Kvinnliga fotografer har funnits lika länge som fotografin – och länge var de många. 

I flera svenska städer kring sekelskiftet 1900 var de fler än de manliga. Sedan hände något. Under 1900-talets första hälft minskade antalet kraftigt och yrket kom att domineras av män. Myten om den manliga fotografen växte och kvinnornas del i historien förblev oskriven – fram till nu. I utställningen Kvinnor bakom kameran, 1848–1968 som öppnar den 23 maj på Hasselblad Center presenteras deras bilder och berättelser, många för första gången. Ett mycket passande sätt att fira fotografins 200-årsjubileum.

Utställningen Kvinnor bakom kameran, 1848–1968 baseras på boken med samma namn, som är den första större kartläggningen av kvinnliga yrkesfotografer i Sverige.

Boken börjar 1848 med Amalie Motander, den första kända kvinnliga fotografen i Sverige och slutar 1968 – ett år präglat av global och kulturell omvälvning, då kvinnlig frigörelse fick ökad kraft och synlighet. Däremellan tar vi del av en kronologisk översikt av sociala, kulturella och tekniska förändringar som format förutsättningarna för kvinnliga fotografer.

I utställningen presenteras 24 fotografer – allt från hovfotografen Bertha Valerius (1824–1895) till reportagefotografen Anna Riwkin-Brick (1908–1970). Dessutom görs tematiska nedslag i genrer som självporträtt, landskap, reportage, mode och reklam, där fler kvinnliga fotografer ingår. Urvalet speglar både geografisk spridning – från norra till södra Sverige – och bredden i fotografernas verksamheter. Här finns porträttfotografer och entreprenörer som drev framgångsrika ateljéer, några av Sveriges första pressfotografer och konstnärer som experimenterade med fotografiska tekniker.

I utställningen finns så kallade vintage prints, det vill säga originalkopior skapade av fotograferna själva, generöst utlånade från museer, arkiv och privatpersoner. En majoritet av bilderna är dock nyproducerade pigmentutskrifter. Det beror på att mycket material endast finns som glasnegativ som behöver digitaliseras för att kunna visas. Många originalbilder är också mycket sköra. För att synliggöra motiven och dessa fotografers arbete har nya utskrifter därför varit nödvändiga. Att kvinnliga fotografers arkiv ofta fallit i glömska eller förstörts är också en viktig utgångspunkt. När fotografiet firar 200 år är det här en utställning som skriver in de svenska kvinnliga pionjärerna i berättelsen.

Curator: Dragana Vujanović Östlind i samarbete med fotohistorikern Eva Dahlman och fotografen Lena Wilhelmsson. Textförfattare: Magnus Bremmer, mediehistoriker.

Utställningsturné

• Utställningen visas på Hasselblad Center i Göteborg 23 maj–27 september 2026.
• Därefter turnerar den vidare till Fotografiska i Stockholm där den visas 4 december 2026–11 april 2027.
• Ytterligare turnéplatser planeras till och med 2028.

Fakta

• Boken Kvinnor bakom kameran, 1848-1968 kom ut 2024 på Bokförlaget Arena.
  Författare Eva Dahlman, Magnus Bremmer och Björn Axel Johansson.
  Bildredaktör Lena Wilhelmsson.
• I boken omnämns närmare 400 fotografer, varav 50 presenteras med utförliga biografier.
• I utställningen visas 24 fotografer med utförliga biografier och i utställningen som helhet ingår fler kvinnliga fotografers bilder.
• Närmare 300 bilder visas i utställningen.

Bild

Astrid Bergman Sucksdorff med Rolleiflex och teleobjektiv, ca 1950. Foto: Sven Gillsäter. Landskrona museum.