Kvinnliga forskares vidaremeritering 2020
För tionde året i rad delar Hasselbladstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. Thi Ngoc Nhu Phan, biträdande universitetslektor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet och Luisa Ickes, forskarassistent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, mikrovågs- och optisk fjärranalys, Chalmers får en miljon vardera till sin forskning.
Thi Ngoc Nhu Phan
Biträdande universitetslektor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

Bild: Lisa Thanner
Bilder av supersmå molekyler
Stamceller kan förändras till olika typer av celler i kroppen. De molekyler som styr celldifferentieringen, processen genom vilken cellerna byter från en typ till en annan, har en viss livstid och de byts ut gradvis när de förbrukas. Detta kallas omsättning och när omsättningen inte fungerar ordentligt i hjärnan tros den leda till neurodegenerativa sjukdomar. Omsättningsprocessen är emellertid mycket komplex och det saknas bra analytiska verktyg för att mäta dessa molekyler. Thi Ngoc Nhu Phans forskning fokuserar på att utveckla en toppmodern kombination av tekniker för att göra bilder av supersmå molekyler. Med denna teknik kan hon studera molekyler i enstaka och delar av biologiska celler (nanoskala). Hennes plan är att utveckla ny kemi för att göra dessa molekyler lättare att se i mikroskop och i ett instrument som kan mäta deras molekylvikt, en så kallad masspektrometer. Detta gör att hon kan få mycket detaljerade bilder på hur molekyler är placerade i celler och hur de förändras med tiden. Forskargruppem tror att molekylernas placering och omsättning i stamceller förändras och detta styr hur celler förvandlas till olika celler. Hennes forskning kommer att ge information om hur detta fungerar så att de kan förstå hur stamceller kan kontrolleras för att göra de celler och vävnader som de vill ha för eventuella medicinska tillämpningar. Den grundläggande vetenskapen dessa experiment kan resultera i kommer att vara viktig för det biomedicinska området, särskilt regenerativ medicin och sjukdomsmodellering.
Luisa Ickes
Forskarassistent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, mikrovågs- och optisk fjärranalys, Chalmers.

Bild: Lisa Thanner
Molns påverkan på klimatet
Hur klimatförändringar påverkar oss nu och i framtiden är en avgörande fråga på flera sätt. Vi behöver förstå hur klimatet ändrar sig, hur vi påverkar det med vårt beteende och hur det kommer se ut i framtiden. För att göra sådana prognoser behöver vi modeller av jordens klimatsystem (klimatmodeller). De är viktiga verktyg, inte bara för förståelse men också för att dra upp riktlinjer inom politik, samhälle och industri. Kvalitén på klimatmodellerna och därmed klimatprognoser beror dock på den fysik och de ekvationer som är inkluderade i modellerna. Ju bättre vi förstår alla processer som finns i jordens system och ju bättre vi kan beskriva de, desto bättre fungerar våra modeller och desto bättre blir klimatprognoser. En stor osäkerhet i klimatmodeller är moln. De påverkar atmosfärens energibalans och vattnets kretslopp. Dessutom är de ett nyckelelement i Arktis, där klimatet redan ändrar sig snabbt vilket har en stor betydelse för övriga delar av jorden genom till exempel smältning av is på Grönland. Det finns olika typer moln i Arktis och att förstå alla processer runt dem är viktigt att förbättra hur de är representerade i modeller och minska osäkerhet för beräknad energibalans. Min forskning handlar om just det – att förstå processer som händer i ett moln bättre, hur moln är påverkade av aerosoler och hur olika molnsystem skiljer sig från varandra. Ny kunskap runt dessa frågor använder jag för att förbättra hur man representerar moln i både lokala och globala klimatmodeller.