Hasselblad Science är Hasselbladstiftelsens naturvetenskapliga gren. Stiftelsens ändamål är att främja såväl fotografi som naturvetenskap. Inom det naturvetenskapliga området delar vi ut forskningsanslag, donationer och stipendier. Inriktningen för den naturvetenskapliga delen är satsning på större projekt av långsiktig strategisk betydelse och fokusområde är Västsverige.
För artonde året stödjer Hasselbladstiftelsen Vetenskapsfestivalen.
Varje år skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg en mötesplats för kunskap, inspiration och nya perspektiv. Vetenskapsfestivalen har omkring 70 000 besök årligen vilket gör dem till ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang.
Photo: Niclas Bernstone
Festivalen blandar vetenskap och kultur på spännande sätt. Det finns tre separata program: ett program för allmänheten, ett skolprogram och ett program för branschen – Forum för forskningskommunikation.
Vetenskapsfestivalen får stöd på 300 000 kr från Hasselbladstiftelsen.
Tidskriften Forskning & Framsteg är en av Sveriges främsta populärvetenskapliga tidskrifter. Den grundades 1966 och ges sedan 1979 ut av en stiftelse utan vinstsyfte. Stiftelsen stöds av ett stort antal forskningsfinansierade organisationer. Innehållet i Forskning & Framsteg ska inte enbart styras av efterfrågan, utan också av stiftelsens ändamål att brett förmedla resultat från svensk forskning.
Hasselbladstiftelsen har stöttat Forskning och Framsteg under många år och under 2020 får de ett anslag på 49 280 kr.
Hasselbladstiftelsen stöder fram till 2022 fem stycken gästprofessorer vid Onsala rymdobservatorium i områdena Galaktisk astronomi, Extragalaktisk astronomi och Rymdgeodesi och geodynamik. Under 2020 börjar forskare Bitten Gullberg sin gästprofessur.
Kopplingen mellan Hasselbladstiftelsen och observatoriet går tillbaka ända till 1975 då Erna och Victor Hasselblad, stiftelsens grundare, donerade marken till Chalmers för att kunna bygga det radominneslutna teleskopet för mottagning av cm- och mm-vågor. Paret Hasselblad bodde i närheten och ägde marken runtomkring. Den 21 maj 1976 invigde Carl XVI Gustaf det nya teleskopet vid rymdobservatoriet på Råö.
För nionde året i rad delar Hasselbladstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare.
Kvinnliga forskares vidaremeritering 2019
Eridan Rocha Ferreira, forskare verksam på avdelningen för obstetrik och gynekologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet och Yvonne Nygård, forskarassistent vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers får 2019 års anslag till kvinnliga forskare från Hasselbladstiftelsen.
Foto Lisa Thanner
Eridan Rocha Ferreiras forskning handlar om att minska dödlighet och sjuklighet i samband med födseln och nyföddhetsperioden. Som forskare samarbetar hon bland annat med professor Henrik Hagberg inom det nystartade Centrum för perinatal medicin och hälsa, eller PROMISE (Perinatal Research Obstetric Maternal Infant Studies Empowers).
– Jag fokuserar på att förstå hur neonatala mekanismer för hjärnskador utvecklas för att identifiera terapimål. Jag undersöker främst möjliga skyddseffekter av små proteiner som har känd klinisk säkerhetsprofil, säger Eridan Rocha Ferreira.
Lovande resultat
Ett sådant litet protein, eller peptid, är exendin-4. Molekylen utvecklades ursprungligen för behandling av diabetes typ 2, men har också visats ha hjärnskyddande egenskaper i aktuella kliniska prövningar för Alzheimers och Parkinsons sjukdomar.
– Vi kunde nyligen publicera våra första positiva och lovande resultat, som tyder på exendin-4 har en skyddande effekt i hjärnan vid syrebrist hos nyfödda. Jag tror att det finns en stor potential, och jag ser för mig möjligheten att översätta resultaten till kliniska prövningar i framtiden. Det skulle kunna snabba på utvecklingen av nya behandlingar för att förebygga hjärnskador efter syrebrist hos nyfödda barn, berättar Eridan Rocha Ferreira.
Gruppens fynd om peptiden exedin-4 publicerades av tidskriften Brain förra året.
Anslaget på en miljon kronor kommer Rocha Ferreira att använda för att anställa en forskningsassistent.
– Detta är ett avgörande nästa steg för att etablera mig som en oberoende forskare, med mitt eget forskarteam. Med stöd av en forskningsassistent kan jag skapa en riktad strategi för att bättre förstå hur dessa peptider påverkar hjärnan och mekanismerna för hur de utövar sin hjärnskyddande effekt, säger Eridan Rocha Ferreira, som därigenom hoppas kunna skapa förutsättningar för klinisk implementering i framtiden, och kunna minska neurologiska handikapp hos såväl fullgångna barn med svår syrebrist och som förtidigt födda barn.
Yvonne Nygård bedriver forskning inom industriell bioteknik med huvudinriktning på design av effektiva cellfabriker. Hon jobbar med mikroorganismer som kan använda sig av rester från skogs- och jordbruk för att producera biobränslen och kemikalier. Dessutom är Yvonne involverad i forskning kring syngasfermentering och mikrobiell elektrokemi. I dessa projekt används bakterier som gör kemikalier utifrån koldioxid eller kolmonoxid. Målet med forskningen är att skapa hållbara alternativ för ett framtida fossilfritt samhälle.
Foto Lisa Thanner
Utvecklar jäststammar med ökad tolerans mot inhibitorer
För produktion av biokemikalier från restbiomassa använder sig Yvonne jästceller. Jästcellerna använder sockret i biomassan som råmaterial när de producerar bioetanol eller andra biokemikalier. Dessa så kallade cellfabriker kan producera många värdefulla kemikalier, som kan användas till exempel som råmaterial för tillverkning av bioplast.
Biomassa som råmaterial består inte bara av olika socker men också av inhibitorer, hämmande ämnen, som gör att cellerna inte kan växa eller producera optimalt.
– Min forskning är inriktad på att utveckla jäststammar med ökad tolerans mot dessa inhibitorer. Genom att se hur cellerna reagerar på stress – bland annat i form av inhibitorer – kan man skapa stammar med högre vitalitet och produktionstempo, säger Yvonne.
Viktigt att jobba med forskning som gör nytta i samhället
Nyligen har Yvonnes forskningsgrupp utvecklat nya toleranta jäststammar med hjälp av CRISPR/Cas9 tekniken. I ett annat projekt utvecklar hon genetiska biosensorer, som kan mäta hur mycket biokemikalier som produceras i en cell. Dessa biosensorer kan användas för att följa produktionen eller som ett verktyg för utvecklingen av nya, bättre cellfabriker.
– För mig är det viktigt att jobba med forskning som kan tillämpas, på kort eller lång sikt. I mitt fall handlar det om att forskningen kan leda till nya industriella produktionsprocesser. Jag vill att min forskning ska hjälpa till att svara på en del av de stora frågorna, till exempel hur vi ska skapa energieffektiva, klimatneutrala lösningar för införandet av en biobaserad ekonomi i samhället, säger Yvonne Nygård.
Med lärmiljön Människa och rymden vill Universeum skapa en högre medvetandegrad om modern rymdteknik och forskning om rymden. Universeum vill väcka såväl barns som vuxnas lust till att själva vilja utforska och lära mer. Med kunskap och frågeställningar stimulerar de sina besökares kreativa, kritiska och innovativa tänkande. Genom att förmedla att världsledande forskning och utveckling finns i Göteborgsregionen, inom såväl våra lärosäten som i industrin, vill de ytterligare stärka samarbetet med Chalmers och Göteborgs universitet samt Göteborgsföretag med världsledande spetsteknologi inom rymdindustrin. Universeum vill därmed visa unga, att det finns intressanta arbeten inom rymdtekniken och att vägen är genom utbildning. Genom lärmiljön Människan och rymden belyser de den stora frågan om hållbarhet och jordens klimat.
De interaktiva lärandemiljöerna ska kommunikativt kunna möta alla åldrar och samhällsgrupper. Oavsett ålder eller kunskapsnivå ska besökaren finna nytta och nöje i upplevelsen är Universeums utgångspunkt.
Hasselbladstiftelsen stödjer projektet Människan och rymden med 2 miljoner kronor.
För sjuttonde året stödjer Hasselbladstiftelsen Vetenskapsfestivalen.
Varje år skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg en mötesplats för kunskap, inspiration och nya perspektiv. Vetenskapsfestivalen har omkring 70 000 besök årligen vilket gör dem till ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang.
Photo: Niclas Bernstone
Festivalen blandar vetenskap och kultur på spännande sätt. Det finns tre separata program: ett program för allmänheten, ett skolprogram och ett program för branschen – Forum för forskningskommunikation.
Hasselbladstiftelsen stödjer Vetenskapsfestivalen med 300 000 kr.