Hasselbladstiftelsen arrangerar och samarrangerar både mindre forskningspresentationer och större symposier varje år, ofta i samarbete med Akademin Valand vid Göteborgs universitet.
Symposium: Plants and Symbiosis: Expanding Photography
Tid: 5 november 2025, 12:30 – 17:30
Plats: Glashuset, HDK-Valand, Göteborgs universitet
Arrangörer: Hasselbladstiftelsen & HDK-Valand
Detta symposium samlar konstnärer, curatorer och forskare som på olika sätt undersöker samspelet mellan botanik och samtida fotografi.
Sedan fotografins allra första dagar har växter varit både studieobjekt och inspirationskälla. Med tiden har relationen mellan botanik och fotografi förändrats – formad av nya visuella teknologier, ekologiska perspektiv och kritiska läsningar av hur vetenskap, kolonialism och genus har vävts samman.
Dagens konstnärliga praktik visar ett förnyat intresse för naturen – för växter, svampar, jord, insekter och andra icke-mänskliga livsformer. I detta symposium möts forskare och konstnärer som på olika sätt närmar sig botaniken genom fotografiska bilder och teknologier, och belyser hur dessa relationer öppnar för nya sätt att förstå både konsten och världen omkring oss.
Plants and Symbiosis: Expanding Photography är en del av ett forskningssamarbete mellan konstnär och universitetslektor vid HDK-Valand, Göteborgs universitet, Nina Mangalanayagam, och konsthistoriker, curator och forskningschef vid Hasselbladsstiftelsen, Louise Wolthers.
Talare
MOMENT 8: Migration
Hur fångar fotografier och filmer migrationens spår? Moment 8 utforskar linsmediala skildringar av migration i Sverige från 1939 till 1970-talet – en tid av förändring, arbetskraftsinvandring och globala rörelser.
Tid: 15 maj 2025, kl 10:00-17:30
Plats: Gathenhielmska huset
Arrangörer: Symposiet ingår i forskningsprojektet Moment: linsmedial evidens och estetik i Sverige 1939–1969 som drivs av GPS400 – samverkande visuell forskning och arrangeras i samarbete HDK-Valand och Hasselbladstiftelsen.
Medverkande:
Riksarkivet i Göteborg, HDK-Valand, Hasselbladstiftelsen, GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning
Anmälan:
Skicka din anmälan till seminariet till Stefan Jensen
Fotografier och filmer kan både berätta om och bära spår av migration.
Linsmedierna har dessutom, i sig själva, en inneboende förmåga att placera skildringarna i tid och rum bortom sina ursprungliga sammanhang. Hur bilderna skapas, delas och förflyttas påverkas i hög grad av samhälleliga och teknologiska faktorer.
Decennierna som följde efter andra världskriget hade Sverige en kraftig ekonomisk tillväxt. Behov av arbetskraft i industrin var stort och under 1950- och 1960-talen nådde arbetskraftsinvandringen rekordnivåer. De flesta som flyttade till Sverige för att arbeta kom från Norden, framför allt Finland, men även från länder i Sydeuropa. Det fanns också en omfattande nationell migration från landsbygden till tätorter som på kort tid ledde till stora förändringar av Sveriges demografi. Arbetskraftsinvandringen avtog i mitten av 1970-talet när Sverige och västvärlden drabbades av en ekonomisk kris.
Den nya världsordningen som både konstituerades och omförhandlades under efterkrigstiden – i skuggan av kalla kriget och koloniernas befrielsekamp – medförde även att människor migrerade av politiska och humanitära orsaker och på så sätt speglar invandringen till Sverige större globala rörelser.
Med Moment 8 vill vi rikta blicken mot linsmediala skildringar av migration i Sverige och andra länder under i första hand perioden från 1939 till en bit in på 1970-talet. Vilka linsmediala praktiker berättar om migrationen och hur? Vilka fotografier och filmer producerades och användes av migranterna själva och vilken betydelse hade de? Och hur har bilderna sedan dess migrerat och blivit betydelsebärande, inom och utanför arkiven?
Program
10:00 – 10:15 Introduktion
10:15 – 10:45 Ett omformulerat möte / Cecilia Järdemar
10:50 – 11:20 Sverige ditt nya land – en bok om invandring och integration i rekordårens slut / Niclas Östlind
11:25 – 12:05 Inhemsk migration i svensk TV-Dramatik under rekordåren / Per Vesterlund
Lunch
13:20 – 13:50 Migrationsvågor / Marie Hellervik
13:55-14:25 Ett nytt hem genom fotografier / Karl-Magnus Johansson
14:30 – 15:00 Flyktingpolitisk skuldsanering – Geografisk, mental och medial gränsdragning i svensk kort- och journalfilm om migration 1943, 1944 och 1945 / Åsa Bergström & Mats Bergström
15:05 – 15:35 Gränslösa glasarbetare – immigration till Sverige med fokus på glasindustrin / Gunnel Holmér
Paus
15:55-16:25 Artistic interventions into migration histories through vernacular lens media images / Katarzyna Ruchel-Stockmans
16:30 – 17:15 Trains, Detergents, and One Sauna / Sandra Krizic Roban
17:15 – 17:30 Sammanfattande diskussion
MOMENT 7: Kampen för en bättre värld
Moment 7: Kampen för en bättre värld är ett symposium som samlar aktivister, arkivarier, forskare och kulturarbetare för att belysa den svenska vänsterradikalismens semiotik och visuella kultur under decennierna efter andra världskriget. Genom att utforska symboler, ritualer och linsmediala uttryck undersöks radikalismens roll i att omforma samhället och skapa visioner om framtiden. Med föreläsningar och diskussioner kring fotografi och film, ger symposiet en djupdykning i de ideologiska och kulturella konflikter som formade efterkrigstidens Sverige.
Tid: 5 dec 2024 – 6 dec 2024
Plats: J330, Humanisten, Renströmsgatan 6
Arrangörer: Symposiet ingår i forskningsprojektet Moment: lins medial evidens och estetik i Sverige 1939–1969 som drivs av GPS400 –samverkande visuell forskning arrangeras i samarbete HDK-Valand och Hasselbladsstiftelsen. Det genomförs i samarbete med KvinnSam och Institution för historiska studier vid Göteborgs universitet.
Program
Torsdag 5 december
13.00–13.10 Introduktion
13.15–13.45 Eva Dahlman: Gun Kessle – samhällsengagerad och grafiskt skolad dokumentärfotograf.
13.55–14.40 Monica Englund och Eva Dahlman: Ett samtal med Monica Englund om hennes fotografi.
14.40–15.00 Kaffe/te
15.00–15.30 Harald Holst: Sagan om Oktoberförlaget – från Maos lilla röda till Hitlers Mein Kamp
15.40–16.10 Peter Birro: Om arbetet med teveserien Upp till kamp!
16.20-16.50 Joanna Helander: Om Kobieta – en bok om kvinnor i Polen och erfarenheten att komma till Sverige i början av 1970-talet.
17.30-18.30 Vernissage på utställningen Klass mot klass – bilder för en bättre värld, på FG2 (Föreningsgatan 2), curerad av Thobias Fäldt och Klara Källtröm
Fredag 6 december
09.00–09.10 Välkomna!
09.10–09.40 Björn Rantil: Klass mot klass – dokumentationer av demonstrationer och manifestationer på vänsterkanten.
09.50–10.20 Ulf Bjereld: Stoppa matchen! Om Grupp 13:s film Den vita sporten och händelserna i Båstad 1968.
10.20–10.50 Kaffe/te
10.50–11.20 Sanna Hellgren Landbris: Vi kvinnor och fotografierna.
11.30-12.00 Karl-Magnus Johansson: Fotografi i kampen mot grävskoporna.
12.00-13.00 Lunch
13.00-13.30 Martin Öhman: Fotografier som historiska källor: en genomgång av FNL-aktivisten Alf Ohlssons samling.
13.40-14.10 Niclas Östlind: Vad är en människa? Om kampen för en bättre värld speglad i En fotografisk världsutställning och Family of Man.
14.10-14.40 Ann Christine Eek: Om boken Arbeta – inte slita ut sig! och dokumentationen av den albanska byn Isniq 1976
14.40–15.00 Slutdiskussion
MOMENT 3: Fotografi och film i vetenskapens tjänst
I symposiet Moment 3: Fotografi och film i vetenskapens tjänst presenteras en rad olika exempel på hur bruket av linsmedier i studiet av naturen, människan och samhället är kopplat till föreställningar om kamerans objektivitet och estetiska uttryck.
Tid: 23 november 2023, klockan 12.30–18.50
Plats: Göteborgs naturhistoriska museum, Museivägen 10, Göteborg
Arrangörer: Symposiet ingår i serien Moment: Linsmedial evidens och estetik i Sverige 1939–1969, som genomförs av HDK-Valand, Hasselbladstiftelsen, GPS400: centrum för samverkande visuell forskning vid GU, och denna gång i samarbete med Naturhistoriska museet i Göteborg.
De fotografiska och filmiska exemplen är hämtade från bland annat zoologin, geologin, botaniken, medicinen och antropologin. Presentationerna rymmer såväl vetenskapliga som konstnärliga perspektiv och metoder, vilket ger ämnet en mångfasetterad belysning.
Mitt under andra världskriget fick Victor Hasselblad i uppdrag av flygvapnet att konstruera en spaningskamera. Han såg att kameran hade en större potential och direkt efter kriget utvecklade han modellen och lanserade 1947 den första Hasselbladaren för civilt bruk i New York.
Succén var ett faktum och drygt tjugo år senare var det en specialgjord Hasselbladkamera som användes vid den första bemannade månlandningen 1969. Grunden för det hela var Victor Hasselblads intresse för att fotografera fåglar, men också för teknik och naturvetenskap. Exemplet berättar om kamerans kopplingar till det militära, och om linsmediernas roll och betydelse för visualiseringen inom olika vetenskaper och forskningsfält.
Program
12.30–13.15 Visning av utställningen Med öga på naturen: fåglar, fossiler och fotografier
Louise Wolthers och Stefan Jensen
13.20–13.30 Välkomsthälsning
Mats Jönsson, Louise Wolters och Niclas Östlind
13.30–14.00 ”Osedd, ohörd och oanad”: om naturfotografi som vetenskap och sport
Cecilia Strandroth
14.10–15.10 ”Gynnsam jordmån för suggestiv påverkan”: Svenskt kulturhistoriskt filmbruk 1945–1955
Mats Jönsson och Erik Florin Persson
15.10–15.30 Paus, kaffe och macka
15.30–16.00 Filmernas funktioner och relationer – från bruksfilm till källmaterial och kulturarv
Lisa Sputnes Mouwitz
16.10–17.10 Om developing | time
Cecilia Grönberg
17.20–17.50 Den atlantiska regnskogen – inblickar och utblickar
Åsa Krüger och Stina Weststrand
18.00–18.15 A T C G
Karl-Magnus Johansson
18.20–18.50 Fotoboken i populärvetenskapens tjänst: ett urval av böcker som vidgade allmänhetens blick för människan, naturen och världen
Andréas Hagström och Niclas Östlind
GLITCH AND PHOTOGRAPHY III: METAMORPHOSIS AND NEW ECOLOGIES
Välkommen till det tredje symposiet i vårt fleråriga forskningssamarbete om digitala fotografiska kulturer mellan Hasselblad Foundation och HDK-Valand, där vi utforskar visuella system runt omkring oss och möjligheten att utmana normativa logiker.
Under paraplytiteln Photography and the Glitch utforskar vi glitch som form, metafor och metodik inom fotografi med särskilt fokus på digitala, nätverksbaserade kulturer. Vårt mål är att definiera flera potentialer hos glitch som ifrågasättning av system för teknik, kunskap, klassificering och kontroll.
Den 14-16 juni bjuder vi in till ett symposium och två workshops.
För mer information om workshops, klicka HÄR.
Ingen anmälan krävs för symposiet.
VAR: HDK-Valand, Göteborgs universitet. Stora Hörsalen, rum 338. Kristinelundsgatan 6-8
NÄR: Onsdag den 14:e juni, 09.00-16.00
SYMPOSIUM – PROGRAM
09:00 Kaffe
09:30-10:00 Louise Wolthers and Nina Mangalanayagam
Introduction: Metamorphosis as glitch
10:00 Magne Friberg
The Butterfly Lifepuzzle
10:30 Nicky Coutts
Insectile blips: Listening in to power lines
11:00-11:15 Break
11:15 Monica Alcazar-Duarte
Abundance is not excess
12:00-13:00 Lunch (lunch ingår ej, men organisatörerna hjälper gärna till att rekommendera trevliga ställen i närheten).
13:00 Susanne Østby Sæther
Infrastructural interruptions: Possession, Distortion, Translation
13:45 Theopisti Stylianou-Lambert and Alexia Achilleos
The Archive of Unnamed Workers: filling in the gaps of photographic archives and AI’s colonial legacy
14:45 Coffee
15:15 Franziska Kunze
„Is this real life?“ – the Glitch Art movement and its historical predecessors between anaesthesia and sticky emulsion
16:00 Slut på symposium
Läs mer om föreläsningarna och talarna på engelska HÄR.
________________________________
Ett samarbete mellan Hasselbladstiftelsen, HDK-Valand och IASPIS, Konstnärsnämndens internationella program för bild och form.
Moment 1:
Stadsplanering, välfärd och trivsel i svensk film, fotografi och television i mitten av 1960-talet
Stillbild från filmen A place to live (Karsten Wedel, 1967)
Tidens optimism kommer till uttryck inte minst i filmer som beställts för att marknadsföra nya bostadsområden, eller för att visa anrika städers förmåga att anpassa sig till det nya livets behov och ideal. Även om filmerna bejakar utvecklingen finns även exempel på en mer eftertänksam ton. Det handlar då om risken att viktiga värden försvinner i den moderna och alltmer byråkratiserade tidsandan. Bland sextiotalets uppmärksammade och prisbelönta beställningsfilmer i stadsgenren finns Göteborg – Hjärtpunkt i Norden (1964), Som ringar på vattnet (1965) och A Place to Live (1967). Den första i regi av Håkan Bergström och de två senare av Karsten Wedel. På ett för genren typiskt sätt visar filmerna upp den svenska välfärdsstaten och dess stadsplanering för en såväl lokal, som nationell och internationell publik.
Även om den ljusa framtidsvisionen dominerar hörs allt fler skeptiska röster, och en av de tidiga filmerna som tar sig an rekordårens ideal med en kritisk blick är Myglaren (1966). Filmen var ett samarbete mellan skriftställaren och i detta fall manusförfattaren Jan Myrdal, fotografen och filmaren Rune Hassner, samt fotografen Christer Strömholm, som utan tidigare erfarenhet spelade filmens huvudroll. Myglaren handlar om en representant för den framväxande klassen av välfärdsbyråkrater som gynnas av det rådande samhällssystemet och tidens starka fokus på trivsel. På ett formellt plan utmanade filmen den dokumentära genrens konventioner och var den första långfilmen producerad för Sveriges Television. Myglaren väckte stor uppmärksamhet när den visades i TV, vilket också var orsaken till en infekterad debatt om kriterierna för bidrag till kvalitetsfilm i landet. För att komma ifråga för bidrag krävdes att filmen – förutom att den hade en viss längd i antal meter – premiärvisades på biograf. Vad som också gör Myglaren så intressant, utöver ämnet och de filmpolitiska frågorna, är att den exemplifierar hur centrala aktörer inom fotografin och delar av litteraturen möts och bryter ny mark, både vad gäller de linsbaserade mediernas genrer och distributionsformer.
Program
Filmvisning: Bio Valand
10.00–11.30 Myglaren (1966)
11.45–12.45 Göteborg – Hjärtpunkt i Norden (1964), Som ringar på vattnet (1965) och A Place to Live (1967)
Utställning, föreläsningar och samtal: FG 2
13.45 –14.00 Niclas Östlind: ”Moment: en introduktion.”
14.00–14.30 Erik Florin Persson: ”Stadsplanering och välfärdsstat: Svensk beställningsfilm ca 1965”
14.30–15.15 Anders Dahlgren: ”Rekordårens stadsplanering –framtidsoptimism och planmässigt byggande.”
15.15-15.45 Paus och arkivhistoriskt mellanspel 1, Andreas Hagström: ”Det mycket fysiska mötet med ett arkiv på väg till förbränning – eller hur jag kom att rädda Rune Hassners pressklipp.”
15.45–16.30 Per Vesterlund: ”Fallet Myglaren – I skärningspunkten mellan film, television och politik 1966.”
16.30–17.15 Annika Olsson: ”Folkhemmets behov av det dokumentära: Reflektioner utifrån Jan Myrdals och Gun Kessles rapportböcker.”
17.15–18.00 Andreas Gedin: ”Christer Strömholm och nazismen.”
18.00–18.30 Paus och arkivhistoriskt mellanspel 2, Karl-Magnus Johansson: ”Klipparkiv som kunskapssystem under efterkrigstiden.
18.30–19.15 Samtal med föredragshållarna. Moderator: Mats Jönsson
Glitch and Photography II: Bugs, Camouflage, and Insect Media
24 november, 2022
Detta är det andra symposiet i det fleråriga forskningsprojektet Photography and the Glitch, som är ett samarbete mellan Hasselbladstiftelsen och HDK-Valand, Göteborgs universitet. Projektet undersöker digitalfotografin och de visuella system vi har omkring oss med fokus på hur ’glitcher’ kan rubba normativ logik.
Symposiet handlar om glitchen som en bugg (på engelska bug, insekt) både bokstavligt och metaforiskt: från konstnärers tolkningar av insekter och djurs beteende till analyser av glitchen som ett tekniskt och algoritmiskt fel och dess inverkan.
Ämnet för symposiet är inspirerat av konceptet “insektsmedier” (som Jussi Parikka ingående diskuterade i sin bok Insect Media. An Archeology of Animals and Technology från 2010). Begreppet insektsmedia beskriver fotografi och andra kommunikationstekniker utifrån insekters beteende och anatomi samt genom olika tolkningar av insekternas värld och dess svärmar, nät, förvandling (metamorfos) och mångfald. Genom ett entomologiskt och zoologiskt perspektiv på digital, hybrid och virtuell fotografi uppstår nya perspektiv på hur visuella representationer och innebörder utvecklas och uppfattas.
På vilka sätt öppnar glitcher (såväl maskinella som naturens) för posthumana och icke-mänskliga inverkningar och influenser? En fråga som diskuteras i Joanna Zylinskas bok Nonhuman Photography från 2017.Under symposiet diskuteras ämnen som; gaming, klimatet, väderprognoser, innovativa metoder att använda slumpen, vävning och symbios.
Genom att deltagarna använder sig av och behandlar nya tekniker som AI och olika digitala miljöer uppkommer nya frågor kring framtidens fotografi.
Presentationer av: Joanna Zylinska, Marco De Mutiis, Nanna Debois Buhl, Joana Moll, Olle Essvik och Marie-Eve Levasseur.
Program:
Plats: Glashuset, Valand, Göteborgs universitet
Tid: Torsdag 24 november 13-18
Symposiet kommer också att livestreamas som ett webbinarium.
13-13.15
Nina Mangalanayagam och Louise Wolthers: Inledning
13.15-14.00
Marco De Mutiis: Photographing the game glitch: between ghost photography and free labour
14.00-14.10 Paus
14.10-14.40
Nanna Debois Buhl: Pattern Machines: on Coding, Weaving and Glitching (konstnärssamtal)
14.40-15.10
Olle Essvik AInsect / Eaten Books (performativ föreläsning)
15.10-15.40
Kaffe och förberedelse av digitala presentationer
15.40-16.10
Joana Moll: Inanimate Species (konstnärssamtal)
16.10-16.40
Marie-Eve Levasseur: becoming a glitch-body, on extended reality (XR) art practice and feminist science fiction (Artist talk)
16.40-17.00
Paus
17.00 -17.30
Johanna Zylinska: The future is glitchy, but can we photograph it?
17.30-18.00
Avslutande rundabordssamtal
Interwar Lens Cultures: Photography and Film around 1929
12 februari, 2019
Ett öppet seminarium om Mellankrigstidens fotografi film och nya visioner – kring den banbrytande utställningen Film und Foto, 1929.
Mats Jönsson är professor i filmvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.
Louise Wolthers är forskningschef och curator vid Hasselbladstiftelsen.
Niclas Östlind är curator och universitetslektor vid Akademin Valand, Göteborgs universitet.
Kai-Uwe Hemken är professor i konst (1900-/2000-talet) vid Kunsthochschule Kassel och är (co-)curator för olika internationella utställningar.
Martin Reinhart är en filmskapare, filmhistoriker och uppfinnare.
Seminariet är en fristående fortsättning på symposiet Interwar Lens Cultures – Photography and Film in Transition 1919–1939.
Med stöd av Riksbankens Jubileumsfond.
Projektet Interwar Lens Cultures ingår i ett pågående forskningssamarbete mellan Hasselbladstiftelsen, Akademin Valand och Filmvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet.
International Research Symposium: Interwar Lens Cultures – Photography and Film in Transition 1919-1939
28–29 november 2018
Interwar Lens Cultures – Photography and Film in Transition 1919-1939 kartlägger, synliggör och kontextualiserar linsbaserade arbeten. Symposiet ger en ny blick på mediernas folkliga, populära och vetenskapliga karaktär och hur de påverkade sin omgivning. Det lyfter också fram nya interdisciplinära och kritiska perspektiv på visuell kultur från mellankrigstiden, en era präglad av att film och fotografi blev allmänt förekommande.
Symposiets grund är det unika tvärvetenskapliga utbytet mellan medverkande forskare inom fotografi, konst, film och visuell kultur, och har en historiografisk ambition att utforska olika sätt att undersöka, skriva och skapa foto- och filmhistoria. Interwar Lens Cultures har som ambition att främja kulturella, sociala och politiska jämförelser mellan samtiden och mellankrigstiden.
Medverkande: Jenny Chamarette, Pia Rönicke, Ciara Chambers, Björn Axel Johansson, Annika Wickman, Jan-Erik Lundström, Tyrone Martinsson, Kerstin Hamilton, Erika Johansson
Symposiet är en del av forskningssamarbetet mellan Hasselbladstiftelsen och Akademin Valand, Göteborgs universitet.
Arrangörer:
Mats Jönsson, professor, institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet, Louise Wolthers, forskningsansvarig och curator, Hasselbladstiftelsen, Niclas Östlind, lektor, Akademin Valand, Göteborgs universitet
Experiments and Social Change
Writing the History of Interwar Photography
21 november, 2017
Fotografi, Experiment och Social Förändring förenar forskare, konstnärer och författare från ett tvärdisciplinärt fält av fotografi och kulturstudier med fokus på 1920- och 30-talet. Symposiet undersöker olika sätt att forska och skriva om samt skapa fotohistoria. Projektet kommer även att utforska reflektioner kring och paralleller mellan mellankrigstiden och nutiden. De ämnen som tas upp omfattar montage, (anti-)fascism, eugenik och fotografi, kön och representation, flygfotografi, militarism, kommersialism och modernism.
Mats Jansson, Professor, Institutionen för litteratur, Göteborgs universitet
Sabine T. Kriebel, lektor, Institutionen för konstvetenskap, Cork University, Irland
Anna Dahlgren, professor, Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet
Susanne Kriemann, konstnär och professor, Karlsruhe University of Arts and Design, Tyskland
Mhairi Sutherland, konstnär och curator, Derry/Londonderry, Nordirland
Maja Hagerman, journalist och författare & Claes Gabrielson, fotograf
Niclas Östlind, curator, forskare och lektor, Akademin Valand, Göteborgs universitet
Katarina Leppänen, lektor vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Eva Dahlman, fotohistoriker och forskare
Louise Wolthers, forskare och curator, Hasselbladstiftelsen
Andréas Hagström, Göteborgs Konsthall
Ett samarbete mellan Hasselbladstiftelsen och Akademin Valand, Göteborgs Universitet
Photography in Print & Circulation.
Part II: The Writing of History
28 September, 2017
Boken är en integrerad och viktig del av fotografin, och intresset för fotobokens historia är ett växande område. Det började under tidigt 2000-tal med Andrew Roths The Book of 101 Books: Seminal Photographic Books of the Twentieth Century (2001) och utställningen och publikationen Open Book på Hasselblad Center (2004). Martin Parrs och Garry Badgers bidrag med serien The Photobook: A History Volume I, II och III (publicerade 2004–2014) har varit banbrytande. De har följts av ett antal böcker och utställningar med inriktning på fotoböckernas nationella historier.
Nu är det dags att kritiskt betrakta de historier som har producerats under det senaste decenniet. Vilka perspektiv har väglett historierna? Hur har de blivit förmedlade och – viktigast av allt – vad finns fortfarande kvar att göra? Symposiet kommer att diskutera dessa viktiga frågor.
Symposiet är en del av Photography in Print & Circulation, ett gemensamt forskningsprojekt mellan Hasselbladstiftelsen och Akademin Valand.
Niclas Östlind The History of the Photo Book
Frits Giertberg The Dutch Photobook
Angel Luis Gonzalez The Irish Photobook
Irene de Mendoza The Spanish Photobook
Evita Goze The Latvian Photobook
Bernadette Wolbring Square pegs and round holes and och boksignering
Åke E:son Lindman Experiment
Photography in Print & Circulation
17 november, 2017
är ett symposium kring den kritiska och kreativa användningen av fotografins reproducerbarhet. Fotografi kan, lättare än de flesta andra visuella medier, multipliceras, approprieras, tryckas och distribueras. Symposiet kommer att fokusera på fotobokens rådande och breddade fält. Boken är en av fotografins viktigaste format för att bli offentlig och den samtida kulturen kring fotoboken har utvecklat olika typer av – och strategier för – redigering, publicering, finansiering och distribution. Tyngdpunkten kommer att ligga på nätverk för produktion och delning, curatoriella perspektiv och den experimentella användningen av böcker som alternativt rum för att förmedla fotografiska bilder.
Trycksaker är en av många möjliga distributionsformer. Stillbilder och rörliga bilder produceras, delas och samplas ideligen genom mobilkameror och Internet. Den digitala tekniken har förändrat parametrarna för användningen och förståelsen av fotografi. Symposiet kommer också att diskutera de förändrade metoderna inom konst och media, såväl som den curatoriella strategin för att förmedla och ställa ut online-material och andra digitalt spridna fotografiska bilder.
De medverkande föreläsarna är konstnärer, förläggare, curatorer och forskare, och de har bjudits in för att berätta om sina metoder och att reflektera över hur de konstnärliga och kritiska möjligheterna för tryckt, återanvänd och spriden fotografi kan definieras och utvecklas.
Niclas Östlind: Photography in Print & Circulation: A Historical Survey
Lars Willumeit: Reassembly, Reaggregation and Circulation – Notes on Dealing with the (Un)becomings of Photography
Art & Theory: Bokrelease: The Negative Book Series
Eva Weinmayr: Library Underground — a reading list for a coming community
Cecilia Grönberg: Photography as publishing and distribution
Charlotte Cotton: Platform Sensitive
Lotta Antonsson
Louise Wolthers: Multiveillance and the Networked Image
Mike Bode: Verification processes and the ecology of user generated imagery.
Linn Prøitz: “– It was instant … this is ultimately what is at stake, a child has died: What is simpler than that really?”: The impact of the rapid global circulation of the image of Alan Kurdi.
Mette Sandbye: Kent Klich and the Gaza conflict: A multifaceted photographic encirclement of a place and a political conflict
Sarah Tuck: Evidence and Spectacle – Watching Murder Online
WATCHED!
ÖVERVAKNINGSKONST OCH FOTOGRAFI I EUROPA EFTER 11 SEPTEMBER
7-8 oktober, 2017
Ett internationellt tvådagars forskningssymposium, arrangerat av Hasselbladstiftelsen och Akademin Valand.
Peter Weibel, konstnär, curator, forskare (ZKM, DE),
Konstnärssamtal: Alberto Frigo, konstnär (Södertörns högskola, SE/IT)
Susanne Wigorts Yngvesson, docent (Teologiska högskolan SE)
Ann-Sofi Sidén, konstnär (Royal Institute of Art, SE)
Meriç Algün Ringborg (SE/TR)
Susan Schuppli, (Goldsmiths University, UK)
Jason E. Bowman, Artist (Gothenburg University, SE/UK)
Marco Poloni (DE)
Hille Koskela (University of Turku, FIN)