Anslag

Hasselblad Science är Hasselbladstiftelsens naturvetenskapliga gren. Stiftelsens ändamål är att främja såväl fotografi som naturvetenskap. Inom det naturvetenskapliga området delar vi ut forskningsanslag, donationer och stipendier. Inriktningen för den naturvetenskapliga delen är satsning på större projekt av långsiktig strategisk betydelse och fokusområde är Västsverige.

Anslag 2020

Kvinnliga forskares vidaremeritering 2020

För tionde året i rad delar Hasselbladstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. Thi Ngoc Nhu Phan, biträdande universitetslektor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet och Luisa Ickes, forskarassistent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, mikrovågs- och optisk fjärranalys, Chalmers får en miljon vardera till sin forskning.

 

Thi Ngoc Nhu Phan

Biträdande universitetslektor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

Bild: Lisa Thanner

 

Bilder av supersmå molekyler

Stamceller kan förändras till olika typer av celler i kroppen. De molekyler som styr celldifferentieringen, processen genom vilken cellerna byter från en typ till en annan, har en viss livstid och de byts ut gradvis när de förbrukas. Detta kallas omsättning och när omsättningen inte fungerar ordentligt i hjärnan tros den leda till neurodegenerativa sjukdomar. Omsättningsprocessen är emellertid mycket komplex och det saknas bra analytiska verktyg för att mäta dessa molekyler. Thi Ngoc Nhu Phans forskning fokuserar på att utveckla en toppmodern kombination av tekniker för att göra bilder av supersmå molekyler. Med denna teknik kan hon studera molekyler i enstaka och delar av biologiska celler (nanoskala). Hennes plan är att utveckla ny kemi för att göra dessa molekyler lättare att se i mikroskop och i ett instrument som kan mäta deras molekylvikt, en så kallad masspektrometer. Detta gör att hon kan få mycket detaljerade bilder på hur molekyler är placerade i celler och hur de förändras med tiden. Forskargruppem tror att molekylernas placering och omsättning i stamceller förändras och detta styr hur celler förvandlas till olika celler. Hennes forskning kommer att ge information om hur detta fungerar så att de kan förstå hur stamceller kan kontrolleras för att göra de celler och vävnader som de vill ha för eventuella medicinska tillämpningar. Den grundläggande vetenskapen dessa experiment kan resultera i kommer att vara viktig för det biomedicinska området, särskilt regenerativ medicin och sjukdomsmodellering.

 

Luisa Ickes

Forskarassistent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, mikrovågs- och optisk fjärranalys, Chalmers.

Bild: Lisa Thanner

 

Molns påverkan på klimatet

Hur klimatförändringar påverkar oss nu och i framtiden är en avgörande fråga på flera sätt. Vi behöver förstå hur klimatet ändrar sig, hur vi påverkar det med vårt beteende och hur det kommer se ut i framtiden. För att göra sådana prognoser behöver vi modeller av jordens klimatsystem (klimatmodeller). De är viktiga verktyg, inte bara för förståelse men också för att dra upp riktlinjer inom politik, samhälle och industri. Kvalitén på klimatmodellerna och därmed klimatprognoser beror dock på den fysik och de ekvationer som är inkluderade i modellerna. Ju bättre vi förstår alla processer som finns i jordens system och ju bättre vi kan beskriva de, desto bättre fungerar våra modeller och desto bättre blir klimatprognoser. En stor osäkerhet i klimatmodeller är moln. De påverkar atmosfärens energibalans och vattnets kretslopp. Dessutom är de ett nyckelelement i Arktis, där klimatet redan ändrar sig snabbt vilket har en stor betydelse för övriga delar av jorden genom till exempel smältning av is på Grönland. Det finns olika typer moln i Arktis och att förstå alla processer runt dem är viktigt att förbättra hur de är representerade i modeller och minska osäkerhet för beräknad energibalans. Min forskning handlar om just det – att förstå processer som händer i ett moln bättre, hur moln är påverkade av aerosoler och hur olika molnsystem skiljer sig från varandra. Ny kunskap runt dessa frågor använder jag för att förbättra hur man representerar moln i både lokala och globala klimatmodeller.

För artonde året stödjer Hasselbladstiftelsen Vetenskapsfestivalen.

 

Varje år skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg en mötesplats för kunskap, inspiration och nya perspektiv. Vetenskapsfestivalen har omkring 70 000 besök årligen vilket gör dem till ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang.

Photo: Niclas Bernstone

Photo: Niclas Bernstone

 

Festivalen blandar vetenskap och kultur på spännande sätt. Det finns tre separata program: ett program för allmänheten, ett skolprogram och ett program för branschen – Forum för forskningskommunikation.

 

Vetenskapsfestivalen får stöd på 300 000 kr från Hasselbladstiftelsen.

 

Tidskriften Forskning & Framsteg är en av Sveriges främsta populärvetenskapliga tidskrifter. Den grundades 1966 och ges sedan 1979 ut av en stiftelse utan vinstsyfte. Stiftelsen stöds av ett stort antal forskningsfinansierade organisationer. Innehållet i Forskning & Framsteg ska inte enbart styras av efterfrågan, utan också av stiftelsens ändamål att brett förmedla resultat från svensk forskning.

 

Hasselbladstiftelsen har stöttat Forskning och Framsteg under många år och under 2020 får de ett anslag på 49 280 kr.

Onsala rymdobservatorium

Hasselbladstiftelsen stöder fram till 2022 fem stycken gästprofessorer vid Onsala rymdobservatorium i områdena Galaktisk astronomi, Extragalaktisk astronomi och Rymd­geodesi och geodynamik.

 

Under 2020 börjar forskare Bitten Gullberg sin gästprofessur.

Bitten Gullbergs forskning handlar om universums mest ivriga stjärnfabriker. Hon studerar galaxer på långt håll i rymden som vi ser som de var då universum var ungt. Genom att observera med  millimeter- och submillimeter-teleskop som ALMA och APEX i Chile kan man undersöka fysikaliska förhållanden i galaxerna — d.v.s. temperatur, densitet och fördelning av gas och damm. Sådana mätningar kompletterar beräkningsmodeller och hjälper forskare att bättre förstå hur galaxer bildas och utvecklas.

 

Kopplingen mellan Hasselbladstiftelsen och observatoriet går tillbaka ända till 1975 då Erna och Victor Hasselblad, stiftelsens grundare, donerade marken till Chalmers för att kunna bygga det radominneslutna teleskopet för mottagning av cm- och mm-vågor. Paret Hasselblad bodde i närheten och ägde marken runtomkring. Den 21 maj 1976 invigde Carl XVI Gustaf det nya teleskopet vid rymdobservatoriet på Råö.

Bild från ovan – observatoriet och Erna och Victor Hasselblads hus