Anslag

Hasselblad Science är Hasselbladstiftelsens naturvetenskapliga gren. Stiftelsens ändamål är att främja såväl fotografi som naturvetenskap. Inom det naturvetenskapliga området delar vi ut forskningsanslag, donationer och stipendier. Inriktningen för den naturvetenskapliga delen är satsning på större projekt av långsiktig strategisk betydelse och fokusområde är Västsverige.

Anslag 2021

Kvinnliga forskares vidaremeritering 2021

 

Alexandra Stubelius, Chalmers och Carolina Guibentif, Göteborgs universitet, får årets anslag på en miljon vardera från Hasselbladstiftelsen.

Anslaget har delats ut sedan 2011 och uppmärksammar kvinnliga forskare inom naturvetenskap. 

 

 

 

Carolina Guibentif, forskare vid Institutionen för biomedicin vid Göteborgs universitet.

 

Carlina Guibentif berättar om sin forskning:

”Hälften av alla typer av barncancer tros uppstå redan under fosterlivet, vilket gör att forskning på de första stegen som ger upphov till cancer är tekniskt svårt att genomföra. Mitt forskningsprojekt syftar till att använda pluripotenta stamceller för att studera uppkomsten av leukemi under fosterutvecklingen i människan. Pluripotenta stamceller har potential att i cellodling ge upphov till alla typer av celler i vår kropp, inklusive blodceller. Det är dock oklart hur väl den här processen efterliknar blodbildningen under fosterutvecklingen. Studier på möss visar att under utvecklingen uppstår många vågor av sekventiell blodbildning i embryot: medan de första vågorna är kortvariga och producerar celler som hjälper embryot att växa, har den sista vågen en unik förmåga att generera blodbildande stamceller som ger upphov till alla blodceller efter födelsen.

 

I min tidigare forskning använde jag en ny teknik som möjliggör upptäckt av aktiva gener i tusentals enskilda celler för att kunna identifiera alla olika blodcelltyper i ett musembryo. Min plan är nu att använda samma teknik för att identifiera de olika typerna av förstadieceller och blodceller som kan produceras av mänskliga pluripotenta stamceller och jämföra de här resultaten med blodbildningen i musembryo. Detta förväntas bidra till kunskapen om hur väl blodbildning från pluripotenta stamceller efterliknar blodbildningen i embryot.

 

Trisomi 21 är en kromosomavvikelse som orsakar Downs syndrom och innebär att varje cell har en extra kopia av kromosom 21. Barn med Downs syndrom drabbas ofta av en viss typ av akut leukemi som uppstår under fosterutvecklingen. Genom att använda pluripotenta stamceller som är framställda från celler med trisomi 21 kommer jag att kunna modellera hur den här kromosomavvilkelsen påverkar blodbildning.

 

Sammantaget så kommer de här experimenten ge oss värdefull kunskap om hur leukemi uppstår under fosterutvecklingen, kunskap som kan användas för att utveckla nya läkemedel mot barnleukemi.”

 

Alexandra Stubelius, forskarassistent vid Institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers.

 

Alexandra Stubelius berättar om sin forskning:

”Miljoner av människor runt om i världen lider av immunrelaterade sjukdomar och målet med min forskning är att ta fram bättre terapier för dem.

 

Ett överaktivt immunsystem kan leda till både allergier och kroniska sjukdomar när det attackerar våra egna vävnader. Dagens vanligaste anti-inflammatoriska läkemedel hämmar inflammation vitt och brett och man behöver använda höga doser för att de ska fungera. De höga doserna leder till att alla immunfunktioner i kroppen stoppas − även de goda försvarsmekanismerna − och det orsakar biverkningar på andra organ och deras funktioner. Det har dessutom visat sig att immunsystemet hjälper till att bekämpa cancer och att läka våra vävnader.

 

För att kunna använda immunsystemet på bästa sätt behövs alltså mer intelligenta terapier som kan rikta läkemedlen till rätt plats, i rätt dos och vid rätt tidpunkt. På så sätt kan man undvika biverkningar.

 

I min forskning utvecklar jag anti-inflammatoriska nanomediciner med hög specificitet, det vill säga de riktar sig direkt mot den sjuka inflammerade mikromiljön. Förändringen i den angripna miljön och vävnaden är densamma för många olika sjukdomar, från hjärtinfarkt och cancer − till autoimmuna sjukdomar så som reumatism. Därför kan många patienter komma att dra nytta av våra terapier.

 

För att designa nya nanomediciner använder jag tre olika strategier. I första hand tar vi fram nya material som bärare för dagens anti-inflammatoriska läkemedel, men som är designade så att sjukdomen själv styr hur mycket och när ett läkemedel behövs. Genom att materialen bara svarar på den inflammerade mikromiljön kan man stoppa eller dämpa en inflammation utan att skada vävnaden omkring.

 

Om dessutom nanomaterialet självt kan vara den aktiva substansen och reglera immunreaktionen får vi helt nya sätt att bekämpa inflammation på. Här är målet att störa immuncellernas kommunikationssignaler. Om vi kan stoppa cellernas kommunikation redan när de förflyttar sig genom blodet minskas signalerna som tillkallar fler immunceller till den påverkade vävnaden.  Därigenom förhindrar vi att inflammationsprocessen förvärras.

 

Till sist, man har nyligen upptäckt att immunsystemet inte bara försvarar oss, utan även hjälper till att läka vävnadsskador. I den tredje strategin undersöker vi därför hur vävnader säger till immuncellerna att de ska hjälpa till i läkningen. Genom dessa studier tar vi reda på vilka vävnadskomponenter som påverkar immunförsvaret. Dessa komponenter kan vi sedan utnyttja för att fortsätta utveckla smartare material för mer specifika immunreglerande terapier.”

För nittonde året stödjer Hasselbladstiftelsen Vetenskapsfestivalen.

 

Varje år skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg en mötesplats för kunskap, inspiration och nya perspektiv.

Photo: Niclas Bernstone

Photo: Niclas Bernstone

 

Festivalen blandar vetenskap och kultur på spännande sätt. Det finns tre separata program: ett program för allmänheten, ett skolprogram och ett program för branschen – Forum för forskningskommunikation.

 

Vetenskapsfestivalen får stöd på 400 000 kr från Hasselbladstiftelsen.

Tidskriften Forskning & Framsteg är en av Sveriges främsta populärvetenskapliga tidskrifter. Den grundades 1966 och ges sedan 1979 ut av en stiftelse utan vinstsyfte. Stiftelsen stöds av ett stort antal forskningsfinansierade organisationer. Innehållet i Forskning & Framsteg ska inte enbart styras av efterfrågan, utan också av stiftelsens ändamål att brett förmedla resultat från svensk forskning.

 

Hasselbladstiftelsen har stöttat Forskning och Framsteg under många år och under 2021 får de ett anslag på 50 000 kr.

Onsala rymdobservatorium

Hasselbladstiftelsen stöder fram till 2022 fem stycken gästprofessorer vid Onsala rymdobservatorium i områdena Galaktisk astronomi, Extragalaktisk astronomi och Rymd­geodesi och geodynamik.

 

Kopplingen mellan Hasselbladstiftelsen och observatoriet går tillbaka ända till 1975 då Erna och Victor Hasselblad, stiftelsens grundare, donerade marken till Chalmers för att kunna bygga det radominneslutna teleskopet för mottagning av cm- och mm-vågor. Paret Hasselblad bodde i närheten och ägde marken runtomkring. Den 21 maj 1976 invigde Carl XVI Gustaf det nya teleskopet vid rymdobservatoriet på Råö.

Bild från ovan – observatoriet och Erna och Victor Hasselblads hus

Miniverseum är Universeums nya satsning på de yngsta besökarna, målgruppen är 0-6-åringar och deras vuxna. Konceptet består av både en helt egen plats på Universeum och nya program, allt på temat “biologisk mångfald i en hållbar värld”. Genom lek, upptäckarglädje och tillsammanslärande mellan barn och vuxen ska Miniverseum stimulera till kunskap om biologisk mångfald och hållbar utveckling.

 

Miniverseum lägger grunden för tidigt intresse, kunskap och förståelse för naturvetenskap, teknik och matematik. Här föds nästa generation innovatörer, biologer och beslutsfattare.

 

Hasselbladstiftelsen har bidragit med 15 miljoner kronor under en treårsperiod till projektet Miniverseum på Universeum.