som en undersökning av en naturresurs, ett geografiskt område och ett historiskt nedslag i hur älvdalen ser ut idag.

Mia Rogersdotter Olofsson vill följa älven från starten vid Sulitelma i Arjeplog till dess tillrinning i Bottenviken och samla in fotografiskt material till fots och med båt. Hon kommer då dokumentera fåran på 461 km inklusive Europas längsta torrfåra på 17 km. Mia Rogersdotter Olofsson har vuxit upp i Luleå och har redan insikt i området. Hon är dessutom en skicklig fotograf med bra öga för berättande i både naturen och kulturlandskapet.

Researchfotografi från projektet Luleälven. Om dammen brister. © Mia Rogersdotter Olofsson

Mia kommer att göra research och träffa intressegrupper för älvens fortlevnad i Jokkmokk, och sedan gå vidare med att fotografera under sommaren 2018. Arbetet ska resultera i bok och/eller utställning. Tanken är också att presentera arbetet på olika platser längs älven.

Vi ser stipendiet som ett sätt att stödja ett intressant projekt och uppmuntra en ung fotograf att fortsätta engagera sig i miljö och landskap säger Louise Wolthers, Hasselbladstiftelsen. Naturfotostipendiet kommer att delas ut nästa gång 2020.

Jury för naturfotostipendiet 2018
Katarina Gårdfeldt, Tyrone Martinsson, Cecilia Sandblom och Louise Wolthers

David Arnar Runólfsson – 2016 års naturfotostipendium

Hasselbladstiftelsen har tilldelat David Arnar Runólfsson 2016 års naturfotostipendium.

From the series Impact, Skaftafellsjökull, 2015 © David Arnar Runólfsson

David Arnar Runólfsson ansökte med ett projekt som undersöker de allvarliga miljöeffekterna av jättedammen Kárahnjúkar på Island. Genom olika metoder för fotografisk dokumentation, arkivforskning och intervjuer med forskare och journalister kommer David Arnar Runólfsson att beskriva dammens oåterkalleliga påverkan på miljön och lokala ekosystem i en publikation. Andra dammprojekt runtom i världen har liknande effekter, och som konstnären påpekar: ”Jag tror att det är mycket viktigt att vi lär oss av detta projekt och göra noggranna övervägningar innan vi lägger fler vildmarksområden under vatten.”

David Arnar Runólfsson har en MFA i fotografi vid Akademin Valand.

Jurymedlemmarna för naturfotostipendiet:
Katarina Gårdfeldt, föreståndare vid Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, vid Chalmers och Göteborgs universitet; Tyrone Martinsson, universitetslektor vid Akademin Valand, Göteborgs universitet; Cecilia Sandblom, fotograf på Hasselbladstiftelsen, och Louise Wolthers, forskningsansvarig på Hasselbladstiftelsen.