2015 års anslag – för hållbar energi och friskare ålderdom
Matematiska modeller som ger en friskare ålderdom och nya material för att utveckla bränsleceller och biodiesel. Det är målet för de två naturvetare som får Hasselbladsstiftelsens årliga forskningsanslag.
För femte året i rad delar Hasselbladsstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. I år går anslaget på en miljon kronor vardera, till chalmersforskaren Anna Martinelli och Marija Cvijovic vid Göteborgs universitet.
– Tack vare anslaget från Hasselbladstiftelsen kan jag rekrytera ny kompetens till min forskargrupp och driva forskningen framåt, säger Marija Cvijovi, biträdande universitetslektor på institutionen för matematiska vetenskaper vid Göteborgs universitet.
Förebygga sjukdomar
Med sin forskning hoppas Marija Cvijovic kunna bidra med sina matematiska kunskaper för att ge oss en friskare ålderdom. Även om vi i vår del av världen lever längre än någonsin tidigare, drabbas många av svåra sjukdomar som Alzheimer redan i 60-årsåldern.
– I Sverige lever vi länge på en populationsnivå, men vi vill gärna se att vi dessutom mår bättre längre, vilket skulle innebära att de flesta av oss inte drabbas av åldersrelaterade sjukdomar förrän under våra sista år, säger Marija Cvijovic,
Marijas forskning handlar inte om att bota eller hitta en behandling, snarare om att förebygga så att de sjukdomarna drabbar oss så sent i livet som möjligt.
– Det är viktigt att vi håller oss friska. Att ha alzheimer i 20 år är besvärligt både för individen, de anhöriga och samhället.
Matematiska modeller av livet
Men hur kan en matematisk modell bidra till att göra oss friskare som äldre?
– Vi skapar en modell av livet i datorn och kan analysera stora mängder data på en gång.
Fördelen med en matematisk modell är att vi kan undersöka företeelser i stor skala och långt in i framtiden. Vi kan inte följa en människa under hela livet. Det tar för lång tid och dessutom skulle vi vara tvungna att följa otroligt många människor, säger Marija Cvijovic.
Om forskarna kan utveckla en bra matematisk modell så kan de skapa olika scenerier och förutse vad som kan hända.
Från jästcell till människa
Än så länge använder forskarna jästceller i sina experiment, eftersom de mekanismer som sker i en jästcell på många sätt liknar de som sker i en människa.
– Det kommer att ta tid att ta det avgörande steget från jäst till människa. Jag hoppas att det händer under min livstid. Inom de närmaste tio till femton åren tror jag att vi kan förebygga vissa sjukdomar på jästnivå, säger Marija Cvijovic.
Nya material för hållbar energi
Anna Martinelli, forskarassistent på avdelningen för Kemi och Kemiteknik på Chalmers får Hasselbladsstiftelsens anslag för att utveckla nya material för hållbar energi.
Målet med forskningen är att utveckla superfunktionella jonvätskor som kan användas för att ta fram ren energi i form av till exempel bränsleceller eller för att framställa biodiesel.
Jonvätskor som anses vara optimala kandidater för att ersätta konventionella elektrolyter och lösningsmedel, består av ett slags salt som är flytande i rumstemperatur.
Jonvätskor kan bidra till ren energi
Behovet av att minska utsläppen från transportsektorn driver på utvecklingen mot el- och hybridfordon. Energisystem som bygger på bränsleceller, där elektricitet skapas när vätgas förbränns med endast vatten som biprodukt, är en lösning med stor potential. Men en storskalig kommersialisering av teknologin begränsas bland annat av elektrolytens prestanda. Där kan jonvätskor spela en viktig roll eftersom de har en god ledningsförmåga vid temperaturer över 120 grader celcius.
Från labb till marknad
Om Anna tillsammans med sin forskargrupp, lyckas hitta material som fungerar i liten skala blir den stora utmaningen att få dem att fungera i en riktig bränslecell, det vill säga att ta forskningen från labbet till marknaden.
– Om vi lyckas kan bränslecellen bli en mer attraktiv teknologi, säger Anna Martinelli.